Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hölderlin, Friedrich - Höle - Hölebo - Höllviken - Hölonda - Hölster - Hölty, Ludwig Heinrich Christoph - Hölzel, Adolf - Hölö - Hömb - Hömott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖMOTT
bingen. H:s alstring, föreskrivande sig från en
relativt kort period, undgick alldeles samtidens
uppmärksamhet. Hans ”Sämmtliche Werke”
ut-gåvos först av C. T. Schwab i 2 bd 1846. Under
nyaste tid ha hans verk upplevt en renässans,
varom mängden av kritiska uppl. vittnar. Av
dessa märkes Zinkernagels i 5 bd (1914—26).
I sv. litteratur har Vilhelm Ekelund röjt
otvetydigt inflytande från H. övers, av H:s lyrik
finnas i A. Österlings ”Fränder och
främlingar” (1925) och E. Hellquists ”Dikter av äldre
och nyare germanska skalder” (1924). — Litt.:
C. T. Litzmann, ”F.H:s Leben” (1890); F.
Arnold & C. Viètor, ”Die Briefe der Diotima”
(1921); N. v. Hellingrath, ”H.” (s.å.); F.
See-bass, ”H.-Bibliographie” (1922); S. Zweig, ”Der
Kampf mit dem Dämon”, 2 (1925); W. Böhm,
”H.” (2 bd, 1928—30); H. Neunheuser, ”H:s
geistige Entwicklung” (1929). Å.Bd.
Höle, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge, invid
Högsfjorden, s.ö. om Stavanger; 106,os kvkm.;
984 inv. (1930). S.
Hölebo, hd i Södermanlands län, v. om
inloppet till Södertälje och omslutande Trosa,
omfattar socknarna Västerljung,
Trosa-Vagn-härad, Mörkö och Hölö; 356,ss kvkm., därav
340,36 land; 6,022 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.);
96,95 kvkm. åker (1927; 28,5% av landarealen),
162,57 kvkm. skogsmark. Terrängen är mycket
växlande. Moräntäckta, skogklädda
bergshöjder och (utmed kusten) branta klippor omväxla
med lövklädda kullar, smala dalgångar, sjöar
och vattendrag samt här och där lerslätter.
Berggrunden består av gnejs, granit, leptit,
kalksten m.fl. bergarter. 1920 levde 66,7 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar (l,s°/o
av fiske, l,s°/o av skogsbruk), 13,1 °/o av
industri (4,i % av jord- och stenindustri:
kalk-stensbrytning). H. tillhör Nyköpings fögderi
och domsaga. Västerljung och
Trosa-Vagnhä-rad ingå i Daga kontrakt, Mörkö och Hölö i
Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Höllviken, en mycket grund bukt av
Öresund, innanför Skanör. Hållplats vid Vellinge
—Skanör—Falsterbo järnväg. J.C.
Hölonda, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
mellan Gaulas och Orklas nedre lopp; 166,89
kvkm.; 1,162 inv. (1930). S.
Hölster. 1) Bot. H. (lat. spatha) kallas ett
el. några få, förhållandevis stora och i vissa
fall kronlikt färgade högblad, vilka före
blomningen omsluta en blomställning (ofta en kolv,
se Blomställning) el. ensam blomma
(aracéer, palmer, vissa lilje-, narcissväxter och
gräs). O.Gz.
2) Krigsv., fodral till pistoler, vanl. fästat vid
sadeln, pistol-h., sadel-h. Numera bäres
pistolen i pistolfodral, fästat vid livremmen. R.Sbg.
Hölty, Ludwig Heinrich C h r
i-s t o p h, tysk förf. (1748—76), en av de
talangfullaste medl. av
det s.k. Göttinger
Dichterbund (se d.o.).
Anspråkslös grace
och mjukhet, varm
naturkänsla och ett
harmoniskt språk äro
utmärkande drag i
hans diktning. Hans
spökballader äro
bland genrens
tidigaste i Tyskland,
och han företedde
onekligen trots sin
anakreontiska läggning vissa drag av
vaknande Sturm und Drang. Sina flesta dikter
publicerade han i kalendrar och tidskr. Först
efter hans död — i tuberkulos — samlades
de i bokform av A. F. Geissler, ”Gedichte” (2
bd, 1782—84; kritisk uppl. av W. Michael i
2 bd, 1914—18). — Litt: H. Ruete, ”H.” (1883);
E. Albert, ”Das Naturgefühl H:s” (1910). A.Bd.
Hölzel [höTtsal], Adolf, tysk målare (f.
1853), slöt sig på 1890-talet till L. Dill och blev
Dachauskolans (se D a c h a u) förnämste
teoretiker; i sitt måleri tog han senare steget ut
till rytmisk ”rumskonst” och expressionistisk
ytindelning, t.o.m. till det ”absoluta” måleriet
med färgfläckar utan bestämda föremål (i
målade glasfönster). H. har senast verkat som
prof, vid konstakad. i Stuttgart. E.W.
Hölö, s:n i Hölebo hd, Södermanlands län,
n. om Trosa; 90,72 kvkm., därav 83,62 land,
1,684 inv. (1932; 20 inv. pr kvkm.); 29,10 kvkm.
åker (1927; 34,8% av landarealen), 35,13 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Tullgarn, Edeby,
Kjulsta och Stav. — Kyrkan, uppförd under
1700-talets senare del, innehåller ett ståtligt
monument över greve Carl Sture (d. 1598) samt
flera medeltida inventarier. — Pastorat i
Södertälje kontrakt, Strängnäs stift. J.C.;E.W.
Hömb, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län,
n.n.v. om Tidaholm; 17,oa kvkm., därav 17,00
land; 287 inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.); 5,21
kvkm. åker (1927; 30,6% av landarealen), 6,98
kvkm. skogsmark. Egendom: Kavlås. —
Pastorat: Varv, Kungslena och H., Vartofta
kontrakt, Skara stift. J.C.
Hömott, Ephe’stia elute’lla, en inomhus
förekommande mottfjäril, vars smala framvingar,
som ha en spännvidd av 15—20 mm., äro
brungrå, vid bakkanten något rödaktiga och
försedda med 2 ljusgrå tvärlinjer, medan de
bredare bakvingarna äro blekt ljusgrå.
Larverna leva av torkade frukter, bröd o.a. torra
matvaror samt hö. E.W-n.
— 805 —
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
