Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ibsen, 1. Henrik - Ibsen, 2. Sigurd - Ibsen, 3. Bergliot - Ibsen, 4. Lillebil - Ibsen, Ib - Ibycter - Ibykos - Ica, Rio - Icaco - Ichang, I-tschang - Ichneumon, faraoråtta, faraokatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSEN
Hans skådespel innehålla en lång rad
tacksamma roller, framförallt kvinnliga. I:s verk
ha under tidernas lopp blivit olika tolkade
och uppskattade. Detta gäller särsk. hans
samhällskritiska och symboliska dramer, som icke
sällan anses ”dunkla”. De ge ej det klara
besked, publiken vill ha. I. har själv sagt: ”Jeg
spörger helst, mit kald er ej at svare”. Av
intresse äro de tolkningar, som senast lämnats
av företrädare för psykolanalys och
individual-psykologi (I. Nissen, ”Sjelelige kriser i
men-neskets liv”, 1931). — I:s samlade verk
ut-gåvos 1898—1902 i 10 bd jämte ”Efterladte
skrifter”, 3 bd, 1909; 1919 av D. A. Seip i 7 bd;
1928 ff. i 20 bd. ”Breve”, 2 bd, utkommo 1904.
— Litt.: Monografier av H. Jæger (1888 och
1892); V. Vasenius (1892); G. Brändes (1898;
ny uppl. 1916); G. Gran (2 bd, 1918); R.
Wör-ner (2 bd, 3 uppl. 1923); E. Reich (14 uppl.
1925); S. Höst (1927); H. Koth (2 bd, 1928—
29); Gerda Rydell (1932); bibliogr. av F. Meyen
(1928). H.E
2) S i g u r d L, den föregåendes son,
skriftställare, politiker, ämbetsman (1859—1930).
jur. d:r i Rom 1882,
i diplomattjänst 1885
—89, exp.-chef i
in-rikesdep. 1899—1902,
led. av statsrådsavd.
i Stockholm under
Blehr 1902—03, dess
chef 1903—05 under
Hagerup, medl. av
andra
konsulatkommittén 1902, led. av
Internationella
skiljedomstolen i Haag
från 1906. Han
spe
lade en framträdande roll i
unionspolitikens avveckling. I. utövade ett livligt
skrift-ställarskap, omfattande ämnen från politik
och statsrätt till filosofi och dramatik. Han
var sedan 1892 g.m. 1.3). Th
3) B e r g 1 i o t I., sångerska, sopran (f.
1869), dotter till Björnstjerne Björnson och
sedan 1892 g.m. 1.2). Utbildad i Paris (Désirée
Artöt och Mathilde Marchesi), har I. tack vare
sin välskolade, sympatiska röst och sitt
intelligenta föredrag vunnit ansenliga framgångar
i såväl hemlandet som Sverige. G.M.
4) L i 11 e b i 1 I., g.m. premierlöjtnant
Tanc-red I. (f. 1893), son till I. 2) och 3), se L
Christensen.
Ibsen, I b Pedersen, dansk anatom (1801—
62), prosektor och konservator 1827, lektor
1846 och prof, i anatomi i Köpenhamn 1861,
blev världsberömd för sina injektions- och
korrosionspreparat av inre organ. Särsk.
kän
da äro hans prepareringar av innerörat,
bevarade i Anatomisk museum, Köpenhamn. I:s
”Undersögelser over det inre öres Anatomi”
utgå vos 1881. T.H-n.
Iby’cter, fågelsläkte, se Gamfalkar.
1’bykos, grekisk lyriker från Rhegion (s.
Italien), verksam under senare hälften av 6:e
årh. f. Kr., någon tid (liksom Anakreon) ss.
hovpoet hos tyrannen Polykrates på Samos.
Av I:s’ diktning, vars huvudtema är
gossekärleken, ha endast sparsamma rester bevarats
(utg. i H. Diehls ”Anthologia lyrica græca”,
1925). Den genom Schillers dikt ”Die Kraniche
des I.” bekanta legenden om I:s’ död för
mördarhand och gärningsmännens röjande genom
tranor uppdyker först i hellenistisk tid (l:a
årh. f.Kr.). H.Sj
Ica, R i o, flod i Sydamerika, se P u t u
m a y o.
Icaco, frukt av kokosplommonträdet, se
Chrysobalanus.
Ichang, I-t s c h a n g, stad i prov. Hupei,
Kina, ändpunkt för ångbåtstrafiken på
Yang-tsi-kiang; 112,309 inv. (1926). Fördragshamn
1877. J.C.
Ichneumon f-eu’-], faraoråtta,
faraokatt, Herpe’stes (Mungos) ichneumon, tillhör
fam. skunkdjur bland rovdjuren och blir,
svan
Mungo, Herpestes mungo. Efter Cornish.
sen inberäknad, l,i m. lång. Kroppen är
långsträckt, benen korta, huvudet spetsigt och den
täta fällen grågul med långa svarta och vita
stickelhår. I., som förekommer vid tätbevuxna
stränder i n. Afrika och Mindre Asien, lever
av ormar, fåglar och smärre däggdjur och
anställer ofta svåra skador i hönshusen. I det
gamla Egypten var den helig. En närstående
form finnes i Spanien. En mindre art, mungon,
H. mungo, bekant bl.a. genom Kiplings
djurlivs-skildringar, förekommer i Indien och på
Cey-lon. Till levnadssätt överensstämmer den nära
med i. Mungon är en skicklig ormdödare ocb
angriper t.o.m. glasögonormarna. På gr. av sin
- 855 —
— 856 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
