Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ibsen, 1. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSEN
E. Werenskiold: H. Ibsen.
motsättning till de moralkrav, som den nya
tidens fria och sanna människor måste resa.
Det är hans gamla etiska indignation, som
åter tar sig uttryck, nu i en till det yttre starkt
aktuell form. Han blev samtidskritikern, som
hade till uppgift ”at vække til frihed og
selv-stændighed den enkelte”. Dessa dramers syfte
och innebörd ha varit omtvistade. Samtiden
fattade dem som inlägg i 1870- och 80-talens
idédiskussion. Man sökte i varje nytt
skådespel det problem, som var satt under debatt,
för att använda Brändes’ uttryck. I. har själv
gjort motsägande uttalanden om dem. De ha
ofrånkomligen sitt urspr. i tidens diskussion
av skilda spörsmål, vilket icke hindrar, att de,
som I. stundom hävdade, i främsta rummet
åsyftat en tendensfri människoskildring. Även
i formellt avseende inneburo dessa skådespel
något nytt. I. förkastade nu versen, vilken
han handhaft så ypperligt, som oförenlig med
sitt nya dramas intentioner. Hans prosa kom
snart att på ett mästerligt sätt spegla
samtids-språket. Den dramatiska tekniken förändrades
också. Dramat blev, som i den grekiska
trage
dien, en serie avslöjanden av äldre förbrytelser
och förseelser, som mynna ut i en katastrof.
”Samfundets stötter” (1877) riktar sig närmast
mot oärligheten på det ekonomiska området.
Under intryck av den samtida diskussionen om
kvinnans ställning hävdade I. i ”Et
dukke-hjem” (1879; sv. övers. 1880) kvinnans rätt
att hävda sin person i familj och samhälle.
Tidens ärftlighetsdiskussion, framkallad av
Darwins läror, återljuder i ”Gengangere”
(1881), en äktenskapsskildring, som visar den
vedertagna samhällsmoralens förnedrande
inflytande på individen. Dramat väckte långt
in i vänsterkretsar indignation som
samhällsupplösande och osedligt. Detta mottagande
inspirerade ”En folkefiende” (1882; sv. övers.
1906), en munter och kvick satir över
majoriteten, de vedertagna åsikternas företrädare och
motståndare till det nya och äktas bärare, den
radikala minoriteten. I:s diktning ändrade nu
åter småningom karaktär. Den aktuella
problemdiskussionen fick mer och mer vika för
personskildringen, som fördjupades. I den
naturalistiska formen infördes symbolism. I
”Vildanden” (1884) hävdas ”livslögnens”
betydelse för mänsklig lycka. ”Rosmersholm”
(1886) visar faran av en oinskränkt
individualism och pekar liksom ”Kejser og galilæer”
mot ett tredje rike, där gammalt och nytt
försonats. ”Fruen fra havet” (1888; sv. övers,
s.å.) och ”Hedda Gabler” (1890) ge djupgående
kvinnostudier, som förebåda moderna
psykologer som Freud och Adler. — 1891 återvände
I. till Norge, där han bosatte sig i Kristiania.
Hans sista skådespel (”Bygmester Solness”,
1892, ”Lille Eyolf”, 1894, ”John Gabriel
Bork-man”, 1896, och ”Når vi döde vågner”, 1899)
äro närmast självbekännelser i dramatisk
form. Trots sin stora framgång som diktare
kände I. inför sitt verk en viss tomhet; han
anklagade sig för att för sitt verk ha offrat
egen och andras lycka. Motsättningen mellan
handling och dikt, dåd och dröm varieras gång
på gång. De sista åren av sitt liv var han svårt
sjuklig.
I. är en av världslitteraturens största
dramatiker, och han har övat djupgående inflytande
på kulturlivet i de nordiska länderna,
Tyskland, Frankrike och England. Dikten var för
honom en djupt personlig angelägenhet: ”at
digte er at holde dommedag over sig selv”.
Han hämtade ofta uppslag från sin närmaste
omgivning, i något läst el. berättat, som gällde
honom närliggande förhållanden, och arbetade
gärna efter bestämd modell. Han levde helt
för sin diktning och nedlade stor omsorg på
utarbetandet av sina dramer, varvid han drog
nytta av sina stora teatertekniska insikter
— 853 —
— 854 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
