IDOL perantistledaren L. de Beaufront inlämnat förslag till reformerat esperanto ss. grundval för ett nytt hjälpspråk, som sedan kallades i. efter upphovsmannens pseud. En subkommitté utarbetade det antagna förslaget under ledning av filosofen Couturat och framlade det för offentligheten 1908, varefter det ytterligare förbättrades och utbyggdes i den av Couturat utgivna månadsskriften ”Progreso” (1908—14). Medan i:s grammatik och ordbildningslära i huvudsak är esperantos, har ordvalet gjorts efter principen största möjliga internationali-tet. Språket är därför för den oinvigde lättare att förstå än esperanto, men dess överdrivna krav på logik har dels avlägsnat det från internationellt språkbruk, dels gjort det onödigt svårhanterligt. Den nära anslutningen till esperanto skedde i hopp att vinna dess anhängare för i., och en mängd framstående esperan-tister övergingo, men då Zamenhof förklarade sig ej vilja ha med i. att skaffa, följde esperantomajoriteten hans paroll. Idistlägret har också splittrats genom strider mellan konservativa och framstegsvänliga, och många ha gått över till de mera moderna hjälpspråken novial och Occidental (se dessa). I. har dock alltjämt stor spridning i de flesta europeiska länder. I Sverige arbetar Sv. idoförbundet och dess organ ”Sv. världsspråkstidn.” för dess utbredande, varemot tidskr. ”Mondo” och dess red. P. Ahlberg övergått till novial. Läroböcker och ordböcker på sv. äro utg. av P. Ahlberg, G. A. Larsson, J. Lundborg m.fl. v.S-iv. Idol [idåT] (grek. ei'dolon, bild), avgudad människa, avgud, ideal. — Inom filosofien har termen i. av den engelske filosofen Francis Bacon brukats i förklenande mening ss. beteckning för våra medfödda el. förvärvade fördomar: ”stammens i.” (idola tribus) och ”grottans i.” (idola specus) höra till förra slaget, ”torgets i.” (idola fori) och ”teaterns i.” (idola theatri) till det senare. A.N. Idolatri', idololatri (se Idol), bilddyrkan (se d.o.), avgudadyrkan (se Avgud). Idomeneus [lat. -me'n-, grek. -éu's], grek, myt., son till Deukalion (se denne), konung på Kreta, deltog med lysande tapperhet på grekernas sida i trojanska kriget och återvände hem utan att under vägen ha förlorat en enda man. Enl. en annan saga lovade I. för sin räddning undan en storm Poseidon ss. offer det första väsen, han mötte vid hemkomsten; nödgad att sålunda offra sin son, drevs han av sina förbittrade undersåtar i landsflykt. W.N. Ido'thea, ett släkte likfotingar bland kräftdjuren med lång kropp, tuggande munverktyg och långsträckt, av flera segment sammansmält svanssköld. 6:e parets abdominalfötter Glyptonotus entomon. från Vättern. täcka bakkroppen undertill som två stora klaffar. Hit höra bl.a. den för sin färgtillpass-ningsförmåga bekanta tånglusen, /. ba'ltica (tricuspida'ta), och ishavsrelikten ”skorven”, I. (Glyptono'tus) e'ntomon. O.C-n. Idre, s:n i nordvästligaste hörnet av Dalarne, Särna och I. tingslag, Kopparbergs län; 2,253,42 kvkm., därav 2,185,80 land; 1,462 inv. (1932; 0,7 inv. pr kvkm.), 1,2# kvkm. åker (1927; 0,06 °/o av landarealen), 1,322,17 kvkm. skogsmark. — Töfsingdalen, 13,65 kvkm. inom I. kronopark, är sedan 1930 nationalpark. Området är i hög grad representativt för våra sydligaste fjällområden. — Pastorat i Mora kontrakt, Västerås stift. M.P. Idre revi'r, adress Särna, tillhör Dalarnes distrikt och omfattar större delen av Idre s:n av Kopparbergs län. Areal (1930): statsskogar 135,248 har, varav 99,225 har produktiv mark; övriga allmänna skogar 297, resp. 256 har. Enskildas skogar under inskränkt disposition 39,041, resp. 26,846 har. 1930 års avverkning å statsskogar 85,471 kbm. Reviret är delat i 6 bevakningstrakter. E.S.-P. 1'dria, stad i prov. Gorizia, Italien, nära jugoslaviska gränsen; 5,041 inv. (1921; som kommun 5,592). Berömda kvicksilvergruvor, upptäckta 1490 och näst Almaden Europas största; lämna främst cinnober. S. al-Idrisi (al-Idrisi), Muhammad a s c h-S c h a r i f, arabisk geograf (1100—66). Efter studier i Cordoba och långa resor slog han sig ned vid normanderkonungen Roger H:s hov i Palermo, vilken han tillägnade sitt där 1154 fullbordade verk Nu'zhat al-muschtäk (”Den längtandes tillfredställelse”), även kallat Kitäb Rudjär (”Rogers bok”), medeltidens förnämsta geografiska arbete, format som en beskrivning av den världskarta, en skiva av silver, som han låtit förfärdiga. Det är endast delvis utg. G.O-r. Idrisi'der, arabisk dynasti i Marocko (788— 974), som grundades av en från Arabien flyk — 875 — — 876 —