Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höyer, Cornelius - Höyland - Höylandet - Höylandettapeten - Höör - Höörsandsten - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Höyer, C o r n e liu s, dansk miniatyrmålare
(1741—1804), prof, och sekreterare vid
konstakad. i Köpenhamn, på sin tid europeiskt
ryktbar. H. är representerad bl.a. i
Nationalmuseum med 2 Gustav III-porträtt och 2
damporträtt (Wicanderska samlingen) samt i
Köpenhamn. G.S.
Höyland, hd i Rogaland fylke, s.v. Norge,
omfattar ett parti av Jæren kring Sandnes;
163,9 kvkm.; 7,984 inv. (1930). S.
Höylandet, hd i Nord-Tröndelag fylke,
Norge, n.ö. om Namsos; 561,09 kvkm.; 1,130 inv.
(1930). S.
Höylandettapeten, en från Höylandets kyrka
i Norge stammande, nu i Trondheims museum
Höylandettapeten, vänstra hälften.
förvarad bonad, broderad på brunt linne i blått,
vitt, grått o.s.v. med framställning av heliga
tre konungars tillbedjan. H. har frisform, är
44 cm. bred och nu något över 2 m. lång
(urspr. längden okänd). Tekniken och stilen
erinra mycket om Bayeuxtapeten (se d.o.). H.
torde vara norskt arbete från 1100-talets förra
hälft. — Litt: E. Salvén, ”Bonaden från Skog”
(1923). I.
Höör (förr Hör; jfr Har g). 1) S:n i Frosta
hd, Malmöhus län, n. om Ringsjön; 61,56 kvkm.,
därav 60,90 land; 3,274 inv. (1932), därav 1,330
Gästgivaregården i Höör.
i H:s municipalsamhälle; 19,32 kvkm. åker
(1927; 31,7% av landarealen), 35,19 kvkm.
skogsmark. — Kyrkan har åtskilligt kvar från
medeltiden; en kolonnburen portal med
orne-rat tympanon är nu flyttad till öppningen
mellan torn och långhus. Dopfunten, från
1100-talets slut, är signerad i runor av Mårten
funt-snidare (se denne). — Pastorat: H. och
Mun-karp, Frosta kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W.
2) Municipalsamhälle (sedan 1901) i H. s:n,
vid S. stambanan, 20 km. n.ö. om Eslöv; 1,60
kvkm., 1,330 inv. (1932). Kommunal
mellan-skola. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 3,863,000 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 1,303,600 kr. (1931). J.C.
Höörsandsten, se Hörsandsten.
I är den 9:e bokstaven i det vanliga
euro-peiskt-latinska alfabetet. Det har i latinsk skrift
fått sin form efter det grekiska iota och
återgår på ett semitiskt tecken (se Alfabet). I
uttalas i svenskan vanl. som en hög, främre,
spänd, icke rundad vokal; i danskan och
tyskan däremot med slapp artikulation, som
ett mellanljud mellan i och e el. rentav som
ett e-ljud. I sv. betecknar det också bl.a.
f-ljud, dels stundom efter t, t.ex. portion, dels
tillsammans med vissa föregående
konsonanter, ss. g, s, ss, st, t, t.ex. religiös, aversion,
passion, Kristian, aktion. — Fsv. bevarar ofta
indoeur. och urgerm. kort i, t.ex. liva: indoeur.
lip-, bit: indoeur. bhid-, medan det i nsv.
vanl. övergått till (kort el. långt) e, t.ex. leva,
bett. Icke sällan utgår emellertid fsv. och nsv.
kort i också från indoeur. e, t.ex. (genom
i-om-Ijud) vilja, jfr lat. velie, el. (framför nasal +
konsonant) vind, jfr lat. ventus. Fsv. och nsv.
långt i har ofta utvecklats ur indoeur. ei, t.ex.
bita: indoeur. bheid-, men har även andra
källor. E.H.
I el. i förekommer i många förk., t.ex. för
lat. idem, infra, iter. I logiken är 1 tecken för
partikulärt affirmativa omdömen (jfr A, fil.,
och Omdöme). I kemien är i tecken för jod
och i matematiken för den imaginära enheten
J/ —1 (således i2=—1; se Komplexa tal)
Ss. talbeteckning är I i latinet = 1. Ä sv. bilar
— 837 —
— 838 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
