Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörnefors - Hörnell, Per - Hörner, Johan - Hörningsholm - Hörningsnäs villastad - Hörnsjöfors - Hör oss Svea - Hörring, Hugo Egmont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRRING
kusten och på båda sidor om landskapsgränsen
mellan Ångermanland och Västerbotten; 296,20
kvkm., därav 291,so land; 3,855 inv. (1932; 13 inv.
pr kvkm.); 13,09 kvkm. åker (1927; 4,#°/o av
landarealen); 188,38 kvkm. skogsmark. Stort
sågverk i Mo (c:a 1,100 inv.), sulfitfabrik vid H.
kyrkby (1,300 inv.). — Pastorat i
Västerbottens s. kontrakt, Luleå stift. S.
Hörnell, Per Gustaf, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (f. 1876), civilingenjör 1900,
prof, vid Tekniska
högsk. 1926—28,
sedan 1899 anställd i
och sedan 1902
delägare i A.-b.
Vatten-byggnadsbyrån, led.
i Nat. förb:s
trafikkommission i Paris
1920, Nat. förb:s
Oderkommission,
1921 års
internationella kommission för
trafiken på
Shanghai, Nat. förb:s
kommission för hamnfrågor i Danzig och Memel,
av Nya Zeelands regering tillkallad sakkunnig
i vattenbyggnadsfrågor. H. har utarbetat
planer för vattenbyggnader i Sverige, flera
europeiska länder, Kina, Burma, Holländska
Indien, Kongo m.fl. H. har medarbetat i ”De
tekniska vetenskaperna”, 1. ”Samfärdsel”
(1929) och utg. ett flertal avh. i trafik- och
byggnadstekniska frågor. Fr.E.
Hörner, Johan, svensk-dansk målare (1711
—63), elev av Scheffel 1728—35, bosatte sig
sedan i Köpenhamn, där han snart förvärvade
anseende som porträttmålare och även mottog
uppdrag från hovet. Som karaktärsskildrare
överträffar H. de flesta av sina samtida; även
i koloristiskt hänseende visa hans bästa
porträtt stora förtjänster, ehuru ett vacklande
mellan olika tekniker gör hans produktion ganska
ojämn. Bland H:s porträtt märkas sådana av
Fredrik V, biskop H. A. Brorson och hans maka
(Statens Museum for Kunst), Fr. Rostgaard,
familjen Pelt. H. målade även stilleben, genrer
och eldskensmotiv. — Litt.: G. Valby, ”J. H.”
(i ”Tidskr. f. konstvetenskap”, 1920). G.V
Hörningsholm, gods i Mörkö s:n,
Södermanlands län, på Mörkön i Östersjön; areal med
underlydande 3,800 har, varav 1,500 åker;
taxeringsvärde P/2 mill. kr. Slottet, av sten
i 3 vån., är 1750 byggt av en flygel till ett
1719 av ryssarna bränt äldre slott; det har
restaurerats 1920. H. köptes 1480 av Nils
Bosson Sture, tillhörde denna ätt till 1616,
därefter ätterna Oxenstierna, Banér och Ribbing.
Sedan 1750 är H. fideikommiss inom ätten
Hörningsholm.
Bonde; nuv. innehavare är hovstallmästaren
greve C. G. Bonde. — 1623 anlades ö. om H.,
på ömse sidor om segelleden till Södertälje,
befästningar. Dessa måste iståndsättas vid
flera tillfällen under 1600- och 1700-talens krig,
enär de mellan krigen lämnades åt sitt öde.
1719 kunde de ej skydda Södertälje från att
brännas av ryssarna. Efter 1808, då de åter
reparerades, fingo de förfalla, men fortfarande
synas lämningar. I början av 1900-talet
utfördes nya anläggningar — H:s kustposition —,
vilka vid världskrigets utbrott utvidgades, och
ett kustart.-detachement förlädes i där byggda
baracker. Anläggningarna, som 1915 fingo
namnet H:s fästning, nedlades 1927, men
byggnaderna underhållas fortfarande. Th.P.;A. W.G.
Hörningsnäs villastad, municipalsamhälle i
Huddinge s:n, Stockholms län, strax ö. om
Huddinge station, förstadssamhälle till
Stockholm, huvudsaki. bebott av arbetare; 0,i9
kvkm.; 296 inv. (1932). Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 898,800 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
341,000 kr. (1931). J.C.
Hörnsjöfors, i Västerfärnebo s:n,
Västmanlands län, förr järnbruk, numera tegelbruk
och såg samt även jordbruksfastighet; tillhör
a.-b. Sv. metallverken. Th.P.
Hör oss Svea, patriotisk hymn för manskör,
diktad och komponerad av Gunnar
Wenner-berg 1853.
Hörring, Hugo Egmont, dansk politiker
(1842—1909), 1882 direktör för Kongel.
grön-landske Handel, 1889 dep.-chef i
inrikesministeriet, var en synnerligen duglig ämbetsman
och en användbar politisk kraft inom högern;
1894 inrikesminister, 1897 konseljpresident och
finansminister, 1899 även justitieminister.
Enstaka viktiga lagar främjades, men H. sökte
flera gånger förgäves genomföra en tull- och
skattereform, och genom provisoriska
försvars-utgifter fick han den övermäktiga vänstern
emot sig. Efter sin avgång 1900 blev han 1906
direktör för Hypotekbanken. Fl.D.
— 825 —
— 826 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
