Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörapparater - Hörberg, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRBERG
Dunekers hörslang (t.v.) och Weigelts hörlur.
tillbaka ha otaliga h. konstruerats, byggda på
varierande principer, men resultaten äro så
osäkra, att man icke kan giva bestämda regler
för valet av h. i ett givet fall. En
konstruktion, som gör en individ en god nytta, hjälper
ej säkert en annan, även om dövheten i båda
fallen står på samma grund och är av lika
grad. God nytta finner man i regel med den
Dunckerska hör slangen (fig. 1) liksom med den
rätt allmänt använda Weigeltska hörluren
(fig. 2). De moderna, till formen
radiolur-liknande h. av sköldpaddimitation äro
uppskattade på gr. av sin ringa storlek och goda
ljudförstärkning. De kunna hos damer t.ex. lätt
döljas under håret. Av elektriska h., byggda på
mikrofonprincipen, finnas många typer, som
dock i varje fall noga måste utprövas. T.S-g.
Pehr Hörberg: Självporträtt. Kopparstick. 1786.
Hörberg, Pehr, målare (1746—1816), utgick
från ett fattigt soldathem i Virestad (Krontf
bergs län), fick näring för sitt konstnärliga
intresse av det i s. Småland övade
bonadsmåleriet, erhöll undervisning av en
målarmästare Zschotscher i Växjö under 6 år och fick
1768 anställning som häradsmålare i östra hd
samt bodde som torpare, sedan som bonde i
Sävsjötrakten. Här arbetade han icke blott som
målare utan också som snickare och träsnidare;
han utförde rumsdekorationer, porträtt m.m.
och fick 1786 sin första beställning på en
altartavla i Ärstad (Halland). Tre år förut hade han
åtnjutit några mån:s undervisning vid
Konst-akad. i Stockholm och vistades där under två
senare perioder. Tillräcklig var denna undei
visning icke, och H:s konst visade sig alltjämt
bristfällig i tekniskt avseende, figurbehandling
m.m., men hans konstnärstemperament stärktes,
och i koloristisk begåvning stod han över många
Pehr Hörberg: Från läktarbröstvärnet i S:t Lars
i Linköping.
av sin samtid. Barockens tyngd och pompösa
arrangemang i tempelscener etc. har han
emellertid icke befriat sig från. I färgbehandling
och ljusdunkel rönte han påverkan av hollän
darna och av Pilo. Ofta följer han i sina
religiösa kompositioner de stora
1500-talsmästar-na, men han inlägger i de bibliska scenerna
sin egen varma och oskrymtade religiositet.
På detta område blev ”bondemålaren” sin tids
främste i Sverige. Talrika beställningar fick
han, sedan han 1790 flyttat till Östergötland,
först till Olstorp, så till Falla i Risinge s:n,
uppmuntrad av grevinnan Aurora De Geer, f.
Taube, på Finspång. Närmare ett 90-tal större
altartavlor utförde han, varav de flesta i
Östergötland, ss. i Norrköpings två kyrkor (”Kristus
och Tomas” i S:t Hedvig finnes kvar), i
Söderköpings stadskyrka (”Jesu födelse”) o.s.v.
Störst av hans tavlor är altarväggsbilden i ö.
Husby (”Kristi förklaring”, 1807). I åtskilliga
Smålandskyrkor finnas också altartavlor av
H., främst i Virestad (”Jesus säger: Låten
barnen komma till mig”, 1800). Jämte altarverken
målade H. en stor mängd andra oljetavlor
samt var outtröttligt verksam som tecknare.
För akvarellen hade han goda anlag, och han
— 821 —
— 822 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
