Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörberg, Pehr - Hörby - Hörby—Tollarps järnväg - Hörbyån - Hörde - Höreda - Hörja - Hörken - Hörlin, Anton Hugo - Hörlur - Hörna - Hörnblad - Hörnefors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRBY
sysslade också med kopparstick i olika maner.
H:s folklivsscener ha i våra dagar blivit högt
uppskattade. Buren av en stark nationell
känsla, har han hälsat den ”götiska” rörelsen med
glädje, och han är en bland de allra första,
som upptager nordiska sagoväsen i konsten.
På sin höjdpunkt stod H. under 1790-talet;
under de sista åren blev hans färg mera grumlig
och kompositionen mera konstlad.
Nationalmuseum, Stockholm, äger ett antal bilder av
H.; likaså Göteborgs museum, Östergötlands
museum i Linköping, museerna i Lund etc. H.
gjorde självbiografiska anteckningar, som ha
ett icke ringa värde; en längre
levnadsbeskrivning med förteckning på hans altartavlor
utgavs av Atterbom 1817, en kortare (till 1789)
av B. Cnattingius i
”Hyltén-Cavalliusförening-ens årsbok”, 1927. — Litt.: C. Bergsten, ”P.H.”
(1919); E. Wrangel, ”P.H. bondemålaren” (i
”Småländska kulturbilder”, 1923). En större
monografi förberedes av B. Cnattingius. E.W.
Hörby. 1) Landskommun i Frosta hd,
Malmöhus län, ö. om Ringsjön och kring
Hörbyån, Ringsjöns största tillflöde; 65,36 kvkm.,
därav 61,os land; 2,977 inv. (1932; 49 inv. pr
kvkm.). V. delen av H. ligger på slätten, ö.
delen på Linderödsåsens s.ö. sluttningar. 36,24
kvkm. åker (1927; 59,4% av landarealen), 10,66
kvkm. skogsmark. Inom kommunen ligga
länslasarett, epidemisjukhus, delar av köpingens
exportslakteri, kvarn samt egendomen
Osby-holm (vid Ringsjön). Kommunen och köpingen
bilda tillsammans H. församling, som ingår i
H. och Lyby pastorat, Frosta kontrakt, Lunds
stift. JC.
2) Köping i H. kommun, vid Hörbyån och
Kristianstad—Eslöv järnväg samt vid
övergången från slättbygden i s.v. till
Linderödsåsens skogsbygd i n.ö.; 0,88 kvkm.; 1,639 inv.
(1932). Vid H:s n. gräns ligger ett
förortssamhälle, H. norr (262 inv.), som sammanväxt med
köpingen, likaså vid s.ö. gränsen, H. söder
(397 inv.). H. är sedan gammalt centrum för
mellersta Skåne, är en gammal marknads- och
tingsplats samt betydande handelsort. Bland
industrierna märkas exportslakteri (jfr H.l)
och bränneri. Kommunal mellanskola,
rundradiostation. I H. utgives tidn. ”Mellersta
Skåne”; ”H:s dagblad” utgives i Landskrona H.
blev Vi 1894 municipalsamhälle, Vi 1900
köping. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 196,800 kr., å annan
fastighet 5,617,900 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 63,400 kr.,
andra skattskyldiga 1,831,690 kr. (1931). J.C.
Hörby—Tollarps järnväg, se östra
Skånes järnvägar.
Hörbyån, se Hörby 1).
Hörde, industristad inom westfaliska
kol-och järnindustridistriktet, sedan 1928
inkorporerad med Dortmund (se karta vid d.o.);
34,533 inv. (1925). Stenkolsgruvor och högt
utvecklad metallindustri. F.Ss.
Höreda, s:n i S. Vedbo hd, Jönköpings län,
s. om Eksjö; 142,47 kvkm., därav 127,57 land;
1,534 inv. (1932; 11 inv. pr kvkm.); 25,83 kvkm.
åker (1927; 20,2% av landarealen), 72,64 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Alversjö,
Hunner-stad, Ryningsholm och Torsjö. — Pastorat: H.
och Mellby, S. Vedbo kontrakt, Linköpings
stift. J.C.
Hör ja, s:n i V. Göinge hd, Kristianstads län,
n.v. om Hässleholm; 61,40 kvkm., därav 61,23
land; 748 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 10,77
kvkm. åker (1927; 17,e% av landarealen), 37,73
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Finja och H..
V. Göinge kontrakt, Lunds stift. J.C.
Hörken, kyrkoboksföringsdistrikt i n. delen
av Ljusnarsbergs s:n, Örebro län; 1,950 inv.
(1932). Järnbruk. S.
Hörlin, Anton Hugo, konstslöjdlärare
(1851—94), utvecklade som överlärare i
konst-industriell fackteckning vid Tekniska skolan t
Stockholm (från 1879) en betydelsefull
organisatorisk och litterär verksamhet för
höjandet av sv. konstindustri och framträdde själv
som originell mönstergivare för Rörstrands
porslinsfabrik. H. utgav tidskr. ”Sv.
konstslöjd” (1888—89, 1891). G.V..
Hörlur, se Hörapparater.
Hörna, inspark,
inkast el. inslag i
fotboll, handboll,
hockey m.fl. (jfr d.o.)
från ett av
spelplanens hörn, då bollen
spelats över egen
mållinje el. eget mål
av försvarande laget.
O.K-gh.
Hörnblad kallas en
prydnad uthuggen å
pelarbasen i den
romanska byggnadsstilen. Den började bli
vedertagen från
1100-talets mitt. I
”bladen”, vanl. stiliserat
uppsvällda,
förekomma stundom små
figurer o.a. ornament.
E.W.
Hörnefors, s:n i
Nordmalings och
Bjurholms tingslag,
Västerbottens län, vid
Kolonnett med hörnblad
på basen. Från Väster-
— 823 —
— 824 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
