HÖGFORS Högfors, fi. Korkakoski, vattenfall i Finland i Kymmeneälvs östligaste utloppsarm, nära mynningen; höjd 7,4 m. J.C. Högfors, järnbruk i Karkkila (Högfors) köping i Finland, grundat 1820, omfattar mekanisk verkstad och stort gjuteri. Antalet arbetare är c:a 400. Bruket tillverkar handels- och byggnadsgjutgods, ss. spislar, radiatorer m.m Till bruket leder en privat smalspårig järnväg. E.Ed. Högfors a.-b., stiftat 1873, driver H. bruk i Ljusnarbergs s:n, Västmanlands län, s.s.ö. om Grängesberg. H. tillverkar tackjärn, gjutgods, trävaror, trätjära och träsprit. Tillverkningsvärde 1,4 mill. kr.; antal arbetare 250. Omslutning 1931 4,547,643 kr., därav aktiekapital 75,000 kr. Aktiemajoriteten äges av Horndals jernverks a.-b. Till bruket hör c:a 13,500 har skogsmark. Bruket anlades på 1760-talet. T.E-r. Högfors och Persbo a.-b., stiftat 1880, driver det av Jakob De la Gardie grundade järnbruket Högfors i Karbennings s:n. Bruket omfattar numera masugnar och sågverk. Omslutning 1930 2,5 mill., varav aktiekapital 1 mill. kr.; arbetarantal 250. T.E-r. Högfrekve'ns. En växelström, vars periodtal överskrider 10,000 pr sek., brukar kallas högfrekvent (se Frekvens). Bestämmande för frekvensen i en växelströmkrets är däri ingående värden på kapacitet och självinduktion. Genom att välja dem små kan frekvensen stegras till mycket höga tal. Den högsta uppnådda frekvensen torde vara c:a 1011 pr sek., d.v.s. 100 milliarder svängningar pr sek. Jfr Elektriska svängningar. A.B.L. Högfrekve'nsförstärkning, Högfrekve'ns- ström, se Radioteknik. Högförräderi, se Förräderi. Höghet (motsvarande ty. Hoheit, eng. high-ness, fra. altesse), Hans, Hennes, E(de)rs, titel för personer av furstliga regerande el. f.d. regerande hus; ofta i förbindelse med k e j s e r 1., kungl. o.s.v. E.H. Höghetsrättigheter, staten tillkommande rättigheter, som ha offentligrättslig grund och innehåll. Jfr Regelrätt. Högklint, en av de vackraste och mest sevärda klintarna på Gotlands västkust, c:a 7 km. s.v. om Visby. H., som är uppbyggd av revkalksten, underlagrad av lagrad kalksten och märgelskiffer, stupar 46 m. nästan lodrätt ner i havet. Naturskyddad. — Litt.: H. Munthe, ”H.” (i ”Sveriges natur”, 1917). J.C. Högkonjunktu'r, ”goda tider”, under vilka inom näringslivet råder livlig företagsamhet, baserad på förtroende för framtiden, vilket framkallar stegrad bildning av realkapital. Se Konjunktur. T.E-r. Parti av klintkusten mellan Kopparsvik och Högklint (längst bort). Högkvarte'r, i krig en högste befälhavares organ för planläggning och ledning av krigsrö-relserna. I Sverige består h. av h:s generalstab under generalstabschefen och h:s marinstab under marinstabschefen samt ett stort antal dem underlydande personal. De båda stabscheferna föredraga inför högste befälhavaren ärenden, som röra användningen av resp, lant- och sjöstridskrafter samt dessa underställda flygstridskrafter. Ett h. bör förläggas undandraget krigsrörelsernas växlingar men måste stå i snabb och säker förbindelse med alla underlydande organ. E.O.B. Högkyrklig kallas en uppfattning, som betonar kyrkans karaktär av frälsningsanstalt, prästämbetet, särsk. det biskopliga, och över huvud kyrklig tradition samt stundom åsyftar rikare liturgi med särsk. framhävande av sakramenten. Benämningen h. torde närmast härleda sig från engelska förhållanden (jfr Anglikanska kyrkan). Ett h. kyrkobegrepp företräddes av ”nyluteranismen” i Tyskland kring mitten av 1800-talet, vilket starkt in verkade på den s.k. lundensiska högkyrklig-heten, som 1855—63 hade sitt organ i ”Sv. kyrkotidning”. F. Heiler ger i ”Evang. hög-kyrklighet” (1927) uttryck för vissa moderna h. strävanden. S.N. Högland kallas i allm. ett landområde, som ligger mer än 200 m.ö.h. H. kan ant. vara ett kuperat bergland el. bestå av en platå (h ö g-platå) el. en slätt (högslätt). Emellertid äro begreppen, särsk. högplatå och högslätt, ganska svävande, och någon fast terminologi föreligger ej. J.C. Höglund, Carl Z e t h Konstantin, tidningsman, politiker (f. 29/4 1884). H. avlade studentexamen 1902, var anställd i ”Ny Tid” 1904— 05, red. för ”Stormklockan” 1908—18, för ”Folkets dagblad Politiken” 1919—24 och för ”Den nya Politiken” 1924—25 samt är sedan 1931 ekonomichef för ”Socialdemokraten”. Redan — 775 — — 776 —