HÖSTBRUK 1895—1900 statsrevisor. H. var en betydande begåvning, urspr. estetiskt inriktad, senare helt bergtagen av politiken. Som saklig kraft betydde han intet, men han var den borne agitatorn, som sådan utan like, som talare och skriftställare fängslande och eggande, än bitande skarp, än ironisk, en mästare i att skapa sentenser. 1878 formade han slagordet: ”Ingen över och ingen vid sidan av Folketinget”, och mot högerns försvarsvilja utslungade han sitt hånfulla ”Hvad skal det nytte?” H. var framförallt kritikern och polemikern, hans hänsynslöshet var större än hans takt; han kom att stå som negativitetens mästare i dansk politik, en energisk förkämpe för ”Visnepolitik-ken”, en hårdnackad motståndare till allt reformsamarbete med högern. Då Forenede Venstre (se d.o.) sprängdes 1878, blev han — jämte Berg — ledare för det radikala ”Folke-tingets Venstre” (se d.o.); vid gruppens klyvning 1884 möttes Berg och Bojsen i Danske Venstre (se d.o.), medan H. blev ledare för den av bröderna Brändes’ åskådning färgade ”europeiska” vänstern. Med skärpa stred han ■mot högern och provisorierna men önskade dock — i motsats till Berg — 1887—88 förlikning med regeringen. Senare förenade sig han och Berg mot Bojsen; efter Bergs död 1890 ledde H. motståndet mot den politiska förlikningen 1894 och bekämpade den förhandlande vänstern. Då Venstre-reformpar-tiet (se d.o.) i juli 1901 övertog regeringen, blev H. trafikminister men dog redan 1902. Inga reformer äro knutna till H:s namn, men han har skapat radikalismen i dansk politik. — Litt.: ”V. H. i Skrift og Tale” (1902—04). Fl.D. Hörvik, fiskläge i Mjällby s:n, Blekinge, vid Hörviken och foten av Listershuvud, c:a 12 km. ö. om Sölvesborg; 522 inv. 60 yrkes- och 25 binäringsfiskare. Sillsalteri. Hamnen är med bidrag av statsmedel byggd 1898—01 samt förbättrad 1905—09. Den är huvudsaki. avsedd för fisket men tjänar även handeln. Djup vid kaj å vågbrytarens insida 3 å 2 m. J.C.;Fr.E. Höskallra, Alectoro'lophus (Phina'nthus), växtsläkte av fam. lejongapväxter med 9 i Europa förekommande arter. Allmänna på ängar och åkrar äro A. major, stor h., och A. minor, liten h., halvparasiter med gula Hörviks fiskläge. blommor, hoptryckt, uppblåst foder och platta, vingkantade frön, vilka skallra inne i den mogna frukten. O.Gz. Hösnuva, se H ö f e b e r. Hössna, s:n i Redvägs hd, Älvsborgs län, ö. om Ulricehamn; 63,83 kvkm., därav 63,22 land; 794 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 9,47 kvkm. åker (1927; 15,o°/o av landarealen), 34,34 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H., Gullered och Strängsered, Redvägs kontrakt, Skara stift. J.C. Höst, Jens Kragh, dansk litteratör (1772 —1844), 1801—07 assessor i Hof- og Stads-retten, ägnade sig därefter åt litterära sysselsättningar och utgav ett otal tidskr. och kalendrar, vilka vanl. upphörde med l:a bandet, samt några skäligen ytliga historiska arbeten, bl.a. om Struensee och Kristian VH:s regeringsår. H. var medelpunkten i den skandi-navistiska strömning, ur vilken 1796 framgick Det skandinaviske Litteraturselskab, redigerade dess publikationer och utgav ett par hjälpredor för studiet av sv. språket. Upprepade gånger besökte han Sverige, bl.a. 1810 med uppdrag att verka för Fredrik VI :s val till sv. tronföljare. 1835 utkommo hans ”Erindringer om mig og mine Samtidige”. — Litt.: J. Eke-dahl i ”Studier tillägnade H. Schück” (1905). C. Höstado'nis, växtart, se A d o n i s. Höstaster, se A s t e r. Höstblomstring, se Efterblomstring. Höstbruk. Den åkerjord, varå nästa vår skall odlas vårsådda växter, plöjes el. mera sällan årderköres föregående höst. Vid intensivare brukning ytbehandlas först åkern genom skumplöjning el. kraftigare harvning, varigenom ogräset i någon mån bekämpas. Denna ytbehandling bör dock vara verkställd 1 månad före höstplöjningen. Plogfårorna få ligga orörda över vintern. Frosten verkar då starkt luckrande, vilket är av största betydelse för lerjordarna. Även kommande årets träda bör i regel höstplöjas. Hj.P Uppslagsbok. XIII. __ 833 ___ 27 — 834 —