Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdmätning - Höjdobservatorium el. bergsobservatorium - Höjdparallax - Höjdparallell el. almukantarat - Höjdriktning - Höjentorp - Höjer (köping) - Höjer, 1. Magnus - Höjer, 2. Johan Adolf - Höjer, 3. Nils - Höjer, 4. Torvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJER
genom integration härledda
barometerformeln:
J H meter = 18,400 (10log bi—10logb2) (1 + O,oos67t).
Här är b± barometerståndet å den lägre, b2 å
den högre stationen. Vid noggranna mätningar
tillkomma korrektioner för luftens fuktighet
m.m. Som förutsättning gäller, att atmosfären
är i jämvikt med samma tryck överallt på
samma höjdnivå. I verkligheten är det ej så.
Avståndet mellan stationerna bör därför ej vara
för stort. Vanl. utföres barometer-h. av e n
observatör, som med sitt instrument — i regel
en aneroidbarometer — förflyttar sig från ena
stationen till den andra. För lufttryckets
ändring med tiden korrigeras genom jämförelse
med en å närbelägen ort uppställd barograf.
Vid ett lands kartläggning användas alla tre
metoderna för h. Med den noggrannaste —
avvägning — erhålles en stomme av
höjdbe-stämda fixpunkter. På denna bygges vidare
genom trigonometrisk h. av triangelpunkter. Till
dylika el. direkt till fixpunkter anknytes
barometer-h., mindre noggrann, men snabb och
billig. På sv. topografiska kartblad angivas
höjd-siffrorna, allteftersom de erhållits genom
avvägning, trigonometrisk h. el. barometer-h., med
två, en el. ingen decimal av metern, vilket ger
en ungefärlig uppfattning om de olika
metodernas noggrannhet. Med ett tillräckligt antal
siffermässigt höjdbestämda utgångspunkter
vidtager till slut detalj-h., resulterande i ett troget
återgivande å kartan av terrängens
höjdförhållanden. För detalj-h. finnas en mängd spec.
instrument ss. Elfvings spegel, lutningsmätare
av olika slag, bl.a. Gawells, som användes vid
polygonmätning. För grafisk mätning av
profiler finnas särsk. s.k. tvärprofilinstrument.
Inom skogsväsendet användes Christens
höjd-mätare för mätning av träds höjd. — Litt.: E.
Fagerholm & O. Thufvesson, ”Handbok för
h. i Sverige” (1925). I.C.J.
Höjdobservato’rium el.
bergsobserva-t o r i u m för meteorologiska observationer,
se Observatorium.
Höjdparalla’x, se P a r a 11 a x.
Höjdparalle’11 el. a 1 m u k a’n t a r a t, astr.,
benämning på varje med horisonten parallell
cirkel på himmelssfären. M-t.
Höjdriktning av skjutvapen, se
Elevation och Riktning.
Höjentorp, gods i Eggby s:n, Skaraborgs län,
12 km. n.ö. om Skara; areal 510 har;
taxeringsvärde 176,000 kr. H. bortgavs 1647 till
M. G. De la Gardie, som på H. byggde ett 1772
nedbrunnet slott. Jonas Alströmer
arrenderade H. från 1726 och hade där schäferi m.m.
Nuv. ägare är Staten. Th.P.
Höjer, köping i Tönder amt, Danmark, vid
Jyllands Nordsjökust, strax n. om tyska
gränsen; 1,085 inv. (1930). Hamnen, som tillika är
uthamn för Tönder, ligger vid Höjer Sluse.
Under den tyska tiden bemärkt badort. O.P
Höjer. 1) Magnus Mauritz H., skolman,
historiker, politiker (1840—1910), fil. d:r i
Uppsala 1866, lektor vid Stockholms s.
latin-lärov. 1879—1905, föreståndare för Wallinska
flickskolan 1886—93. H:s självständiga
forskning gällde det senare 1600-talets historia, till
vilken han lämnat beaktansvärda bidrag med
avh. ”Om Carl XII:s myndighetsförklaring och
1697 års riksdag” (1866) och ”öfversigt af
Sveriges yttre politik under åren 1676—80, ett
bidrag till Johan Gyllenstiernas historia”
(1875); till samma område hörde hans
teckning av Karl X:s, Karl XI:s och Karl XH:s
historia i ”Sveriges historia från äldsta tid
till våra dagar”, 4 (1881). Hans konkreta
framställningskonst och omfattande blick på
sitt ämne gjorde honom till en högt skattad
historielärare och populär föreläsare; hans
litterära produktion består också till väsentlig
del av populärhistoriska arbeten (bl.a. de
livfullt skrivna studierna ”Från franska
revolutionens dagar”, 1893) och läroböcker i
historia; hit hör också hans mest betydande och
för sin tid högst förtjänstfulla arbete
”Konungariket Sverige, en topografisk-statistisk
beskrifning med historiska anmärkningar” (4
bd, 1872—84). Utpräglat radikal till sin
läggning, tog H. även intresserad del i det
politiska livet; 1891—1908 medl. av A.k., tillhörde
H. urspr. Folkpartiet, efter
partisammanslagningen 1900 Liberala samlingspartiet. R.H-m.
2) Johan Adolf H., den föregåendes
halvbror, fyrtekniker (1849—1908), fil. kand.
1873, civilingenjör 1876, blev fyringenjör i
Lotsstyrelsen 1878 och var överingenjör där
1891—1908. H., som under långvarig vistelse i
Frankrike studerade franska fyrväsendet, var
en framstående konstruktör (av bl.a.
agalys-bojen). E.Hg.
3) Nils Jakob H., den föregåendes bror,
historiker, skolman (1853—1923), fil. d:r i Uppsala
1882 (”Norska grundlagen och dess källor”),
lektor i Visby 1884, i Stockholm 1898; led. i
lärov.-kommittén 1899—1902, där han bl.a.
ivrade för 3-årigt gymnasium med i vissa fall
6-årig latinkurs. Bland H:s skrifter märkas
läroböcker i samhällslära och samhällsskick
(1907, 1910) samt ”Statsförbundet mellan
Sverige och Norge” (1885). W.N.
4) Torvald Magnusson H., son till H.l),
historiker, diplomat (f. 12/i2 1876), fil. d:r i
Uppsala 1905 (”Studier i Vadstena klosters och
birgittinordens historia intill midten af 1400-
— 797 —
— 798 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
