Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörup, Viggo - Hörvik - Höskallra - Hösnuva - Hössna - Höst, Jens Kragh - Höstadonis - Höstaster - Höstblomstring - Höstbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖSTBRUK
1895—1900 statsrevisor. H. var en betydande
begåvning, urspr. estetiskt inriktad, senare helt
bergtagen av
politiken. Som saklig kraft
betydde han intet,
men han var den
borne agitatorn, som
sådan utan like, som
talare och
skriftställare fängslande och
eggande, än bitande
skarp, än ironisk, en
mästare i att skapa
sentenser. 1878
formade han slagordet:
”Ingen över och
ingen vid sidan av Folketinget”, och mot
högerns försvarsvilja utslungade han sitt
hånfulla ”Hvad skal det nytte?” H. var
framförallt kritikern och polemikern, hans
hänsynslöshet var större än hans takt; han kom
att stå som negativitetens mästare i dansk
politik, en energisk förkämpe för
”Visnepolitik-ken”, en hårdnackad motståndare till allt
reformsamarbete med högern. Då Forenede
Venstre (se d.o.) sprängdes 1878, blev han —
jämte Berg — ledare för det radikala
”Folke-tingets Venstre” (se d.o.); vid gruppens
klyvning 1884 möttes Berg och Bojsen i Danske
Venstre (se d.o.), medan H. blev ledare för
den av bröderna Brändes’ åskådning färgade
”europeiska” vänstern. Med skärpa stred han
■mot högern och provisorierna men önskade
dock — i motsats till Berg — 1887—88
förlikning med regeringen. Senare förenade sig
han och Berg mot Bojsen; efter Bergs död
1890 ledde H. motståndet mot den politiska
förlikningen 1894 och bekämpade den
förhandlande vänstern. Då
Venstre-reformpar-tiet (se d.o.) i juli 1901 övertog regeringen,
blev H. trafikminister men dog redan 1902.
Inga reformer äro knutna till H:s namn, men
han har skapat radikalismen i dansk politik. —
Litt.: ”V. H. i Skrift og Tale” (1902—04). Fl.D.
Hörvik, fiskläge i Mjällby s:n, Blekinge, vid
Hörviken och foten av Listershuvud, c:a 12
km. ö. om Sölvesborg; 522 inv. 60 yrkes- och
25 binäringsfiskare. Sillsalteri. Hamnen är
med bidrag av statsmedel byggd 1898—01 samt
förbättrad 1905—09. Den är huvudsaki.
avsedd för fisket men tjänar även handeln. Djup
vid kaj å vågbrytarens insida 3 å 2 m.
J.C.;Fr.E.
Höskallra, Alectoro’lophus (Phina’nthus),
växtsläkte av fam. lejongapväxter med 9 i
Europa förekommande arter. Allmänna på
ängar och åkrar äro A. major, stor h., och
A. minor, liten h., halvparasiter med gula
Hörviks fiskläge.
blommor, hoptryckt, uppblåst foder och platta,
vingkantade frön, vilka skallra inne i den
mogna frukten. O.Gz.
Hösnuva, se H ö f e b e r.
Hössna, s:n i Redvägs hd, Älvsborgs län,
ö. om Ulricehamn; 63,83 kvkm., därav 63,22
land; 794 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 9,47
kvkm. åker (1927; 15,o°/o av landarealen), 34,34
kvkm. skogsmark. — Pastorat: H., Gullered
och Strängsered, Redvägs kontrakt, Skara stift.
J.C.
Höst, Jens Kragh, dansk litteratör (1772
—1844), 1801—07 assessor i Hof- og
Stads-retten, ägnade sig därefter åt litterära
sysselsättningar och utgav ett otal tidskr. och
kalendrar, vilka vanl. upphörde med l:a bandet,
samt några skäligen ytliga historiska arbeten,
bl.a. om Struensee och Kristian VH:s
regeringsår. H. var medelpunkten i den
skandi-navistiska strömning, ur vilken 1796 framgick
Det skandinaviske Litteraturselskab,
redigerade dess publikationer och utgav ett par
hjälpredor för studiet av sv. språket. Upprepade
gånger besökte han Sverige, bl.a. 1810 med
uppdrag att verka för Fredrik VI :s val till sv.
tronföljare. 1835 utkommo hans ”Erindringer
om mig og mine Samtidige”. — Litt.: J.
Eke-dahl i ”Studier tillägnade H. Schück” (1905). C.
Höstado’nis, växtart, se A d o n i s.
Höstaster, se A s t e r.
Höstblomstring, se Efterblomstring.
Höstbruk. Den åkerjord, varå nästa vår skall
odlas vårsådda växter, plöjes el. mera sällan
årderköres föregående höst. Vid intensivare
brukning ytbehandlas först åkern genom
skumplöjning el. kraftigare harvning, varigenom
ogräset i någon mån bekämpas. Denna
ytbehandling bör dock vara verkställd 1 månad
före höstplöjningen. Plogfårorna få ligga
orörda över vintern. Frosten verkar då starkt
luckrande, vilket är av största betydelse för
lerjordarna. Även kommande årets träda bör
i regel höstplöjas. Hj.P
Uppslagsbok. XIII. __ 833 ___
27
— 834 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
