Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högfors (vattenfall) - Högfors (järnbruk) - Högfors a.-b. - Högfors och Persbo a.-b. - Högfrekvens - Högfrekvensförstärkning, Högfrekvensström - Högförräderi - Höghet - Höghetsrättigheter - Högklint - Högkonjunktur - Högkvarter - Högkyrklig - Högland - Höglund, Zeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGFORS
Högfors, fi. Korkakoski, vattenfall i
Finland i Kymmeneälvs östligaste utloppsarm, nära
mynningen; höjd 7,4 m. J.C.
Högfors, järnbruk i Karkkila (Högfors)
köping i Finland, grundat 1820, omfattar
mekanisk verkstad och stort gjuteri. Antalet
arbetare är c:a 400. Bruket tillverkar handels- och
byggnadsgjutgods, ss. spislar, radiatorer m.m
Till bruket leder en privat smalspårig
järnväg. E.Ed.
Högfors a.-b., stiftat 1873, driver H. bruk i
Ljusnarbergs s:n, Västmanlands län, s.s.ö. om
Grängesberg. H. tillverkar tackjärn, gjutgods,
trävaror, trätjära och träsprit.
Tillverkningsvärde 1,4 mill. kr.; antal arbetare 250.
Omslutning 1931 4,547,643 kr., därav aktiekapital
75,000 kr. Aktiemajoriteten äges av Horndals
jernverks a.-b. Till bruket hör c:a 13,500 har
skogsmark. Bruket anlades på 1760-talet. T.E-r.
Högfors och Persbo a.-b., stiftat 1880, driver
det av Jakob De la Gardie grundade
järnbruket Högfors i Karbennings s:n. Bruket
omfattar numera masugnar och sågverk.
Omslutning 1930 2,5 mill., varav aktiekapital 1
mill. kr.; arbetarantal 250. T.E-r.
Högfrekve’ns. En växelström, vars
periodtal överskrider 10,000 pr sek., brukar kallas
högfrekvent (se Frekvens). Bestämmande
för frekvensen i en växelströmkrets är däri
ingående värden på kapacitet och självinduktion.
Genom att välja dem små kan frekvensen
stegras till mycket höga tal. Den högsta uppnådda
frekvensen torde vara c:a 1011 pr sek., d.v.s.
100 milliarder svängningar pr sek. Jfr
Elektriska svängningar. A.B.L.
Högfrekve’nsförstärkning, Högfrekve’ns-
ström, se Radioteknik.
Högförräderi, se Förräderi.
Höghet (motsvarande ty. Hoheit, eng.
high-ness, fra. altesse), Hans, Hennes,
E(de)rs, titel för personer av furstliga
regerande el. f.d. regerande hus; ofta i förbindelse
med k e j s e r 1., kungl. o.s.v. E.H.
Höghetsrättigheter, staten tillkommande
rättigheter, som ha offentligrättslig grund och
innehåll. Jfr Regelrätt.
Högklint, en av de vackraste och mest
sevärda klintarna på Gotlands västkust, c:a 7 km.
s.v. om Visby. H., som är uppbyggd av
revkalksten, underlagrad av lagrad kalksten och
märgelskiffer, stupar 46 m. nästan lodrätt ner
i havet. Naturskyddad. — Litt.: H. Munthe,
”H.” (i ”Sveriges natur”, 1917). J.C.
Högkonjunktu’r, ”goda tider”, under vilka
inom näringslivet råder livlig företagsamhet,
baserad på förtroende för framtiden, vilket
framkallar stegrad bildning av realkapital. Se
Konjunktur. T.E-r.
Parti av klintkusten mellan Kopparsvik och
Högklint (längst bort).
Högkvarte’r, i krig en högste befälhavares
organ för planläggning och ledning av
krigsrö-relserna. I Sverige består h. av h:s
generalstab under generalstabschefen och h:s
marinstab under marinstabschefen samt
ett stort antal dem underlydande personal. De
båda stabscheferna föredraga inför högste
befälhavaren ärenden, som röra användningen av
resp, lant- och sjöstridskrafter samt dessa
underställda flygstridskrafter. Ett h. bör
förläggas undandraget krigsrörelsernas växlingar men
måste stå i snabb och säker förbindelse med
alla underlydande organ. E.O.B.
Högkyrklig kallas en uppfattning, som
betonar kyrkans karaktär av frälsningsanstalt,
prästämbetet, särsk. det biskopliga, och över huvud
kyrklig tradition samt stundom åsyftar rikare
liturgi med särsk. framhävande av
sakramenten. Benämningen h. torde närmast härleda
sig från engelska förhållanden (jfr
Anglikanska kyrkan). Ett h. kyrkobegrepp
företräddes av ”nyluteranismen” i Tyskland
kring mitten av 1800-talet, vilket starkt in
verkade på den s.k. lundensiska
högkyrklig-heten, som 1855—63 hade sitt organ i ”Sv.
kyrkotidning”. F. Heiler ger i ”Evang.
hög-kyrklighet” (1927) uttryck för vissa moderna
h. strävanden. S.N.
Högland kallas i allm. ett landområde, som
ligger mer än 200 m.ö.h. H. kan ant. vara ett
kuperat bergland el. bestå av en platå (h ö
g-platå) el. en slätt (högslätt).
Emellertid äro begreppen, särsk. högplatå och
högslätt, ganska svävande, och någon fast
terminologi föreligger ej. J.C.
Höglund, Carl Z e t h Konstantin,
tidningsman, politiker (f. 29/4 1884). H. avlade
studentexamen 1902, var anställd i ”Ny Tid” 1904—
05, red. för ”Stormklockan” 1908—18, för
”Folkets dagblad Politiken” 1919—24 och för ”Den
nya Politiken” 1924—25 samt är sedan 1931
ekonomichef för ”Socialdemokraten”. Redan
— 775 —
— 776 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
