IBISFÅGLAR vände sig I. mot kommunisterna (se Chile, historia). Kommunikationerna förbättrades avsevärt, och landets ekonomi blev för en tid bättre, men i början av 1931 måste I. utfärda tryckande nödförordningar med lönereduceringar, i maj utbröto oroligheter, och uh 1931 måste I. överlämna makten till P. Opazo, som i sin tur överlämnade regeringen till inrikesministern Montero. I. var en rastlöst arbetande, uppslagsrik statsman, stundom fantastisk. Hans personliga insats har ofta överskattats. P.Dhl. Ibb, Sankt, s:n på Ven, Malmöhus län, se Sankt Ibb och Ven. Ibe'rer. 1) Det hos antika förf, förekommande namnet på ett forntida folk på Pyreneiska halvön, som 600—500 f.Kr., då det först framträder i historien, bebodde s. och ö. delarna av halvön, medan i v. och mellersta delarna av densamma kamp rådde mellan ligurerna (se d.o.), det äldre folkskiktet, och de vid denna tid inträngande kelterna (se d.o.). Den iberiska expansionen synes under följ. årh. ha fortgått med stor intensitet och slutl. ha nått fram till Garonne och Rhöne; c:a 250—200 f.Kr. behärskade i. hela Pyreneiska halvön under stark insprängning av det keltiska folkelementet, medan de däremot undanträngts från nuv. Sydfrankrike av kelterna. I. utgjorde sedan under antiken den övervägande delen av Pyreneiska halvöns befolkning, men romanise-ringen gick hastigt, och de förlorade snart sin folkliga egenart. — I. sönderföllo i ett flertal stammar av vilka turdetaner, i 1 e r g e-t e r och 1 u s i t a n e r äro mest bekanta. — Rörande i:s härstamning råder numera enighet om att de kommit från Nordafrika och i de nuv. berberna ha sina närmaste släktingar. Den iberiska kulturen visar starka inflytelser från grekiskt och kartagiskt håll; någon utpräglad egenart har den aldrig nått fram till. Det iberiska språket är oss bekant genom ett täml. stort antal, mestadels mycket korta inskrifter. Det torftiga materialet tillåter knappast någon närmare bestämning av språkets frändskap; det ofta hävdade sambandet med den nuv. baskiskan är obevisat. C.F. 2) Forntida folk i Kaukasien, bosatt i ett område kring Kuras övre och mellersta lopp, som närmast motsvarar det nuv. ö. Georgien. I. lydde under akemeniderriket och stodo allt framgent under starkt iranskt inflytande. 65 f.Kr. lades de under romarväldet genom Pom-pejus’ kaukasiska fälttåg. — I torde i de nuv. georgierna ha sina omedelbara ättlingar. Med de europeiska i. ha de ingenting gemensamt; namnlikheten beror endast på en antik identifiering av deras inhemska namn (arme- niska Vér, plur. Virkh) med de europeiska i:s. C.F. Ibe'ria, den antika benämningen på: 1) Py-teneiska halvön (jfr Ib er er 1); 2) de kaukasiska iberernas (se d.o. 2) land kring floden Kyros’ (Kuras) övre lopp med huvudstaden Harmozika, ung. motsvarande det nuv. ö. Georgien (jfr d.o., sp. 186). C.F. Ibe'ris, släkte av fam. korsblommiga växter med o. 30 arter i Syd- och Mellaneuropa samt Orienten. De äro 1—fleråriga, ss. prydnadsväxter mycket odlade, glatta örter med oftast flikade, något köttiga blad och i rikblommiga klasar ordnade vita, röda el. violetta blommor. Bland i Sverige odlade arter böra nämnas av ettåriga /. ama'ra, blomkrasse, med vita, I. umbella'ta, med röda, och av fleråriga I. sem-pervi'rens, med vita blommor. Beträffande /. petræ'a se Stenkrasse och I. nudicau'lis se Sandkrasse. A.V-e. Ibe'riska bergen, randberg i Spanien, begränsa kastilianska högslätten mot Ebrodalen. Ibe'riska halvön, Pyreneiska halvön. Ibe'riska mese'tan, det vidsträckta platåland med mera än 700 m. medelhöjd, som uppfyller Pyreneiska halvöns centrum och omkr. vilket dennas övriga delar gruppera sig. J.F. Ibestad, hd i Troms fylke, n. Norge, omfattar större delen av den i Vågsfjorden ö. om Har-stad belägna ön Rolla; 96,37 kvkm.; 1,768 inv. (1930). S. Ibid., förk. av ibidem (se d.o.). Ibi'dem (lat.), på samma ställe; i samma skrift (vid citat). Ibfdidæ, Ibidi'næ, se Ibisfåglar. Ibisfåglar, fam. Ibi'didæ, av ordn. storkfåglar (se d.o.), omfattar högbenta former med nakna partier på huvud och strupe samt lång, med två fåror försedd näbb. I. förekomma i de Den heliga ibisen, Ibis æthiopica (t.v.) och skedstork, Platalea leucerodia. Efter Cornish. — 841 — — 842 —