Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idaho - Idala - Idalion - Idas - Idavallen - Idd - Iddefjord - Iddesleigh, Sir Stafford Henry Northcote - Iddings, Joseph Paxson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDDINGS
”Thousand springs”, Snake river, Idaho.
folkningen utgjordes 1930 av 437,562 vita, 1,278
mexikanare, 668 negrer, 335 kineser, 1,421
japaner, 3,638 indianer (indianreservation vid
Pocatello). De utlandsföddas antal uppgick till
30,454 (6,8% av hela befolkningen), därav
5,219 födda i Sverige, 3,427 i Tyskland, 3,252
i England, 3,164 i Norge, 1,421 på Irland, 1,153
i Ryssland, 1,153 i Italien. 29,i % av
befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största
stad är Boise, 21,544 inv. (1930). Mer än
hälften av dem, som tillhöra de olika
kyrkosamfunden, äro mormoner. Statsuniv. ligger i
Moscow (4,476 inv.), n. om Lewiston. — 1930
funnos 41,674 farmer med en sammanlagd
areal av 37,825 kvkm., varav 16,483 (7,6 % av
landarealen) voro besådda. 52,8 % av den
besådda arealen var konstbevattnad (jfr
Arrow-rockdammen och Snake river).
Något över % av den odlade jorden besås med
vete; därjämte odlas framförallt korn, havre,
alfalfa, potatis och sockerbetor.
Kreatursstocken räknade 1931 184,000 hästar, 7,000
mulåsnor, 2,373,000 får, 636,000 nötkreatur, därav
185,000 mjölkkor, 268,000 svin. 1929 funnos
564 industriella anläggningar med sammanlagt
15,656 arbetare. Träindustrien är den största
industrien; ett mycket stort sågverk finns bl.a.
vid Potlach, nära gränsen mot Washington,
ö. om Colfax. Produktionen av sågade trävaror
(barrträ) uppgick 1928 till 494,000 standards.
I. är rikt på metaller, guld, silver, koppar, zink,
bly. Coeur d’Alene är centrum för
bergsbruket (jfr Förenta staterna, sp. 853 ff.).
Värdet av mineralproduktionen uppgick till
32,i mill. — I. började koloniseras 1842, blev
territorium 1863 och stat 1890.
Statslegislatu-ren består av en senat med 44 medl. och ett
representanternas hus med 70 medl. Till
uni-onskongressen sänder I. 2 senatorer och 2
representanter. J.C.
Idala, s:n i Fjäre hd, Hallands län, s.ö. om
Kungsbacka; 24,38 kvkm., därav 22,52 land; 334
inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 3,71 kvkm. åker
(1927; 16,5% av landarealen), 12,75 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Frillesås, Gällinge och
I., Fjäre och Viske kontrakt, Göteborgs stift.
M.P.
Ida’lion, forntida stad på Cypern, nuv. Dali,
belägen ung. mitt emellan Larnaca och Nico
sia. L, som omnämnes redan i Assarhaddons
(681—668 f.Kr.) stadslistor, är känt ss.
fyndorten för I.-bronsen, den förnämsta urkunden
på cyprisk dial. och cyprisk skrift. Den
härrör från 498 el. 449 f.Kr. C.F.
Idas, grek, myt., son till konung Afareus i
Messenien, broder till Lynkeus, tävlade
segerrikt med Apollon om konungadottern
Marpes-sas gunst, dödades i en strid med Dioskurerna
av Zeus’ blixt. W.N.
Ida vallen (sannol. till isl. id-, åter, jfr Idun;
eg.: den åter grönskande slätten el. slätten, som
städse föryngrar sig), nord, myt., enl. Voluspa
den slätt, där asarna möttes i urtiden och där
de byggde tempel, smidde sig rikedom och lekte
med gyllene brädspelsbrickor. Efter Ragnarök,
då jorden ånyo stiger ur havet, mötas de åter
på I., och då skola de återfinna de gyllene
brickorna och uppleva en ny tid av lycka. E.H.
Idd, hd i östfold fylke, s.ö. Norge, omfattar
fylkets s., mot Sverige inskjutande parti; 382,is
kvkm.; 6,125 inv. (1930). S.
Iddefjord, se Idefjorden.
Iddesleigh [i’dzlél], Sir Stafford Henry
Northcote, från 1885 Earl of I., engelsk
politiker (1818—87), blev 1855 konservativ
medl. av underhuset, 1866 Derbys
handelsminister, var 1867—68 minister för Indien, 1874
—80 Disraelis finansminister och 1886
utrikesminister under Salisbury. Det var mot I:s
idéfattiga konservatism R. Churchill riktade sig,
då han bildade ”det fjärde partiet”. P.Dhl.
Iddings [i’dipz], Joseph Paxson,
nordamerikansk geolog (1857—1920), 1880 anställd
vid U.S.A:s geologiska undersökning, 1895—
1908 prof, vid Chicago univ. I. började sina
geol. arbeten i västern, bl.a. som deltagare i
undersökningen av Yellowstone national park
(”The geology of the Y. n. p.”, 1899). Hans
— 861 —
— 862 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
