IDEOGRAM Idegran, Taxus baccata. Kvist med frukter. ett långsamt växande och därför mångårigt (enl. beräkning över 1,500 år) träd med intill 15 m. hög och 1 m. tjock stam el. en ofta fler-stammig, yvig buske, i bägge fallen med ständigt gröna, platta, 2-sidigt riktade barr och ensamma, i spetsen av små, fjälliga grenar sittande, enkönade blommor. I s. och mellersta Sverige i skogar, mest i kustlandskapen är i. sparsamt viltväxande ss. buske el. lågt träd. Jämte en mångfald varieteter odlas den mycket ss. prydnadsväxt. Bladen innehålla skarpa, narkotiska beståndsdelar och äro giftiga; de unga, bladbärande grenarna hade tidigare under namn av fo'lia taxi medicinsk användning. Den rödbruna kärnveden är hård och tung och nyttjas till svarveriarbeten m.m. A.V-e. Idegranväxter, Taxa'ceæ, underfam. av barrträden, omfattar 3 släkten, Taxus (se Idegran), Torréy'a, Cephalota'xus (se d.o.), och o. 16 arter, ständigt grönskande, dioika träd el. buskar med spiralställda barr, ensamsittande blommor utan hylle och frukt, som hos de två förstn. släktena vid mognaden mer el. mindre omgives av ett köttigt, hartsrikt el. saftigt, ofta vackert rött hölje (ari'llus). A.V-e. Udeler, Christian Ludwig, tysk astronom (1766—1846), prof, vid Berlins univ. 1821, har bl.a. förf. ”Untersuchungen über den Ursprung... der Sternnamen” (1809), ”Handbuch der mathematischen und technischen Chrono-logie” (2 bd, 1825—26; ny bearbetning av F. K. Ginzel, 3 bd, 1906—14) och ”Lehrbuch der Chronologie” (1829). M-t. Idem (lat.), den- el. detsamma. Idenor, s:n i Bergsjö och Forsa tingslag, Gävleborgs län, närmast s. om Hudiksvall; 54,97 kvkm., därav 52,so land; 1,324 inv. (1932; 25 inv. pr kvkm.); 5,64 kvkm. åker (1927; lO,8°/o av landarealen), 32,21 kvkm. skogsmark. — Kyrkans långhus stammar från medeltiden; däri bevaras ett par medeltida bilder samt senare målningar. Klockstapeln har spånbeklädd spira. I I. Saltviks ångsåg. — Pastorat: Hudiksvall och L, Sundhede kontrakt, Ärkestiftet. M.P.;E.W. Udensalmi, fi. Hsalmi. 1) Stad i Kuopio län, Finland, mellan Kuopio och Ule träsk; 3,538 inv. (1929). I. blev stad 1891. Finsktalande. — 2) Kommun i Kuopio län; 718,s kvkm.; 11,573 inv. (1929). Finsktalande. O.P. Identifie'ra, igenkänna, bestämma; påvisa överensstämmelsen med el. enheten av, ådagalägga fullkomlig likhet (med något annat); likställa, låta sammanfalla. — Subst.: identifikation [-Jo'n] el. i d e n t i f i e'r i n g. Jfr Identisk. Ide'ntisk, enahanda, sammanfallande, (en och) samma. — Log. Begrepp äro identiska, när de ha samma omfång, t.ex. trevinklig figur och tresidig figur; till sitt innehåll däremot äro dessa begrepp ej identiska, då trevinklig är något annat än tresidig. Ett begrepp måste hållas identiskt med sig självt, detta är första lagen för tänkande: identitetslagen, A = A. Identiska omdömen har man kallat sådana som ”människan är människa”; Antisthe-nes (se denne) ansåg inga andra omdömen möjliga. Jfr Tankelag. H.L. Identite't, fullkomlig överensstämmelse; log., se Identisk. — Styrka sin i., att man är den som man ger sig ut för att vara. Identite'tsfilosofi'. Spinozas världsåsikt — som kallas parallellism med hänsyn till att det fysiska och det psykiska skeendet beledsaga varandra — kallas i. med hänsyn till att kroppsligt och själsligt i grunden äro en och samma sak, uttryckt på tvenne sätt. Termen begagnas särsk. om Schellings tidigare filosofi, enl. vilken natur och ande stå emot varandra som polärt motsatta yttringar av den absoluta identiteten, som han jämför med indifferenspunkten i en magnet. H.L. Identitetskort, legitimationshandling för utbekommande av värdeförsändelse, postanvisnings- el. postgiromedel. I. utfärdas vid varje fast postanstalt mot en avgift av 50 öre och gäller under 3 år; det förses med innehavarens fotografi. Vid postkontor utfärdat i. gäller — utom i Sverige — även i flertalet främmande länder, vid andra postanstalter utfärdat i. däremot endast i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Y.Nr. Identite'tslagen, log., se Identisk. IdeograTn, bildskriftstecken, se Bildskrift. Uppslagsbok. XIII. __ §65 ___ 28 — 866 —