Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höijer, Benjamin - Höijer, Leonard - Höijer, Ernst - Höja - Höjd - Höjdcirkel el. vertikalcirkel - Höjdhopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJDHOPP
liga, även om de alltid röja en viss värme
och präglas av en upphöjd värdighet. — I
”Den philosophiska constructionen” söker H.
med Fichtes egna argument vederlägga dennes
försök att utanför jaget finna den impuls, som
framkallar hela raden av medvetandets
funktioner. Härvid föregriper han i viss mån
Schel-ling, som också erkännsamt recenserade H:s
bok. H:s senare identitetsfilosofi arbetar sig
från en rent intuitiv princip fram till en logisk
uppfattning av det absoluta, som pekar fram
mot Hegel. Det absoluta är ej för H. som för
Schelling det indifferenta, åtskillnadslösa
mörker, i vilket alla kattor äro grå, utan en
totali-tet, vari det förnuftsmässiga dominerar. Det
absoluta är ren handling, men handla är
identiskt med veta. Denna rena, absoluta handling,
som är enhetspunkten för subjekt och objekt,
för identitet och realitet, för intelligens och
natur, fattas i den intellektuella åskådningen (se
d.o.) i dess fulla klarhet först när denna
senare genom det vetenskapliga förfarandet
förvandlats till totalitet el. vetenskapligt system.
Därvid framträder det absoluta subjektivt i
känslans, religionens, konstens och moralitetens
former, objektivt ss. universum, Gud, det sköna
och rättstillståndet. H. har ägnat mycket
intresse åt konsten och framlagt det sannolikt
tidigaste estetiska systemet på
identitetsfiloso-fiens grund. — Samlade skrifter utgåvos 1825
—27 (5 bd), ”Filosofiska föreläsningar 1806—
1812” av B. Liljekrantz 1931. — Litt.: E.
Leufvén, ”Kritisk exposition af B. H:s
kon-struktionsfilosofi” (1897); B. Liljekrantz, ”B.
H. En studie över hans utveckling” (1912),
”B. H. Ett hundraårsminne” (i ”Ord och bild”,
s.å.), ”H:s identitetsfilosofi i dess tidigaste
stadium” (1913). B.Lz.
Höijer, Johan Leonard, musiker (1815—
84), 1842 organist i Katarina kyrka i
Stockholm, dessutom musikkritiker i bl.a. ”Dagligt
allehanda” och ”Sv. tidn.”, tonsättare och
arrangör av sv. folkmusik (3 uppl. av Geijers
och Afzelius’ ”Sv. folk-visor”). H:s främsta
verk är dock hans ”Musik-lexikon” (1864;
suppl. 1867), det första sv. med mera utförliga
biografier. G.M.
Höijer, Ernst Jonas, statistiker (f. 8/i2
1884), fil. d:r 1919 (”Undersökning av det
större och mindre jordbrukets produktion”),
anställd i Statistiska centralbyrån 1906,
byråchef där 1918, Egnahemskommitténs
sekreterare 1912—14, föreståndare för
Folkhushåll-ningskommissionens statistiska avd. 1916—19,
sakkunnig i Finansdep. 1928. H. har utg. flera
jordbruksstatistiska utredningar, bl.a.
”Utredningar ang. det sv. jordbrukets produktion
samt saluöverskottet av spannmål” (1921),
”Tabeller till belysande av det sv.
jordbrukets utveckling 1871—1919” (s.å.), ”Sveriges
jordbruk” (1924). T.E-r.
Höja, s:n i S. Åsbo hd, Kristianstads län,
gränsar i n.v. till Ängelholm; 24,si kvkm.,
därav 24,03 land; 1,314 inv. (1932; 55 inv. pr
kvkm.); 22,53 kvkm. åker (1927; 93,8 °/o av
landarealen), ingen skogsmark. — Pastorat: H.
och Starby, S. Äsbo kontrakt, Lunds stift. J.C.
Höjd. En himlakropps h. kallar man dess
vinkelavstånd från horisonten, mätt längs
h.-cirkeln genom himlakroppen (jfr
Astronomiska koordinater). — Om h. mätes
från sjöhorisonten, måste den
observerade h. korrigeras för dalning (se d.o.), varefter
den apparenta h. erhålles. Vid
användande av artificiell horisont erhålles direkt
appa-rent h. Korrigeras denna för refraktion (se
d.o.), fås sann lokal h.; korrigeras denna
i sin ordning för h.-parallax (se Par a llax),
erhålles sann geocentrisk h. — Att vara
på höjden av en ort är att befinna sig på
samma latitud som orten. M-t.
Höjdcirkel el. vertikalcirkel, astr.,
benämning på varje mot horisonten vinkelrät
storcirkel på himmelssfären. Samtliga h. gå
genom zenit och nadir. M-t.
Höjdhopp över ett redskap (hinder) utföres
med sats av endera el. båda fotterna. Man
skiljer på gymnastiska och idrottsliga h.; det
förra med delad el. samlad sats vinkelrätt mot
redskapet och med s.k. gymnastisk form
(ut-rätning av kroppen, nedhopp på båda fotterna
samtidigt); det senare ant. som stående h. med
ena sidan vänd mot redskapet el. som h. med
anlopp, där anloppsriktningen och formen är
valfri och där man med ändamålsenliga
rörelser av armar, ben och överliv söker passera
ribban med tyngdpunkten så nära denna som
möjligt. Dock får därvid huvudet ej passera
Höjdhopp med anlopp.
— 793 —
— 794 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
