Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höstdagjämning - Höstfibblasläktet - Höstmusseron - Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem - Höstsyren - Höstsäd (vintersäd) - Hötzendorf, Conrad von - Höwelcke, J. - Höverö - Hövitsman - Hövåg - Hövändare - Hövärde, -enhet - Höyen, Niels Laurits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖSTDAGJÄMNING
Höstdagjämning, astr., se Dagjämning
och E k 1 i p t i k a.
Höstfibblasläktet, Leo’ntodon, av fam.
korgblommiga växter, omfattar o. 50 arter,
fleråriga, sällan 1-åriga örter, i Gamla världens
n. tempererade
område. I Sverige
förekomma L.
autum-na’lis, höstfibbla, 1
—3 dm. hög,
allmän i hela landet
på torr,
gräsbevuxen mark o.d.; L.
hi’spidus (L. h as
ti’-lis), sommarfibbla,
1—3 dm. hög, täml.
allmän på ängar
och betesmarker i
s. och mellersta
delarna. A.V-e.
Höstflod, se Flod,
sp. 768.
Höstflox, bot., se
Flox.
Höstklocka,
växtart, se G e n t i a n a.
Höstmussero’n, svampart, se M u s s e r o ner.
Höstsol, Gustaf Fredriksons
ålderdomshem, stiftelse för att bereda
behövande sceniska konstnärer en tillflykt på
gamla dagar. H. tillkom på uppslag av styrelsen
för Sv. teaterförbundet, som 1912 lade
grundplåten. Fredrikson testamenterade s.å. sin
kvar-låtenskap till H., och Sv. teaterförbundet gav
stiftelsen hans namn. H. konstituerades 1913.
Styrelsen består av 8 personer, av vilka
Fredrikson nämnde 4, som sedan komplettera sig
själva och bland sig utse ordf., och Sv.
teater-förbundet insätter 4. 1918 inköptes egen-
domen Såsta, % mtl. i Täby s:n, Stockholms
län, och öppnades 1918 för 10 pensionärer
(efter 1929 års tillbyggnad 35). H. stödjes
sedan 1923 av föreningen H:s vänner.
Tillgångar och skulder balanserade S1/i2 1931 på kr.
1,147,791:08. Ständig verkställande direktör
är direktör Ernst Norée, H:s eg. skapare. G.K-g.
Höstsyre’n, detsamma som höstflox, se
Flox.
Höstsäd (el. vintersäd) är säd, som sås
på hösten för att efter lämplig utveckling
överleva vintern och mogna nästa sommar. I
Sverige odlas råg och vete huvudsaki. som h., korn
i enstaka fall i Sydsverige, havre aldrig. Resp,
sädesslag kan odlas längre mot n. som vårsäd
än som h. Hj.P.
Hötzendorf [hö’tsandårf], F. Conradvon,
österrikisk militär, se Conrad von
Hötzendorf.
Hö’welcke, J., tysk astronom, se H e
ve-1 i u s.
Höverö, gods i Grolanda s:n, Skaraborgs län,
20 km. s.v. om Falköping; areal 2,300 har;
taxeringsvärde 677,000 kr. H. har tillhört bl.a.
ätterna Sparre och Creutz. Sedan 1752 är H.
fideikommiss inom ätten Fock; nuv. innehavare
är kammarherre H. Fock. Th.P.
Hövitsman motsvarar i N.T. (Matt. 8:5 ff.,
27:54 med parallellställen, Apg. 10:1 ff. m.fl.)
centurion (se d.o.), romersk officer. G.Bsm.
Hövåg, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge, vid
kusten och gränsen mot Vest-Agder fylke;
76,15 kvkm.; 1,749 inv. (1930). S.
Hövändare, apparat, som vid framkörning
över det på marken för torkning liggande höet
Hövändare.
genom upplyftning och bakåtkastning får
detsamma att ligga luckert, så att torkningen går
snabbare. Hj.P.
Hövärde, -enhet, lantbr., se Foderenhet.
Höyen, Niels Laurits Andreas, dansk
konsthistoriker (1798—1870), fördes genom sitt
historiska intresse
över på studiet av
gammal konst och
blev Danmarks förste
eg. konsthistoriker,
1829 prof, vid
konst-akad. och från 1856
innehavare av en
personlig docentur vid
univ. Mest har H.
betytt genom de
utomordentliga beskrivningar av Danmarks
äldre arkitektur, som
han utarbetade under sina täta resor genom
landet. 3 bd ”Skrifter” utkom efter hans död.
— Litt.: J. L. Ussing, ”H:s Levned” (1872).
G.S.
— 835 —
— 836 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
