Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höglund, Zeth - Högländare - Högman, Ernst - Högmosse - Högmålsbrott - Högmässa - Högplatå - Högqvist, 1. Emilie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGQVIST
tidigt intog H. en framskjuten ställning inom
Socialdemokratiska ungdomsförbundet, vars
ledare han blev efter
1909 års kongress,
och tillhörde
partistyrelsen 1908—11.
Ungdomsförbundet
präglades alltmer av
H:s kritiska
inställning gentemot det
socialdemokratiska
partiets politik,
sådan denna formades
av Hjalmar Branting.
Framförallt i
försvarsfrågan drev H.
en energisk opposition. Den under
världskriget från partiets ledning proklamerade
borgfreden och samarbetet med liberalerna
ansåg H. taktiskt okloka. Spänningen
mellan vänsterriktningen inom partiet, ledd
av H., och partiledningen föranledde H.
att 1917 medverka till bildningen av
vänstersocialistiska partiet. 1921 bildades
kommunistiska partiet, vars ordf. H. var till 1924, då
en brytning ägde rum mellan H. och den av
M< skva ledda kommunistiska internationalen.
H. sökte nu skapa ett av Moskva oberoende
parti, men återinträdde 1926 i
socialdemokratiska partiet, vars partistyrelse han tillhörde
1928. H. är sedan 1930 ordf, i Stockholms
arbetarkommun. Han har tillhört A.k. 1915—17
och sedan 1928. H:s utpräglade radikalism
i försvarsfrågan och hans djärvhet ha orsakat
honom långvariga fängelsestraff. Sålunda
dömdes han för ett i samband med
unions-krisen utg. manifest ”Ned med vapnen” till 6
mån:s fängelse. 1916 anklagades han jämte
Erik Hedén och Ivan Oljelund för
högförräderi med anledning av planer på
generalstrejk i händelse av att Sverige började ett
anfallskrig. H. dömdes till 3 års straffarbete,
vilket av Högsta domstolen mildrades till l
års fängelse. Förutom en mängd småskrifter,
ss. ”Det befästa fattighuset” (jämte H. Sköld
och F. Ström, 1913) m.fl., har H. utg.
”Hjalmar Branting och hans livsgärning” (1929)
samt redigerat ”Hjalmar Branting: Tal och
skrifter i urval” (1926—29). T.E-r.
Högländare (eng. highlander), inv. i skotska
högländerna.
Högman, Ernst Johan Sigurd,
skriftställare (f. 18/a 1861), 1882—98 litterärt biträde i
ett bokförlag, medarbetare i och senare red.
för ”Idun” 1899—1922, medarbetare i ”Nya
dagligt allehanda”; har översatt och bearbetat
en mängd lustspel, operor och operetter för
scenen och själv fått uppfört sitt lustspel
”Dok
torns bröllopsdag” (1896); har utg. diktsaml.
”Ett liv” (1920) samt romanerna ”Syskonen
Frödelius” (1926) och ”Då känslan befaller”
(1928). B.Lz.
Högmosse, se Mosse.
Högmålsbrott, äldre beteckning å grova
brott, som medförde dödsstraff, senare
inskränkt till högförräderi och majestätsbrott.
E.K.
Högmässa. Inom medeltidens kyrka
kallades dagens högtidliga, sjungna mässa h. i
motsats till de lästa, ”låga” mässorna. Medan Olaus
Petris första sv. mässa (av 1531) snarast synes
ha varit avsedd att ersätta den lästa
kommu-nionmässan, inträdde fr.o.m. 1541 den sjungna
sv. mässan med predikan helt på den latinska
h:s plats. Medan tidigare namnet h. användes
endast om nattvardsgudstjänsten — då inga
nattvardsgäster funnos, ersattes den av en
enklare gudstjänstform —, kom slutl. h. att bli
namnet på söndagens huvudgudstjänst i allm.
I 1811 års och senare handböcker upptages
vid sidan av den fullst. h. (med predikan och
nattvardsgång) den nattvardslösa (med endast
predikan) som en likvärdig form — de
betecknas i nuv. handbok som alternativ A och B;
det senare kommer numera oftast till
användning. H:s predikan har av ålder hållits över
dagens evang. (se Per iko p). 1860
tillkom-mo två nya serier predikotexter (l:a och 2:a
nya årgången). Enl. 1686 års kyrkolag skulle
h. börja kl. 8, men denna tid har efter hand
förskjutits. Numera torde den i flertalet
församlingar hållas kl. 11, men flera andra tider
äro även i bruk, särsk. där 2 h. på olika
platser under samma söndag hållas av samma
präst. — Litt.: E. Rodhe, ”Sv. gudstjänstliv”
(1923); A. O. T. Hellerström, ”Liturgik” (1932).
Y.B
Högplatå, se Högland.
Högqvist. 1) Sofia Emilia (Emilie) H.,
skådespelerska (1812—46), var 1821—26
balettelev vid Kungl.
teatern, 1826—28
anställd vid
Berggrens-ka sällskapet och
debuterade 1828 på
Kungl. teatern, där
hon sedan till 1831
var elev och
därefter anställd. H:s
mjuka grace och
djupa känsla i förening
med hennes spelande
lynne och
målmedvetna energi förde
henne tidigt fram till den ledande ställningen
som den kungl. scenens kringjublade prima-
— 777 —
— 778 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
