Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjre - Hökar - Hökensås - Hökerberg, Lars - Hökfibblasläktet - Hökhuvud - Höks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖKS HÄRAD
Höjeån från järnvägsbron s. om Lund västerut. Carlsson foto.
Landstinget mäktiga H. ministären Estrup,
som åtnjöt Kristian JX:s förtroende;
Folke-tinget bekämpades med provisoriska
finanslagar, och Köpenhamn befästes delvis på
grundval av provisoriska lagar. 1891—92
genomförde H. P. Ingerslev viktiga reformer
tillsammans med F. Boj’sens parti, Forhandlende
Venstre; 1894 slöts en storpolitisk
förlikning mellan detta parti och H., varefter Estrup
avgick. Nu följde svaga H.-regeringar
(Reedtz-Thott, Hörring och Sehested). H. gick tillbaka
även i Landstinget, där de Frikonservative (se
d.o.) 1900 lämnade H.; så tillkom 1901
vänsterministären Deuntzer. Efter ”systemskiftet”
arbetade H., vars stora väljarskara på gr. av
valsättet stod nästan utan representation i
Folketinget, sig åter fram, tog icke ringa del
i det praktiska reformarbetet och bidrog till
försvarsförlikningen 1909. Under motståndet
mot Berntsens förslag till ändring av
grundlagen 1912—14 miste H. och Frikonservative sin
majoritet i Landstinget; under världskriget
genomfördes på H:s initiativ % 1915 en
författningsändring, varigenom den privilegierade
valrätten till Landstinget uppgavs och delvis
proportionella val till Folketinget infördes. Dec.
1915 sammanslötos H. och Frikonservative
till Konservative Folkeparti (se d.o.). Fl.D.
Hökar. 1) Accipitri’næ (Asturi’ni), en
un-derfam. av falkartade rovfåglar (se d.o.),
kännetecknas av borstklädda tyglar, kraftig, starkt
böjd näbb och frånvaro av tand på
övernäbbens undre kant. Vingarna äro relativt korta
och stjärten lång. Födan utgöres av levande
djur, som de bemäktiga sig genom
överrumpling. Boet lägges väl dolt i gamla träd el.
Uppslagsbok. XIII. — 801 —
26
vass; äggen äro vita el. rödbruna. H. omfattar
o. 120, över större delen av världen spridda
arter. Hos oss finnes duvhöken, sparvhöken
och tre arter kärrhökar (se d.o.). H.B-n.
2) Barkindade h., se Gamfalkar.
Hökensås, urbergshorst i Västergötland
mellan Vättern i ö. och Tidans dalgång—sjön
Stråken i v., sträcker sig från sjön Viken i n.
till trakten v. om Jönköping, där den övergår
i Sydsv. höglandet. I sin s.v. del når H. över
300 m.ö.h. J.C.
Hökerberg, Fredrik Lars, bokförläggare
(1851—1924), grundade 1882 ett bokförlag i
Stockholm (nuv. innehavare H:s son Folke
Joar Lars H., f. 1886), vilket utg. bl.a.
juridiska vägledningar (G. A. Aldén,
”Medborgarens bok”, 1884 ff.), lantbruks- och
populär-medicinsk litteratur, skönlitteratur m.m. H.
utgav ”Nya bokhandelstidn.” 1901—12 samt ”Sv.
bokhandelstidn.” 1912—23. W.N.
Hökfibblasläktet, bot., se
Fibblasläk-t e t.
Hökhuvud, s:n i Frösåkers hd, Stockholms
län, s.v. om östhammar; 114,78 kvkm., därav
109,92 land; 1,312 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.);
17,49 kvkm. åker (1927; 15,9% av landarealen),
74,45 kvkm. skogsmark. Större delen av H
lyder under Gimo bruk. — Pastorat: H. och
Skäfthammar, Olands och Frösåkers kontrakt.
Ärkestiftet. — Bild se sp. 803. J.C.
Höks härad omfattar sydligaste delen av
Hallands län (utom Laholm), socknarna
His-hult (större delen), Våxtorp, Hasslöv, ö. Karup,
Skummeslöv, Ränneslöv, Ysby, Knäred,
Laholms landskommun, Tjärby och Veinge; 939,09
kvkm., därav 918.i« land; 18,980 inv. (1932; 21
— 802 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
