HÖKS HÄRAD Höjeån från järnvägsbron s. om Lund västerut. Carlsson foto. Landstinget mäktiga H. ministären Estrup, som åtnjöt Kristian JX:s förtroende; Folke-tinget bekämpades med provisoriska finanslagar, och Köpenhamn befästes delvis på grundval av provisoriska lagar. 1891—92 genomförde H. P. Ingerslev viktiga reformer tillsammans med F. Boj'sens parti, Forhandlende Venstre; 1894 slöts en storpolitisk förlikning mellan detta parti och H., varefter Estrup avgick. Nu följde svaga H.-regeringar (Reedtz-Thott, Hörring och Sehested). H. gick tillbaka även i Landstinget, där de Frikonservative (se d.o.) 1900 lämnade H.; så tillkom 1901 vänsterministären Deuntzer. Efter ”systemskiftet” arbetade H., vars stora väljarskara på gr. av valsättet stod nästan utan representation i Folketinget, sig åter fram, tog icke ringa del i det praktiska reformarbetet och bidrog till försvarsförlikningen 1909. Under motståndet mot Berntsens förslag till ändring av grundlagen 1912—14 miste H. och Frikonservative sin majoritet i Landstinget; under världskriget genomfördes på H:s initiativ % 1915 en författningsändring, varigenom den privilegierade valrätten till Landstinget uppgavs och delvis proportionella val till Folketinget infördes. Dec. 1915 sammanslötos H. och Frikonservative till Konservative Folkeparti (se d.o.). Fl.D. Hökar. 1) Accipitri'næ (Asturi'ni), en un-derfam. av falkartade rovfåglar (se d.o.), kännetecknas av borstklädda tyglar, kraftig, starkt böjd näbb och frånvaro av tand på övernäbbens undre kant. Vingarna äro relativt korta och stjärten lång. Födan utgöres av levande djur, som de bemäktiga sig genom överrumpling. Boet lägges väl dolt i gamla träd el. Uppslagsbok. XIII. — 801 — 26 vass; äggen äro vita el. rödbruna. H. omfattar o. 120, över större delen av världen spridda arter. Hos oss finnes duvhöken, sparvhöken och tre arter kärrhökar (se d.o.). H.B-n. 2) Barkindade h., se Gamfalkar. Hökensås, urbergshorst i Västergötland mellan Vättern i ö. och Tidans dalgång—sjön Stråken i v., sträcker sig från sjön Viken i n. till trakten v. om Jönköping, där den övergår i Sydsv. höglandet. I sin s.v. del når H. över 300 m.ö.h. J.C. Hökerberg, Fredrik Lars, bokförläggare (1851—1924), grundade 1882 ett bokförlag i Stockholm (nuv. innehavare H:s son Folke Joar Lars H., f. 1886), vilket utg. bl.a. juridiska vägledningar (G. A. Aldén, ”Medborgarens bok”, 1884 ff.), lantbruks- och populär-medicinsk litteratur, skönlitteratur m.m. H. utgav ”Nya bokhandelstidn.” 1901—12 samt ”Sv. bokhandelstidn.” 1912—23. W.N. Hökfibblasläktet, bot., se Fibblasläk-t e t. Hökhuvud, s:n i Frösåkers hd, Stockholms län, s.v. om östhammar; 114,78 kvkm., därav 109,92 land; 1,312 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 17,49 kvkm. åker (1927; 15,9% av landarealen), 74,45 kvkm. skogsmark. Större delen av H lyder under Gimo bruk. — Pastorat: H. och Skäfthammar, Olands och Frösåkers kontrakt. Ärkestiftet. — Bild se sp. 803. J.C. Höks härad omfattar sydligaste delen av Hallands län (utom Laholm), socknarna His-hult (större delen), Våxtorp, Hasslöv, ö. Karup, Skummeslöv, Ränneslöv, Ysby, Knäred, Laholms landskommun, Tjärby och Veinge; 939,09 kvkm., därav 918.i« land; 18,980 inv. (1932; 21 — 802 —