IFVARSSON äldre K. Ekhof och F. L. Schröder som den moderna tyska scenkonstens grundläggare. Hans fält som skådespelare var det borgerliga dramat och komedien, där hans mänskliga och naturliga framställning satte sin prägel på en hel epok och där han också som dramatisk förf, firade triumfer, bl.a. med ”Verbrecher aus Ehrsucht” (1784), ”Die Jäger” (1785) och ”Die Hagestol- zen” (1791). Men även i det högre dramat bländade I. genom teknisk virtuositet sin samtid, bl.a. som Kung Lear. Han var den förste Franz Moor i ”Rövarbandet” (1782). G.K-g. Ifigeni'a, grek, myt., dotter till Agamemnon (se d.o.) och Klytaimcatra, räddades i Aulis undan offerdöden av Artemis och blev i Tauris gudinnans prästinna med uppgift att åt denna Ifigenia (t.h.) och Orestes. Scen på en attisk amfora. 400-talet f.Kr. Neapel. offra alla till trakten anlända skeppsbrutna. Vid ett sådant tillfälle återfann I. sin broder Orestes (se d.o.) och flydde med denne. — I.-sagan har behandlats av bl.a. Euripides (se denne), Racine (”Iphigénie”) och Goethe (”Iphi-genie auf Tauris”). W.N. Ifi'krates, atensk fältherre, frejdad genom insatser till lands och sjöss i flera av Atens krig under förra hälften av 300-talet f. Kr. I:s’ namn är i sht knutet till den av honom utbildade peltast-taktiken (jfr Peltaster), tack vare vilken han i det s.k. korintiska kriget (390) tillfogade Sparta en kännbar förlust. — Biogr. av Cornelius Nepos. H.Sj, 1'fitos, grek, myt., enl. Homeros son till Eurytos, kom under sökande efter sina hästar in i Herakles’ stall och blev dödad av denne Enl. en annan saga slungades I. av Herakles nedför Tiryns murar. W.N. I. F. K., Idrottsföreningen Kamraterna, bildades urspr. 1895 som en skol-idrottssammanslutning, vilken snart svällde ut till ett idrottsförbund och 1903 uppgick i Riksförbundet. Många idrottsföreningar i Sverige ha senare antagit namnet I. F. K. O.K gh. Ifni, spansk besittning i v. Marocko, omfattar en 25 km. bred kustremsa 70 km. n. om Rio de Oro; 2,500 kvkm.; 20,000 inv. I. avträddes till Spanien 1878 och lyder i administrativt avseende under Kanarieöarna. S. Ifri'kija (arab. Ifrikija, av lat. Africa), den vanliga beteckningen hos araberna för ö. delen av Berberiet till skillnad från den v., al-Magh-rib. Gränsen mellan de båda områdena uppgives olika, men i regel dragés den vid Bou-gie, 5° ö. Igd. I. omfattade sålunda nuv. Tri-politanien, Tunisien och ö. Algeriet. G.O-r. Ifrit ('ifrit), ett arabiskt uttryck, trol. med betydelsen ”väldig, överlägsen”, som i koranen, sura 27:39, förekommer som bestämning på en djinni och sedan använts som benämning för mäktiga, förslagna och farliga djinn (se d.o.). G.O-r. Ifvarsson, Carl, hemmansägare, riksdagsman (1818—89), f. i Våxtorps s:n, Hallands län. I. fick som de flesta av allmogens barn vid denna tid en ytterst bristfällig undervisning. Skolgång kom ej i fråga. Läsning lärde han vid moderns spinnrock; 8 år gammal erhöll han någon hjälp att lära sig skriva; räkning lärde han på egen hand ur en till låns bekommen läro bok. Vid 20 års ålder fick I. övertaga ett mindre hemman i Värestorp i grannsocknen Renneslöv; på denna gård, som han genom köp och omsorgsfullt bruk utvidgade och förbättrade, blev han hela sitt liv bosatt. Redan under sina tidigaste mannaår gjorde sig I., trots sin stillsamma och försynta läggning, bemärkt i hemtrakten genom stor duglighet. Det ena uppdraget efter det andra lades på honom. Snart var han ortens mångbetrodde man och utövade en betydande och inkomstbringande verksamhet som boutredningsman, auktions-förrättare och sakförare. 1859 blev han vald till led. av bondeståndet. Redan mot slutet av riksdagen började han göra sig gällan- — 889 — — 890 —