Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönsskötsel - Hönssläktet - Hönstavlan - Hönstyfus - Hönsäter - Hönö-Klåva - Höpken, von, ätt - Höpken, 1. Daniel von - Höpken, 2. Anders Johan von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖPKEN
obetydlig, men även den synes ha ökats.
Produkten unghöns utgöres huvudsaki. av
ungtuppar, som blivit uppfödda till full storlek,
och utslagshönsen äro de värphöns, som på
gr. av hög ålder el. dålig värpning utgallrats
i besättningen. — H. är jordbrukets viktigaste
binäring; hela fjäderfäproduktionen beräknas
i Sverige årl. representera ett värde av c:a
65 mill. kr.; den fyller vårt behov av dylika
produkter och lämnar dessutom ett mindre
överskott för export. N.O.
Hönssläktet, se Höns 2).
Hönstavlan, se Joh. P a s c h.
Hönstyfus, se Hönssjukdomar.
Hönsäter, gods i österplana s:n, Skaraborgs
län på Kinnekulle; areal 462 har;
taxeringsvärde 1,197,600 kr., till större delen för H.
tillhörande cementfabrik m.m.
Huvudbyggnaden är av sten i 2 vån. med 2 flyglar, uppförd
1667, ombyggd 1807. H. är känt sedan
1300-talet, bland innehavarna märkas ätterna v.
Hofsten och Hamilton. Ägare sedan 1913 är
Skånska cement a.-b. Th.P.
Hönö-Klåva, municipalsamhälle och fiskläge
i Öckerö s:n, på Hönö, c:a 20 km. utanför
Göteborg; 0,54 kvkm.; 778 inv. (1932). H. är
näst Smögen Sveriges största fiskläge med 303
yrkesfiskare (1930; 325 1929). Framförallt
be-drives vad- och trålfiske samt makrillfiske med
garn. Sedan 1925 transport av färsk fisk pr
flygmaskin från H. till Stockholm. H. har en
förträfflig hamn, som utfördes 1917—22 ss. Sta
tens fiskehamn för en kostnad av 1,082,771 kr.
samt utvidgades 1929—32 med en inre
hamnbassäng, kostande 361,500 kr. I denna inre
bassäng finnes 429 m. kaj vid 3,5 m.
vattendjup och 103 m. vid 1,8 m. djup samt i yttre
hamnen 145 m. kaj vid 4 å 3,5 m. vattendjup.
Havsbad. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig fastighet 910,100 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 388,480 kr. (1931).
H.Bm;Fr.E.
Höpken, von, ätt, stammande från
ärkestiftet Bremen. Geheimekammarrådet, sedermera
regeringsrådet Nikolaus Höpke (1601—71)
adlades von H. 1649. Sonson till honom var
H.l), som 1719 upphöjdes i friherrligt stånd.
Dennes son, H.2), blev greve 1762; den
grev-liga ätten utslocknade 1896. En sonsons son
till H.3) erhöll 1860 kungl. tillstånd att ss.
innehavare av ett von Lantingshausenskt
fideikommiss antaga namnet von
Lantingshau-sen von H.; namnet är numera knutet till
fideikommissen Bogesund och Frösvik. C.
1) Daniel Niklas von H., friherre,
ämbetsman, politiker (1669—1741). Från godset
Melau i Bremen kom H. efter fullbordade
studier till Stockholm, blev där kanslist i Tyska
exp. 1696, referendarie-sekreterare 1710 och
statssekreterare vid Kammarexp. 1714. En
kunnig och förslagen
streber med tidiga
relationer till den
holsteinska
hertigfamiljen, insattes han
i
Upphandlingsdepu-tationen 1716 och
blev ett av Görtz’
verktyg men räddade
sig undan räfsten
efter Karl XII:s död
genom att resolut
övergå till hessiska
partiet. 1719
stats
sekreterare för utrikesärendena, intog H. en
ledande ställning vid uppgörelsen med
Eng-land-Hannover, men vid riksdagen 1723
återknöt han sina förbindelser med det nu
dominerande holsteinska partiet och blev en av
dettas främste män. Partiets fall och Arvid
Horns seger vid riksdagen 1726/27 medförde
H:s förflyttning från Kansliet till
presidentska-pet i Kommerskollegiet. Här gjorde han sig
till tolk för den utpräglade merkantilismens
åskådningar och engagerade sig själv i flera
uppspirande handels- och industriföretag.
Jämte C. Gyllenborg o.a. utnyttjade han
krigsstämningen vid 1734 års riksdag och lade i
förbindelse med franske ambassadören
grunden till hattpartiet. Djärv konjunkturpolitiker,
egennyttig, slug och samvetslös, torde han
under de första åren ha varit dess eg. ledare
och hade tillfredsställelsen se det komma till
makten vid riksdagen 1738/39. H. avled innan
krigspolitikens olyckliga följder hunnit visa
sig. — Litt.: A. Helander, ”D. N. v. H. 1669—
1727” (1927). W.H-t.
2) Anders Johan von H., den
föregåendes son, greve, kanslipresident (1712—89).
Efter studier i
Uppsala, utländska resor
och anställning vid
sv. beskickningen i
London började H.
1734 tjänstgöra i
kansliet. Faderns
motsättning till
Arvid Horn lade först
hinder i vägen för
hans karriär, men
hattpartiets
genombrott vid 1738/39 års
riksdag ändrade helt
situationen. H. insattes i Sekreta utskottet,
utnämndes till kanslijunkare 1739, till
exp.-sekreterare 1741 och erhöll under dåv.
stor
— 817 —
— 818 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
