HÖMOTT bingen. H:s alstring, föreskrivande sig från en relativt kort period, undgick alldeles samtidens uppmärksamhet. Hans ”Sämmtliche Werke” ut-gåvos först av C. T. Schwab i 2 bd 1846. Under nyaste tid ha hans verk upplevt en renässans, varom mängden av kritiska uppl. vittnar. Av dessa märkes Zinkernagels i 5 bd (1914—26). I sv. litteratur har Vilhelm Ekelund röjt otvetydigt inflytande från H. övers, av H:s lyrik finnas i A. Österlings ”Fränder och främlingar” (1925) och E. Hellquists ”Dikter av äldre och nyare germanska skalder” (1924). — Litt.: C. T. Litzmann, ”F.H:s Leben” (1890); F. Arnold & C. Viètor, ”Die Briefe der Diotima” (1921); N. v. Hellingrath, ”H.” (s.å.); F. See-bass, ”H.-Bibliographie” (1922); S. Zweig, ”Der Kampf mit dem Dämon”, 2 (1925); W. Böhm, ”H.” (2 bd, 1928—30); H. Neunheuser, ”H:s geistige Entwicklung” (1929). Å.Bd. Höle, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge, invid Högsfjorden, s.ö. om Stavanger; 106,os kvkm.; 984 inv. (1930). S. Hölebo, hd i Södermanlands län, v. om inloppet till Södertälje och omslutande Trosa, omfattar socknarna Västerljung, Trosa-Vagn-härad, Mörkö och Hölö; 356,ss kvkm., därav 340,36 land; 6,022 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 96,95 kvkm. åker (1927; 28,5% av landarealen), 162,57 kvkm. skogsmark. Terrängen är mycket växlande. Moräntäckta, skogklädda bergshöjder och (utmed kusten) branta klippor omväxla med lövklädda kullar, smala dalgångar, sjöar och vattendrag samt här och där lerslätter. Berggrunden består av gnejs, granit, leptit, kalksten m.fl. bergarter. 1920 levde 66,7 % av befolkningen av jordbruk med binäringar (l,s°/o av fiske, l,s°/o av skogsbruk), 13,1 °/o av industri (4,i % av jord- och stenindustri: kalk-stensbrytning). H. tillhör Nyköpings fögderi och domsaga. Västerljung och Trosa-Vagnhä-rad ingå i Daga kontrakt, Mörkö och Hölö i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. J.C. Höllviken, en mycket grund bukt av Öresund, innanför Skanör. Hållplats vid Vellinge —Skanör—Falsterbo järnväg. J.C. Hölonda, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge, mellan Gaulas och Orklas nedre lopp; 166,89 kvkm.; 1,162 inv. (1930). S. Hölster. 1) Bot. H. (lat. spatha) kallas ett el. några få, förhållandevis stora och i vissa fall kronlikt färgade högblad, vilka före blomningen omsluta en blomställning (ofta en kolv, se Blomställning) el. ensam blomma (aracéer, palmer, vissa lilje-, narcissväxter och gräs). O.Gz. 2) Krigsv., fodral till pistoler, vanl. fästat vid sadeln, pistol-h., sadel-h. Numera bäres pistolen i pistolfodral, fästat vid livremmen. R.Sbg. Hölty, Ludwig Heinrich C h r i-s t o p h, tysk förf. (1748—76), en av de talangfullaste medl. av det s.k. Göttinger Dichterbund (se d.o.). Anspråkslös grace och mjukhet, varm naturkänsla och ett harmoniskt språk äro utmärkande drag i hans diktning. Hans spökballader äro bland genrens tidigaste i Tyskland, och han företedde onekligen trots sin anakreontiska läggning vissa drag av vaknande Sturm und Drang. Sina flesta dikter publicerade han i kalendrar och tidskr. Först efter hans död — i tuberkulos — samlades de i bokform av A. F. Geissler, ”Gedichte” (2 bd, 1782—84; kritisk uppl. av W. Michael i 2 bd, 1914—18). — Litt: H. Ruete, ”H.” (1883); E. Albert, ”Das Naturgefühl H:s” (1910). A.Bd. Hölzel [höTtsal], Adolf, tysk målare (f. 1853), slöt sig på 1890-talet till L. Dill och blev Dachauskolans (se D a c h a u) förnämste teoretiker; i sitt måleri tog han senare steget ut till rytmisk ”rumskonst” och expressionistisk ytindelning, t.o.m. till det ”absoluta” måleriet med färgfläckar utan bestämda föremål (i målade glasfönster). H. har senast verkat som prof, vid konstakad. i Stuttgart. E.W. Hölö, s:n i Hölebo hd, Södermanlands län, n. om Trosa; 90,72 kvkm., därav 83,62 land, 1,684 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 29,10 kvkm. åker (1927; 34,8% av landarealen), 35,13 kvkm. skogsmark. Egendomar: Tullgarn, Edeby, Kjulsta och Stav. — Kyrkan, uppförd under 1700-talets senare del, innehåller ett ståtligt monument över greve Carl Sture (d. 1598) samt flera medeltida inventarier. — Pastorat i Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. J.C.;E.W. Hömb, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län, n.n.v. om Tidaholm; 17,oa kvkm., därav 17,00 land; 287 inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.); 5,21 kvkm. åker (1927; 30,6% av landarealen), 6,98 kvkm. skogsmark. Egendom: Kavlås. — Pastorat: Varv, Kungslena och H., Vartofta kontrakt, Skara stift. J.C. Hömott, Ephe'stia elute'lla, en inomhus förekommande mottfjäril, vars smala framvingar, som ha en spännvidd av 15—20 mm., äro brungrå, vid bakkanten något rödaktiga och försedda med 2 ljusgrå tvärlinjer, medan de bredare bakvingarna äro blekt ljusgrå. Larverna leva av torkade frukter, bröd o.a. torra matvaror samt hö. E.W-n. — 805 — — 806 —