Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsta marina gränsen (M.G.) - Högste befälhavare - Högstedt, Karl Henrik - Högstena - Högström, Per - Högström-Löfberg, Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGSTRÖM-LÖFBERG
Högsta marina gränsen.
riktning har även inverkat den genom
landisarnas avsmältning framkallade eustatiska
allmänna stigningen av själva havsytan. Medan vid
oceankusterna M.G:s höjdläge enbart kom att
bestämmas av havsytans nivå, påverkades
däremot Östersjöbäckenets vattennivå under
av-smältningstiden av uppdämning dels under hela
det gotiglaciala recessionsskedet, då Baltiska
issjön intog s. Östersjöbäckenet och
Mellansverige ända upp mot Billingen och Södertörn,
dels sedermera under Ancylusskedet, då högsta
M.G. i nästan hela Norrland utbildades. Blott
under det mellanliggande relativt korta
tidsskedet, Yoldia-skedet, rådde öppen förbindelse
med världshavet, då en i eg. mening högsta
marin gräns kunde utbildas. Denna benämning
har därför i senare tid börjat utbytas mot en
mer neutral, t.ex. högsta (baltiska)
strandgränsen. — M.G. äger stor natur- och kulturgeo-
Av det postglaciala havet renspolad morän på
Rönnåsen, v. om Ockelbo, Gästrikland, överst
barrskogsbeväxt morän, vars nedre gräns, c:a
200 m. ö. h., angiver högsta nivån för havets
verkningar, d. v. s. högsta marina gränsen.
grafisk betydelse. Ovanför denna härska mo
ränjordarter, opåverkade av vågsvall och där
för relativt rika på finjord och
växtnäringsämnen samt mindre steniga i markytan.
Härtill komma glacifluviala, flacka rullstensfält
med dithörande torra erosionsdalar, alltså i
det hela en region olämplig för odling och
med huvudsaki. skogsbygd. Under denna gräns
ned till den nuv. havsytan utbreda sig
däremot i sänkor och dalgångar leriga och
sandiga havsavlagringar, genomdragna av
rull-stensåsar och utgörande den eg.
åkerbruksbygden. På de uppstickande, ofta karga,
skogiga höjdsträckningarna har vågsvallet under
landhöjningstiden bortspolat lerorna m.m.,
ur-svallat och anrikat moränen på block samt
frisköljt berghällarna. G.Fn.
Högste befälhavare. 1) H.b. för fälthären
och marinstridskrafterna, se Högsta
befälet. — 2) H.b. över kustflottan, till % 1931
benämning på chefen för Kustflottan (se
d.o).
Högstedt, Karl Henrik Mauritz,
ämbetsman (f. 14/i 1872), jur. kand, i Uppsala 1895.
fiskal i Göta hovrätt 1906, hovrättsråd 1910,
revisionssekreterare 1911, häradshövding i
He-demora domsaga 1912, vattenrättsdomare 1918,
justitieråd 1921 och president i Kammarrätten
sedan 1929. H. var led. och sekreterare i
vattenrätts- och dikningslagskommittén från 1906,
ordf, hos sakkunniga för överarbetning av
vattenlagen 1915. H. har utg. ”Vattenlagen ... samt
lagen om flottning” (2 uppl. 1923). E.K.
Högstena, s:n i Gudhems hd, Skaraborgs län,
s. om Stenstorp; 11,31 kvkm., därav 11,30 land;
214 inv. (1932; 19 inv. pr kvkm.); 5,12 kvkm.
åker (1927; 45,3% av landarealen), 2,74 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Dala, Borgunda och
H., Falköpings kontrakt, Skara stift. J.C.
Högström, Per, missionär (1714—84). H.
anställdes 1741 av Ecklesiastikverket för
Lappmarken som lappmissionär och blev 1742
kyrkoherde i Gällivare. Under vidsträckta resor
förvärvade han ingående kännedom om
Lappmarken och dess befolkning, vilket kom till synes
i hans ryktbara, till flera språk övers.
”Be-skrifning öfver de till Sveriges krona hörande
lapmarker” (1747). Huvudintresset för denne
”Lappmarkens siste missionär” var dock den
prästerliga gärningen. I lappmissionen gjorde
han betydande insatser, bl.a. genom sina
predikningar och den på lapska utg. förklaringen
till Luthers lilla katekes och sina i P.
Fjell-ströms psalmbok ingående 20 lapska psalmer.
H. var även verksam som naturvetenskaplig
förf, och deltog flitigt i politiken. G.W.L.
Högström-Löfberg, Anna Elisabeth, f.
Högström, författarinna (f. J% 1894), har utg.
— 785 —
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
