- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
873-874

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idisslare - Idjma - Idkerberget - Idkerbergsfältet - Idman, Gustaf - Ido

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDO cellulosan under bildning av sumpgas och kolsyra delvis smältes. När födan efter omtugg-ningen åter nedsmältes, är den genom uppblandning med saliv så tunnflytande, att bollrännans kanter ej vikas isär, utan födan direkt övergår till bladmagen, där en del vatten Fig. 2. Mage av får. De olika avdelningarna äro öppnade på sidan. 1 vommen, 2 nätmagen, 3 matstrupen, i vilken en sond (4) införts, 5 bollrännan, 6 bladmagen, 7 löpmagen. åter absorberas. I., som saknas blott i Australien, leva vanl. i större el. mindre hjordar. Några få har människan gjort till husdjur, de vilda formerna äro högt skattat villebråd. Nu levande i. indelas i fam. kameler (Came'lidce), dvärgmyskdjur (Tragu'lidæ), hjortdjur (Ce'r-vidæ), slidhornsdjur (Bo'vidæ) och giraffer (Gira'ffidæ), se d.o. H.B-n. Idjma (arab, idjmä', överensstämmelse) är en av de 4 usül, rötterna, för den ortodoxa muhammedanska läran. Den är en överensstämmelse i en lärofråga mellan de omdömesgilla Idkerbergsgruvan. under alla tider efter Muhammeds död. Man har under tidernas lopp haft olika mening om, vilka som skola räknas som omdömesgilla, och wahhabiterna t.ex. anse, att endast uttalanden av profetens samtida äga vitsord. G.O-r. Idkerberget, gruvsamhälle i St. Tuna s:n, Da-larne, 20 km. s.s.v. om Borlänge, står genom linjen Rämshyttan—I. i förbindelse med Bergslagernas järnvägar; c:a 600 inv. J.C. Idkerbergsfältet, gruvfält i St. Tuna s:n, Da-larne. De första utmålen erhöllos 1759 och 1788. Sedan 1902 har brytning bedrivits kontinuerligt. Malmen utgöres av en täml. lös svartmalm, vilken som gångart innehåller hornblände och apatit. Kända äro t.v. 4 större malmkroppar: Centralgruve-, Herrgruve-, Väg-gruve- samt Bergmästaremalmerna, vartill kommer den s.k. Väggruvans hängväggsmalm och mindre malmkroppar i anslutning till Bergmästaremalmen. Samtliga malmer med undantag av Väggruvans hängväggsmalm äro anordnade längs en i ö.n.ö.-v.s.v. strykande, brant mot s. stupande zon med en längd av c:a 700 m. Största uppnådda djupet i gruvan uppgår till 285 m. Idkerbergsmalmerna ha ett säreget geologiskt förekomstsätt, i det de åtföljas av amfibolitiska bergarter, vilka omgiva samtliga malmerna med undantag för Väggruvans hängväggsmalm och i förhållande till malmen spela en likartad roll som skarnbildningarna för de i Bergslagen vanliga skarnmalmerna. Malmens innehåll av Fe är i genomsnitt o. 65 °/o, fosforhalten är 0,b °/o och svavelhalten O,oos °/o. Den normala årsproduktionen är o. 150,000 ton pr år. Malmen utfrak-tas över Gävle. I. äges av Idkerbergets gruv-a.-b., ett utmål av St. Kopparbergs bergslags a.-b. N.S. Idman, Karl Gustaf, finländsk diplomat (f. 1885), jur. utr. d:r 1914, docent i folkrätt 1915, sekreterare i grundlagsutskottet 1917. konsultativ medl. av finländska ministerstats-sekretariatet i Petersburg s.å., kanslichef i utrikesministeriet 1918, minister i Köpenhamn 1919—22, i Budapest 1922—27, utrikesminister i Tulenheimos ministär 1925, minister i Riga, Kau-nas och Prag 1927—28, i Warszawa och Prag sedan 1928, jämväl i Budapest 1928—30. Th. Ido, ett reformerat esperanto (se d.o.). Vid världsutst. i Paris 1900 bildades en delegation av världsspråkintresserade, som tillsatte en kommitté under ordförandeskap av kemisten W. Ostwald, i vilken prövades då existerande förslag till världsspråk. Av dessa befunnos blott två kunna komma i betraktande: esperanto och idiom neutral (se d.o.). Då båda visade för stora brister för att i föreliggande skick rekommenderas, antogs ett av den franske es- — 873 — — 874 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 17 15:18:50 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free