HÖRSELSTEN tas, och ledar med sitt huvud mot städet. Detta å sin sida ledar mot stigbygeln, vilkens basal-del är fästad på det ovala fönstret. Härigenom bildas en benledning mellan trumhinnan och snäckans perilymfatiska rum. Spänningen mellan hörselbenen kan genom några små muskler ändras. — Mellanörat är hos däggdjur av i stort samma byggnad som hos människan. Hos groddjur, kräldjur och fåglar utgöras hörselbenen av en enda benstav, colu-me'lla. Fiskarna sakna mellanöra. — Ytter-ö r a t hos människan består av u t ö r a (ö ronmusslan) och yttre hörselgång (fig 1). öronmusslan är en huvudsaki. av brosk bestående, hudbeklädd trattformig upptagningsapparat, för ljudvågorna. Den 2— 3 cm långa hörselgången, vars väggar i den perifera delen utgöras av brosk och i den inre delen av ben, är på insidan beklädd av hud med såväl hår som talg- och svettkörtlar, s.k. öronvaxkörtlar. Trumhinnan, en cirkelrund bind vävshinna av 1 cm:s diam., utgör av-gränsningen mot mellanörat och består av strama bindvävsfibrer, dels utstrålande radiärt från trumhinnans mitt, dels koncentriskt ordnade. Den sitter snett infästad mot hörselgången, så att den främre och undre delen är förskjuten inåt; dess mittparti är indraget mot trumhålan av hammarskaftet (fig. 1). — Ut-öron, som med få undantag finnas endast hos däggdjur, visa en stor växling i form och utveckling. Hos vissa däggdjur, som äro anpassade för ett liv i vatten el. till ett underjordiskt liv, äro utöronen mer el. mindre tillbakabildade, alldeles försvunna hos t.ex. valarna Yttre hörselgång finner man i djurserien först hos reptilier. T.H-n. Hörselsten, o t o 1 i t (grek, us, gen. oto's, öra, och lithos, sten), äldre, felaktig benämning på den el. de kalkkroppar, som hos många djur finnas i de statiska sinnesorganen (förut kallade hörselblåsor, otocyster); se Statiska organ. H.W. Hörsholm, köping i Frederiksborg amt, n. Själland, 3 km. från Öresund, 22 km. n. om Köpenhamn; 1,579 inv. (1930). Rester av det 1737—44 uppförda H. (Hirschholms) slott, ofta använt som kungl. residens. Slottet ned-revs 1810—12 för att lämna byggnadsmaterial till Christiansborg. O.P. Hörsne med Bara, s:n i Gotlands n. hd, n.ö. om Roma; 36,53 kvkm., därav 36,22 land; 482 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 10,36 kvkm. åker (1927; 28,6 ”/ö av landarealen), 15,70 kvkm. skogsmark. — Hörsne kyrka visar i tornet och det rakslutna koret 1200-talets övergångsstil. Det tvåskeppiga långhuset har gotisk prägel. Ä portalen finnas intressanta skulpturer, i det Hörsne kyrka, Gotland. inre flera medeltida föremål: altartavla, sak-ristidörrens järnbeslag (av Garwald) m.m. Av Bara kyrka, uppförd vid en forntida kultplats, kvarstår en nu konserverad ruin, visande den typiska gotländska övergångsstilen från 1200-talet. — Pastorat: Dalhem, Ganthem, Halla och H. m. B., Medelkontraktet, Visby stift. J.C.;E.W. Hörstadius, Sven, zoolog (f. 18/2 1898), fil. d:r vid Stockholms högsk. 1930, docent 1928 och laborator 1932, har i sina arbeten huvudsaki. behandlat utvecklingsmekanik, ss. i gra-dualavh. ”Über die Determination des Keimes bei Echinoderma” (1928). H. har arbetat vid flera utländska zoologiska stationer; han är en framstående fotograf och har bl.a. skrivit art. i ”Sv. turistväsen”. H. är sekreterare i Sv. naturskyddsföreningen och dess redaktör från 1932. O.C-n. Hörup, s:n i Ingelstads hd, Kristianstads län, ö.n.ö. om Ystad; 12,74 kvkm., allt land; 789 inv. (1932), därav 174 i Löderups municipal-samhälle; 12,n kvkm. åker (1927; 95,i °/o av landarealen), O,os kvkm. skogsmark. Egendom: Gyllerup. — Den romanska kyrkan, med brett västtorn, har om- och tillbyggts samt 1906 restaurerats; långhuset har senmedeltida tegelvalv. Bland inventarier märkas kyrkklockor från medeltiden samt en bekant altartavla av C. Bloch, ”Kristus consolator”. — Pastorat: Löderup och H., Ingelstads kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W. Hörup, V i g g o Laurits Bentheim, dansk politiker och journalist (1841—1902), lärareson, blev 1867 cand. jur., var 1873—77 medarbetare i Venstres nya huvudorgan ”Morgen-bladet”, 1881—83 red. och medutg. av detta, 1884 — jämte Edvard Brändes — grundare, utg. och red. av ”Politiken” (till 1901); med eminent duglighet och framgång skapade han åt denna en ledande ställning inom dansk press. 1876—92 medl. av Folketinget, 1878—92 av finansutskottet (1883—84 ss. ordf.), 1879—92 och — 831 — — 832 —