Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsbro, 2. Svend - Högsby - Högseröd - Högsjö (Västernorrlands län) - Högsjö (Södermanlands län) - Högsjöflottan - Högskola - Högslätt - Högspänning - Högsrum - Högsta befälet - Högsta domstolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGSTA DOMSTOLEN
var grundtvigskt präglad vänsterman men i
sht en varm förkämpe för kvinnosaken. 1895
—1909 medl. av Folketinget, var H.
trafikminister 1905—08 och justitieminister 1908—09.
Hans enighet med Neergaard i försvarsfrågan
medförde hans fall. Fl.D.
Högsby, s:n i Handbörds hd, Kalmar län,
s.v. om Oskarshamn, kring Emån; 339,56 kvkm.,
därav 314,79 land; 5,717 inv. (1932), därav c:a
960 i H. kyrkby, stations- (vid Kalmar—Berga
järnväg) och industrisamhälle (tegelbruk,
garve-ri, kvarn, mekanisk verkstad, elektrisk
kraftstation) med lantmannaskola och tingshus
(Aspelands och Handbörds häraders tingslag), 760
i Berga stationssamhälle vid
Nässjö—Oskarshamns och Kalmar—Berga järnvägar samt 160
i Ruda stations- och industrisamhälle
(knutpunkt för Kalmar—Berga och Oskarshamn—
Brittatorp—-(Växjö) järnvägar; glasbruk,
snickeri- och möbelfabriker. Ruda ingår även i
Fliseryds och Långmåla socknar); 40,oe kvkm.
åker (1927; 12,7% av landarealen), 227,54
kvkm. skogsmark. Egendomar: Berga (med
tegelbruk), Elsabo, Hanåsa, Kålsrum, Ruda,
Staby m.fl. — Den en gång ansenliga
medeltidskyrkan blev ombyggd 1794 och slutl. 1885;
från den förra äro bevarade två medeltida
bildskåp, vidare predikstolen samt vapensköldar
och epitafier. — Pastorat: H. och Fågelfors,
Handbörds kontrakt, Växjö stift. J.C.;E.W.
Högseröd, s:n i Frosta hd, Malmöhus län,
s.v. om Hörby och s. om Ringsjön; 29,74 kvkm.,
därav 29,49 land; 1,660 inv. (1932), därav 506
i Löberöds municipalsamhälle; 26,15 kvkm. åker
(1927; 88,7% av landarealen), 0,54 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Bolleröd, Västraby,
Mos-sarp. — Pastorat i Frosta kontrakt, Lunds
stift. J.C.
Högsjö, s:n i Ångermanlands s. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, på v. sidan av
Ångermanfjorden; 226,23 kvkm., därav 210,90
land; 4,322 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 12,96
kvkm. åker (1927; 6,i % av landarealen); 137,95
kvkm. skogsmark. Bland industriella
anläggningar märkas sulfitfabrik i Utansjö (772 inv.)
och sågverk i Ramvik (686 inv.). Inom H.
ligger Gustavsviks örlogsdepå. — Pastorat: H. och
Hemsö, Ådalens kontrakt, Härnösands stift. S.
Högsjö. 1) Gods i V. Vingåkers s:n,
Södermanlands län; areal 5,600 har, varav 900 åker;
taxeringsvärde 1,300,000 kr. Vid H. fanns till
1872 järnbruk. Huvudbyggnaden, av sten i 1
vån., är från 1500-talet, ombyggd på
1860-talet. Den inrymmer bl.a. stort bibi. Nuv.
innehavare äro medl. av ätten v.
Mecklenburg. Th.P.
2) H. maskinfiltfabrik m.m. vid H.l), ägare
Schullström & Sjöströms fabriks-a.-b.;
aktie
kapital 2,700,000 kr.; tillverkningsvärde c:a 3
mill. kr.; 185 arbetare. Th.P.
Högsjöflottan, se Hochseeflotte.
Högskola, högre undervisningsanstalt, akad.,
univ., inst.
Högslätt, se Högland.
Högspänning. Enl. gällande författning
benämnas elektriska anläggningar, hos vilka
spänningen till jord överstiger 250 volt,
h.-anläggningar till skillnad från övriga
starkströmsan-läggningar, som kallas
lågspänningsanläggning-ar. Ledningar, ställverk o.d., som föra h., äro
i flera avseenden riskablare än dylika för
lågspänning och äro därför enl. lag underkastade
särsk. bestämmelser. Sålunda erfordras bl.a.
för de flesta h.-ledningar koncession. Se
Elektriska anläggningar. R.L-n.
Högsrum, s:n på Ölands v. kust, Slättbo hd,
Kalmar län, s. om Borgholm; 40,io kvkm.,
allt land; 731 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.);
12,36 kvkm. åker (1927; 30,8% av arealen),
13,49 kvkm. skogsmark. Egendomar: Ekerum,
Mossberga m.fl. I H. ligger St. Rörs hamnplats.
— Pastorat: Räpplinge och H., Ölands
medelkontrakt, Växjö stift. J.C.
Högsta befälet över krigsmakten i fredstid
föres i de flesta stater av statsöverhuvudet.
I krig kan, om statsöverhuvudet icke själv går
i fält, ledningen av krigsrörelserna uppdragas
åt en särsk. person; i Sverige kallas denne i
så fall högste befälhavaren för fälthären och
marinstridskrafterna. E.O.B.
Högsta domstolen, högsta instansen inom
sv. domstolsväsendet. Den högsta domsrätten
i Sverige utövades åtminstone sedan o. 1300
av konungen, senare av (konungen och)
rådet, från o. 1670 av en avd. inom rådet.
Föredragande voro sedan 1640-talet
revisionssekreterare. Formellt hade konungen, om han
var närvarande, ensam beslutanderätt, men
faktiskt följdes majoritetens mening. 1720
begränsades konungens befogenhet i rådet till
2 röster jämte utslagsröst. Efter 1772 års
revolution bestämdes, att rådets ena avd.,
jus-titierevisionen, uteslutande skulle handlägga
justitiesaker och bestå av lagkunniga medl.
Sedan Gustav III 1789 störtat
rådsaristokratien och avskaffat riksrådet, måste
dettas arbetsuppgifter anförtros åt andra
organ. Rättegångsärendena uppdrogos s.å. åt en
H.d., medan övriga regeringsärenden överlätos
åt Rikets allmänna ärendens beredning. Det
högadliga elementet i H.d. inskränktes starkt,
men denna skulle fortfarande bestå av hälften
(6) frälse och hälften (6) ofrälse män, en
bestämmelse, som kvarstod till 1845. Emellertid
tillsattes flertalet led. i H.d. endast på några
år; de behöllo sina tidigare ämbeten och in-
— 781 —
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
