Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Igelkottar - Igelkottfiskar - Igelkottspinnare - Igelsjuka - Igelsta - Igelström, Iosif - Igelström, Lars Johan - Igelösa och Odarslöv - Igenkänningsmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IGENKÄNNINGSMÄRKE
spetsen mörkare taggar. Med hjälp av en stark
hudmuskel kan i. draga sig samman till ett
klot, varvid rygghuden dragés ned. så att den
omsluter huvud och ben, och taggarna resas.
I. lever ensam och är i rörelse om natten.
Ungarna, 3—6 till antalet, födas blinda och
förefalla nakna, då taggarna döljas i den
mjuka huden. Födan utgöres av insekter, maskar,
möss och på marken häckande fåglars ägg och
ungar. Den dödar även ormar, mot vilkas gift
den visar stor motståndskraft. Vintern
tillbringas i dvala i en av gräs och löv klädd
håla. H.B-n.
Igelkottfiskar, Diodo’ntidæ, familj bland
bollfiskarna (se d.o.), kunna blåsa upp sig, varvid
Igelkottfisk, uppblåst, flytande vid vattenytan.
Efter Brehm.
de till taggar omdanade fjällen resas upp och
fisken får ett om en igelkott erinrande
utseende. Uppblåsningen sker därigenom, att den
starkt förstorade magen fylles med luft.
Uppblåst flyter fisken merendels med buken uppåt.
Flera arter förekomma i varmare hav. Jfr
Biåsfiskar. N.R-n.
Igelkottspinnare, Randig, fjärilart, se
Björnspinnar e.
Igelsjuka är en hos får vanlig, hos andra
husdjur mindre ofta förekommande sjukdom,
betingad av s.k. leverflundror el. leveriglar,
hörande till plattmaskarnas grupp (Tremat o’des).
Under ett visst utvecklingsskede upptagas
dessa parasiter av betande djur, från vilkas
tarmkanal de söka sig väg genom gallgången till
levern och tränga in i levervävnaden, där de
framkalla sjukliga förändringar. Ett djur,
behäftat med dylika parasiter, magrar, blir
ane-miskt, besväras av ödem och bukvattensot och
dör ofta av allmän svaghet. Behandling av
patienten är skäligen lönlös; viktigast är att
förebygga dylika invasioner genom dränering och
kalkning av sanka betesmarker. V.M-r.
Igelsta, municipalsamhälle i östertälje s:n,
ö. om Södertälje, vid statsbanan Stockholm—
Södertälje; 0,25 kvkm.; 453 inv. (1932).
Ångsåg, tegelbruk. Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig fastighet 971,700 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 466,240 kr.
(1931). M.P.
Igelström, I o s i f Andrejevitj, greve, rysk
general (d. 1817), av svensk, livländsk ätt,
intog under kriget med Turkiet 1770
Ak-kerman och blev genom Potemkins gunst
utnämnd till generalguvernör i Simbirsk och
Ufa 1784. 1790 deltog I. i kriget mot
svenskarna och ledde tillsammans med Armfelt
fredsunderhandlingarna i Värälä. Då han som
befälhavare över de ryska trupperna i Polen
hade att kuva det polska upproret under
Kos-ciuszko 1794, misslyckades han fullst. och
avlägsnades från sitt befäl. P.Dhl.
Igelström, Lars Johan, mineralog (1822
—97), genomgick bergsskolan i Filipstad och
blev senare lärare i kemi och mineralogi där.
I. var 1858 extra geolog vid den då
nyinrättade Sveriges geol. undersökning och gjorde d*å
det första fyndet av Yo’ldia a’rctica i ö.
Sveriges ishavslera. Sedan ägnade han sig som
privatman åt teoretisk och praktisk mineralogi
och bergsvetenskap och upptäckte ett flertal
nya mineral. Han fann även (1866) den på
sin tid mycket uppmärksammade bituminösa
gnejsen i Nullaberget i Värmland. K.A.G.
Igelösa och Odarslöv, kommun i Torna hd,
Malmöhus län, n.ö. om Lund; 22,42 kvkm.
(Igelösa församling 6,85, Odarslöv 15,57), därav 22,«
land (Igelösa 6,75, Odarslöv 15,48); 809 inv.
(1932; 36 inv. pr kvkm.; i Igelösa församling
181, i Odarslöv 628); 20,ei kvkm. åker (1927;
92,7% av landarealen), 0,20 kvkm. skogsmark.
— Igelösa kyrka har till stor del sin romanska
prägel kvar (tornet nyare). Vid koret ligger
det Huitfeld-Ulfeldska gravvalvet. I ett öppet
gravkor stå karolinen Axel Gyllenkrooks och
hans makas marmorsarkofager. — Pastorat: I.
och V. Odarslöv, Torna kontrakt, Lunds stift.
M.P.;E.W.
Igenkänningsmärke för motorfordon (se
Automobilregister, sp. 884) utgöres av
en bokstavsbeteckning för det län, i vilket
fordonet inregistrerats, samt en sifferbeteckning,
som anger registreringsnummer i samma län.
I. anbringas på skyltar med svarta bokstäver
och siffror av fastställd storlek på vit botten
samt skola ”anbringas på ett i ögonen
fallande sätt, ett ex. framtill och ett baktill å
fordonet”. Bil el. motorcykel över 50 kg. vikt
får icke nyttjas utan i.; om undantag härifrån
se B e s i k t n i n g sp. 847. Bil, som är
hemmahörande i utlandet, får ett i. med röda
bokstäver och siffror i st.f. svarta.
— 893 —
— 894 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
