IDDINGS ”Thousand springs”, Snake river, Idaho. folkningen utgjordes 1930 av 437,562 vita, 1,278 mexikanare, 668 negrer, 335 kineser, 1,421 japaner, 3,638 indianer (indianreservation vid Pocatello). De utlandsföddas antal uppgick till 30,454 (6,8% av hela befolkningen), därav 5,219 födda i Sverige, 3,427 i Tyskland, 3,252 i England, 3,164 i Norge, 1,421 på Irland, 1,153 i Ryssland, 1,153 i Italien. 29,i % av befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största stad är Boise, 21,544 inv. (1930). Mer än hälften av dem, som tillhöra de olika kyrkosamfunden, äro mormoner. Statsuniv. ligger i Moscow (4,476 inv.), n. om Lewiston. — 1930 funnos 41,674 farmer med en sammanlagd areal av 37,825 kvkm., varav 16,483 (7,6 % av landarealen) voro besådda. 52,8 % av den besådda arealen var konstbevattnad (jfr Arrow-rockdammen och Snake river). Något över % av den odlade jorden besås med vete; därjämte odlas framförallt korn, havre, alfalfa, potatis och sockerbetor. Kreatursstocken räknade 1931 184,000 hästar, 7,000 mulåsnor, 2,373,000 får, 636,000 nötkreatur, därav 185,000 mjölkkor, 268,000 svin. 1929 funnos 564 industriella anläggningar med sammanlagt 15,656 arbetare. Träindustrien är den största industrien; ett mycket stort sågverk finns bl.a. vid Potlach, nära gränsen mot Washington, ö. om Colfax. Produktionen av sågade trävaror (barrträ) uppgick 1928 till 494,000 standards. I. är rikt på metaller, guld, silver, koppar, zink, bly. Coeur d’Alene är centrum för bergsbruket (jfr Förenta staterna, sp. 853 ff.). Värdet av mineralproduktionen uppgick till 32,i mill. — I. började koloniseras 1842, blev territorium 1863 och stat 1890. Statslegislatu-ren består av en senat med 44 medl. och ett representanternas hus med 70 medl. Till uni-onskongressen sänder I. 2 senatorer och 2 representanter. J.C. Idala, s:n i Fjäre hd, Hallands län, s.ö. om Kungsbacka; 24,38 kvkm., därav 22,52 land; 334 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 3,71 kvkm. åker (1927; 16,5% av landarealen), 12,75 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Frillesås, Gällinge och I., Fjäre och Viske kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Ida'lion, forntida stad på Cypern, nuv. Dali, belägen ung. mitt emellan Larnaca och Nico sia. L, som omnämnes redan i Assarhaddons (681—668 f.Kr.) stadslistor, är känt ss. fyndorten för I.-bronsen, den förnämsta urkunden på cyprisk dial. och cyprisk skrift. Den härrör från 498 el. 449 f.Kr. C.F. Idas, grek, myt., son till konung Afareus i Messenien, broder till Lynkeus, tävlade segerrikt med Apollon om konungadottern Marpes-sas gunst, dödades i en strid med Dioskurerna av Zeus’ blixt. W.N. Ida vallen (sannol. till isl. id-, åter, jfr Idun; eg.: den åter grönskande slätten el. slätten, som städse föryngrar sig), nord, myt., enl. Voluspa den slätt, där asarna möttes i urtiden och där de byggde tempel, smidde sig rikedom och lekte med gyllene brädspelsbrickor. Efter Ragnarök, då jorden ånyo stiger ur havet, mötas de åter på I., och då skola de återfinna de gyllene brickorna och uppleva en ny tid av lycka. E.H. Idd, hd i östfold fylke, s.ö. Norge, omfattar fylkets s., mot Sverige inskjutande parti; 382,is kvkm.; 6,125 inv. (1930). S. Iddefjord, se Idefjorden. Iddesleigh [i'dzlél], Sir Stafford Henry Northcote, från 1885 Earl of I., engelsk politiker (1818—87), blev 1855 konservativ medl. av underhuset, 1866 Derbys handelsminister, var 1867—68 minister för Indien, 1874 —80 Disraelis finansminister och 1886 utrikesminister under Salisbury. Det var mot I:s idéfattiga konservatism R. Churchill riktade sig, då han bildade ”det fjärde partiet”. P.Dhl. Iddings [i'dipz], Joseph Paxson, nordamerikansk geolog (1857—1920), 1880 anställd vid U.S.A:s geologiska undersökning, 1895— 1908 prof, vid Chicago univ. I. började sina geol. arbeten i västern, bl.a. som deltagare i undersökningen av Yellowstone national park (”The geology of the Y. n. p.”, 1899). Hans — 861 — — 862 —