Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Icke-euklidisk geometri - Icke till order - Icke vapenföra - Iconium - Icosandria - ICP - Icteridæ - Icterus - Ictus - Id. - Id - Ida - Idaho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKE TILL ORDER
vore mindre el. större än två räta vinklar. Att
parallellpostulatet icke kunde bevisas, fattades
klart av Gauss (o. 1816), men först av
Lobat-jevskij (1829) och, av honom oberoende, av
J Bolyai (1832) framfördes offentligen
möjligheten av en logiskt motsägelsefri geometri, som
uttryckligen avstår från parallellpostulatet.
Såväl Lobatjevskij som Bolyai utgå dock alltjämt
från det implicite gjorda antagandet, att den
räta linjen är av obegränsad längd;
möjligheten att tänka sig den räta linjen sluten och
begränsad framfördes först av Riemann (i hans
habilitationsföredrag 1854), som därmed
fastslog existensen av en i. g. av motsatt typ och
definitivt uppbyggde den allmänna geometriens
system. Medan föregångarna närmast
uppvisade den logiska rimligheten av sina geometrier,
söker Riemann dessutom en verklig åskådning
av den nya geometrien i geometrien på en yta
av konstant krökning (t.ex. på en sfär). —
De olika typerna av geometri kunna angivas
så, att mot samtliga punkter på en rät linje a
räta linjer projiceras från en utanför a
liggande punkt A. Det då bildade linjeknippets
be-gränsningslinjer, så vitt sådana finnas,
benämnas de till a genom A dragna parallellerna. För
Euklides existerar en enda bestämd parallell;
men två andra möjligheter finnas: två
parel-leller (Lobatjevskij-Bolyai) el. ingen (Riemann).
För de båda huvudtyperna av i.g. införde Klein
benämningarna hyperbolisk. resp, e 11 i
p-t i s k geometri; som övergångsfall ingår den
euklideiska geometrien under benämningen
parabolisk. De tre fallen kunna
karakteriseras så, att en triangels vinkelsumma (jfr
Lambert ovan) är mindre el. större än, i
över-gångsfallet lika med, två räta vinklar. Jfr P
a-rallellpostulatet, Projektiv
geometri och Relativitetsteori. Z-n.
Icke till order, handelsv., se
Rektaklau-s u 1.
Icke vapenföra, värnpliktiga, vilka på gr. av
sin kroppslängd el. vissa kroppsfel el. lyten
icke kunna deltaga i vapentjänst, men vilkas
arbetsduglighet dock icke väsentligen
inskränkts. Enl. 1925 års värnpliktslag äro i. v.
befriade från fredstjänstgöring och avsedda att
vid mobilisering fullgöra i truppförbandens
depåer förekommande handräckningstjänst.
Studenter och likställda, vilka äro dugliga till
krigstjänst men icke till vapentjänst, fullgöra
dock fredstjänstgöring i specialbefattningar el.
som exp.-biträden. Bj.
Ico’nium, se K o n i a.
Icosa’ndria, 12:e klassen i Linnés
sexualsystem (se d.o.).
ICP, förk. för International candle poiver =
l0/» Hefnerenhet, se Fotometri.
Icte’ridæ, fågelfam., se Vävarstarar.
Fcterus, gulsot, se d.o.
Ictus, se I k t u s.
Id., förk. för lat. Idus (se d.o.) och idem
(se d.o.).
Id. 1) Bot., se Idegran.
2) Zool. Id el. ort, Leuci’scus idus, art av
mörtsläktet, utmärkt av att den har 55—61
fjäll längs sidolinjen. Färgen liknar i stort
sett mörtens. I. når vanl. en längd av 30—50
cm. Födan utgöres av insektlarver, kräftdjur,
småfisk m.m. L, som förekommer i vattendrag,
sjöar och bräckt vatten från Lappland till
Alperna och från Frankrike till Sibirien, är
en vandringsfisk. Om våren går den för lek
upp i strömmande vatten. Rommen avsättes
på växter och stenar. N.B-n.
Ida. 1) Bergskedja i Mindre Asiens n.v. del,
nuv. Kaz dag, 1,770 m.ö.h., med topparna
Gar-garon och Kotylos, i de antika landskapen
My-sien, Frygien och Troas (Troja ligger vid dess
v. fot). Med I. stod Rhea-Kybelekulten i
förbindelse. N.V.
2) Antikens namn på berget Psiloritis el.
Hypsetoreites i det mellersta Kreta, 2,498 m.
ö.h. I. har flera grottor, som spelat kultisk
roll: Idagrottan, där enl. sagan Zeus föddes
och uppföddes; den har grävts ut och visade
sig innehålla fynd från ll:e—9:e årh. f.Kr.;
Ka-måresgrottan med vaser o.d. från
mellan-mi-noisk tid (se E gei sk kultur). N.V.
Idaho [aFdohåu], stat i n.v. Förenta
staterna (se kartan vid d.o.); 217,261 kvkm., därav
215,878 land; 445,032 inv. (1930; 2 inv. pr
kvkm.; 1870 14,999, 1900 161,772 inv.). I.
begränsas i ö. på en lång sträcka av Bitter root
mountains, den v. huvudkedjan av Rocky
mountains’ n. del i U.S.A. V. därom utbreda
sig flera lägre bergskedjor och
höjdsträckningar, ss. Clearwater, Salmon river och
Saw-tooth mountains, den sistn. med I:s högsta
punkt, Hyndman peak (3,681 m.ö.h.). V. och
s I. tillhör Columbiaplatån (se d.o.). Nästan
hela I. avvattnas av Snake river och dess
bifloder, som skurit sig ned i djupa kanjoner.
En mindre del av s. L, n. om Snake river, är
avloppslös och kallas Snake river desert. Här
avsattes 1924 och 1928 210 kvkm. som
nationalpark, Craters of the Moon national park,
med 61 slocknade kratrar och stora lavafält.
Lavaplatån omkr. Snake river, Snake river
plains, har mindre än 250 mm. årlig nederbörd
och är därför en buskstäpp med Artemi’sia
tridenta’ta som karaktärsväxt, övriga delen av
I. har 500—1,000 mm. nederbörd och är
barr-skogsbeväxt (Douglasgran, Pinus pondero’sa,
Pinus conto’rta). Medeltemp. för jan. och juli
är i Boise (840 m.ö.h.) —l,s, resp. 23,o°. — Be-
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
