Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjer, 4. Torvald - Höjer, 5. Axel - Höjers ekvation - Höjesteret - Höjesteretssagförer - Höjeån, Lommaån - Höjning - Höjre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖJERS EKVATION
talet”), 2:e arkivarie i Utrikesdep. 1906—09,
l:e sekreterare där sistn. år, kansliråd och
chef för pressavd.
1912, ministerresident
och chef för
politiska avd. 1919,
envoyés titel 1921,
envoyé i Oslo sedan
1923. H. var docent
i historia vid
Stockholms högsk. 1907—
17, sekreterare i Sv.
hist. föreningen 1905
—21, utg. av ”Hist.
tidskr.” 1906—20
samt har utövat ett
flitigt historiskt skriftställarskap. Han var led.
av tull- och traktatkommittén 1919—22 och är
sedan 1924 ordf, i Utrikesdep :s
antagningskom-mission. Th.
5) Johan Axel H., son till H.3), läkare (f.
12/s 1890), med. lic. 1916, med. d:r 1924
(”Studies in scurvy”), barnläkare i Solna 1920—25,
docent i experimentell patologi i Stockholm
1925, i Lund 1926 samt i hygien i Lund sedan
1927, blev l:e stadsläkare i Malmö 1930. H:s
tidigare vetenskapliga produktion berör
förutom några patologisk-anatomiska studier
hu-vudsakl. vitaminforskning och barnavård.
Sedermera har H. sysslat med strumaproblemet
och därvid noga klarlagt den endemiska
strumans förekomst i Sverige. Å.Ch.
Höjers ekvation [-Jo’n], skogsbr., av
telegrafingenjör A. G. Höjer 1903 framlagd
formel för beräknande av en trädstams avsmalning
= Clog
c + l
c
där D är brösthöjds- el. basdiam., d en övre
sökt diam., liggande l °/o av längden från
toppen, samt C och c konstanter, växlande för
olika formklasser. Ekvationen gäller för gran.
För tall måste ytterligare en konstant införas
och ekvationen ges formen
= Clog
c + l 2,5
c
Ekvationen har av prof. T. Jonson vidare
utvecklats och använts för upprättande av
av-smalnings- och massatabeller. F.A Bn.
Höjesteret, Danmarks högsta domstol,
inrättades 1661, då H. trädde i st.f. konungens
rät-tarting, vilket bestått sedan 1400-talet och
utgjorts av konungen och riksråden. H. var högsta
domstol jämväl för Norge till 1814 och för
Island till 1920. Ända till 1917 ägde konungen
formellt själv vara ordf., men sedan 1700
utövade han endast en gång årl. ordf.-skapet.
H. utgöres av president och 12 domare; den är
domför med 9 närvarande. Målen förberedas
av ett utskott om 3 domare, varefter själva
förhandlingen, som är muntlig och offentlig,
vidtager inför den samlade rätten. Talan utföres
så gott som alltid av särsk. advokater (se H
ö-jesteretssagförer) i fritt föredrag;
dock uppläsas viktigare skriftliga bevis, s.k.
dokumentation. Dom avkunnas omedelbart efter
förhandlingarnas avslutande. Sedan 1856
offentliggöras domsmotiveringarna. Jfr
Danmark, rättsväsen. — Litt.: S. Vedel, ”Den
dansk-norske H:s Historie” (1888). E.K.
Höjesteretssagförer, advokat, berättigad
uppträda inför samtliga danska domstolar. H.
antages av justitiedep. och måste ha avlagt jur.
examen med vissa högre betyg, genomgått 3
års praktisk utbildning och fullgjort godkänd
provföredragning inför Höjesteret. O. 40
finnas. — I Norge benämnas motsvarande
advokater höiesterettsadvokater, antalet uppgår
till o. 380. E.K.
Höjeån, Lommaån, å i s.v. Skåne,
upprinner i Björkesåkrasjön (62 m.ö.h.), följer s.v.
sluttningen av Romeleåsen, passerar strax s.
om Lund och mynnar i Öresund vid Lomma;
flodområde 290 kvkm.; längd 45 km. S.E-s.
Höjning. 1) Geol., se Landhöjning.
2) Metr., i modern verslära den betonade,
starka delen av en versfot, i motsats till den
svaga, obetonade. Jfr Arsis, Thesis och
Vers. A.N.
3) Mus. H. av en ton med en halvton
betecknas genom ett $ (kors, ty. Kreuz, ital. diesi
fra. dièse, eng. sharp) framför motsvarande
not, som då läses fiss, giss etc. i st.f. f, g\ h. av
en redan höjd ton med ytterligare en halvton
betecknas genom X (dubbelkors), och noten
läses då fississ etc. Se A i s s. F.S-l.
Höjre (da., högern), danskt politiskt parti.
H. betecknade 1848—66 den grundlagstiftande
riksförsamlingens, riksdagens och riksrådets
konservativa helstatsmän i motsats till
Centrum (de nationalliberala) och Venstre
(bondevännerna). Under och efter striden om
grundlagsändringen 1866 sprängdes partigränserna;
då vänstern, som 1870 enats i Forenede
Venstre (se d.o.) och 1872 erövrat majoriteten i
Folketinget, fordrade en parlamentarisk
regering, slöto sig de nationalliberala (huvudsaki.
städernas borgerskap), ”mellanpartiet” (se d.
o.) och Landstingets godsägarflygel 1876
samman i en ny H. I sin politik bekämpade den
parlamentarismen, sökte genomföra ett
måttligt reformprogram och ställde krav på
stärkande av Danmarks försvar; fr.o.m. 1881
organiserades H:s väljarföreningar över hela
landet. Under författningskampen (se
Danmark, historia, och E s t r u p) stödde den i
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
