HÖGSTA DOMSTOLEN var grundtvigskt präglad vänsterman men i sht en varm förkämpe för kvinnosaken. 1895 —1909 medl. av Folketinget, var H. trafikminister 1905—08 och justitieminister 1908—09. Hans enighet med Neergaard i försvarsfrågan medförde hans fall. Fl.D. Högsby, s:n i Handbörds hd, Kalmar län, s.v. om Oskarshamn, kring Emån; 339,56 kvkm., därav 314,79 land; 5,717 inv. (1932), därav c:a 960 i H. kyrkby, stations- (vid Kalmar—Berga järnväg) och industrisamhälle (tegelbruk, garve-ri, kvarn, mekanisk verkstad, elektrisk kraftstation) med lantmannaskola och tingshus (Aspelands och Handbörds häraders tingslag), 760 i Berga stationssamhälle vid Nässjö—Oskarshamns och Kalmar—Berga järnvägar samt 160 i Ruda stations- och industrisamhälle (knutpunkt för Kalmar—Berga och Oskarshamn— Brittatorp—-(Växjö) järnvägar; glasbruk, snickeri- och möbelfabriker. Ruda ingår även i Fliseryds och Långmåla socknar); 40,oe kvkm. åker (1927; 12,7% av landarealen), 227,54 kvkm. skogsmark. Egendomar: Berga (med tegelbruk), Elsabo, Hanåsa, Kålsrum, Ruda, Staby m.fl. — Den en gång ansenliga medeltidskyrkan blev ombyggd 1794 och slutl. 1885; från den förra äro bevarade två medeltida bildskåp, vidare predikstolen samt vapensköldar och epitafier. — Pastorat: H. och Fågelfors, Handbörds kontrakt, Växjö stift. J.C.;E.W. Högseröd, s:n i Frosta hd, Malmöhus län, s.v. om Hörby och s. om Ringsjön; 29,74 kvkm., därav 29,49 land; 1,660 inv. (1932), därav 506 i Löberöds municipalsamhälle; 26,15 kvkm. åker (1927; 88,7% av landarealen), 0,54 kvkm. skogsmark. Egendomar: Bolleröd, Västraby, Mos-sarp. — Pastorat i Frosta kontrakt, Lunds stift. J.C. Högsjö, s:n i Ångermanlands s. domsagas tingslag, Västernorrlands län, på v. sidan av Ångermanfjorden; 226,23 kvkm., därav 210,90 land; 4,322 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 12,96 kvkm. åker (1927; 6,i % av landarealen); 137,95 kvkm. skogsmark. Bland industriella anläggningar märkas sulfitfabrik i Utansjö (772 inv.) och sågverk i Ramvik (686 inv.). Inom H. ligger Gustavsviks örlogsdepå. — Pastorat: H. och Hemsö, Ådalens kontrakt, Härnösands stift. S. Högsjö. 1) Gods i V. Vingåkers s:n, Södermanlands län; areal 5,600 har, varav 900 åker; taxeringsvärde 1,300,000 kr. Vid H. fanns till 1872 järnbruk. Huvudbyggnaden, av sten i 1 vån., är från 1500-talet, ombyggd på 1860-talet. Den inrymmer bl.a. stort bibi. Nuv. innehavare äro medl. av ätten v. Mecklenburg. Th.P. 2) H. maskinfiltfabrik m.m. vid H.l), ägare Schullström & Sjöströms fabriks-a.-b.; aktie kapital 2,700,000 kr.; tillverkningsvärde c:a 3 mill. kr.; 185 arbetare. Th.P. Högsjöflottan, se Hochseeflotte. Högskola, högre undervisningsanstalt, akad., univ., inst. Högslätt, se Högland. Högspänning. Enl. gällande författning benämnas elektriska anläggningar, hos vilka spänningen till jord överstiger 250 volt, h.-anläggningar till skillnad från övriga starkströmsan-läggningar, som kallas lågspänningsanläggning-ar. Ledningar, ställverk o.d., som föra h., äro i flera avseenden riskablare än dylika för lågspänning och äro därför enl. lag underkastade särsk. bestämmelser. Sålunda erfordras bl.a. för de flesta h.-ledningar koncession. Se Elektriska anläggningar. R.L-n. Högsrum, s:n på Ölands v. kust, Slättbo hd, Kalmar län, s. om Borgholm; 40,io kvkm., allt land; 731 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 12,36 kvkm. åker (1927; 30,8% av arealen), 13,49 kvkm. skogsmark. Egendomar: Ekerum, Mossberga m.fl. I H. ligger St. Rörs hamnplats. — Pastorat: Räpplinge och H., Ölands medelkontrakt, Växjö stift. J.C. Högsta befälet över krigsmakten i fredstid föres i de flesta stater av statsöverhuvudet. I krig kan, om statsöverhuvudet icke själv går i fält, ledningen av krigsrörelserna uppdragas åt en särsk. person; i Sverige kallas denne i så fall högste befälhavaren för fälthären och marinstridskrafterna. E.O.B. Högsta domstolen, högsta instansen inom sv. domstolsväsendet. Den högsta domsrätten i Sverige utövades åtminstone sedan o. 1300 av konungen, senare av (konungen och) rådet, från o. 1670 av en avd. inom rådet. Föredragande voro sedan 1640-talet revisionssekreterare. Formellt hade konungen, om han var närvarande, ensam beslutanderätt, men faktiskt följdes majoritetens mening. 1720 begränsades konungens befogenhet i rådet till 2 röster jämte utslagsröst. Efter 1772 års revolution bestämdes, att rådets ena avd., jus-titierevisionen, uteslutande skulle handlägga justitiesaker och bestå av lagkunniga medl. Sedan Gustav III 1789 störtat rådsaristokratien och avskaffat riksrådet, måste dettas arbetsuppgifter anförtros åt andra organ. Rättegångsärendena uppdrogos s.å. åt en H.d., medan övriga regeringsärenden överlätos åt Rikets allmänna ärendens beredning. Det högadliga elementet i H.d. inskränktes starkt, men denna skulle fortfarande bestå av hälften (6) frälse och hälften (6) ofrälse män, en bestämmelse, som kvarstod till 1845. Emellertid tillsattes flertalet led. i H.d. endast på några år; de behöllo sina tidigare ämbeten och in- — 781 — — 782 —