HÖSTDAGJÄMNING Höstdagjämning, astr., se Dagjämning och E k 1 i p t i k a. Höstfibblasläktet, Leo'ntodon, av fam. korgblommiga växter, omfattar o. 50 arter, fleråriga, sällan 1-åriga örter, i Gamla världens n. tempererade område. I Sverige förekomma L. autum-na'lis, höstfibbla, 1 —3 dm. hög, allmän i hela landet på torr, gräsbevuxen mark o.d.; L. hi'spidus (L. h as ti'-lis), sommarfibbla, 1—3 dm. hög, täml. allmän på ängar och betesmarker i s. och mellersta delarna. A.V-e. Höstflod, se Flod, sp. 768. Höstflox, bot., se Flox. Höstklocka, växtart, se G e n t i a n a. Höstmussero'n, svampart, se M u s s e r o ner. Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem, stiftelse för att bereda behövande sceniska konstnärer en tillflykt på gamla dagar. H. tillkom på uppslag av styrelsen för Sv. teaterförbundet, som 1912 lade grundplåten. Fredrikson testamenterade s.å. sin kvar-låtenskap till H., och Sv. teaterförbundet gav stiftelsen hans namn. H. konstituerades 1913. Styrelsen består av 8 personer, av vilka Fredrikson nämnde 4, som sedan komplettera sig själva och bland sig utse ordf., och Sv. teater-förbundet insätter 4. 1918 inköptes egen- domen Såsta, % mtl. i Täby s:n, Stockholms län, och öppnades 1918 för 10 pensionärer (efter 1929 års tillbyggnad 35). H. stödjes sedan 1923 av föreningen H:s vänner. Tillgångar och skulder balanserade S1/i2 1931 på kr. 1,147,791:08. Ständig verkställande direktör är direktör Ernst Norée, H:s eg. skapare. G.K-g. Höstsyre'n, detsamma som höstflox, se Flox. Höstsäd (el. vintersäd) är säd, som sås på hösten för att efter lämplig utveckling överleva vintern och mogna nästa sommar. I Sverige odlas råg och vete huvudsaki. som h., korn i enstaka fall i Sydsverige, havre aldrig. Resp, sädesslag kan odlas längre mot n. som vårsäd än som h. Hj.P. Hötzendorf [hö'tsandårf], F. Conradvon, österrikisk militär, se Conrad von Hötzendorf. Hö'welcke, J., tysk astronom, se H e ve-1 i u s. Höverö, gods i Grolanda s:n, Skaraborgs län, 20 km. s.v. om Falköping; areal 2,300 har; taxeringsvärde 677,000 kr. H. har tillhört bl.a. ätterna Sparre och Creutz. Sedan 1752 är H. fideikommiss inom ätten Fock; nuv. innehavare är kammarherre H. Fock. Th.P. Hövitsman motsvarar i N.T. (Matt. 8:5 ff., 27:54 med parallellställen, Apg. 10:1 ff. m.fl.) centurion (se d.o.), romersk officer. G.Bsm. Hövåg, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge, vid kusten och gränsen mot Vest-Agder fylke; 76,15 kvkm.; 1,749 inv. (1930). S. Hövändare, apparat, som vid framkörning över det på marken för torkning liggande höet Hövändare. genom upplyftning och bakåtkastning får detsamma att ligga luckert, så att torkningen går snabbare. Hj.P. Hövärde, -enhet, lantbr., se Foderenhet. Höyen, Niels Laurits Andreas, dansk konsthistoriker (1798—1870), fördes genom sitt historiska intresse över på studiet av gammal konst och blev Danmarks förste eg. konsthistoriker, 1829 prof, vid konst-akad. och från 1856 innehavare av en personlig docentur vid univ. Mest har H. betytt genom de utomordentliga beskrivningar av Danmarks äldre arkitektur, som han utarbetade under sina täta resor genom landet. 3 bd ”Skrifter” utkom efter hans död. — Litt.: J. L. Ussing, ”H:s Levned” (1872). G.S. — 835 — — 836 —