IGENKÄNNINGSSIGNAL Länen betecknas enl. följ.: A Stockholms stad B Stockholms län C Uppsala „ D Södermanlands „ E Östergötlands „ F Jönköpings G Kronobergs H Kalmar „ I Gotlands K Blekinge L Kristianstads M Malmöhus „ N Hallands „ O Göteborgs och Bohus län P Älvsborgs „ R Skaraborgs „ S Värmlands „ T Örebro „ U Västmanlands „ W Kopparbergs „ X Gävleborgs „ Y Västernorrlands „ Z Jämtlands „ AC Västerbottens „ BD Norrbottens „ V.S. Igenkänningssignal. 1) Flagg- el. morsesignal bestående av 3 el. 4 signaltecken, tilldelad varje fartyg av viss storlek, för att fartygen vid möte el. signalering skola kunna anropa el. omnämna varandra (distinktions-, resp, namnsignal). De olika fartygens i. finns upptagna i resp, lands skeppslista (se d.o.). 2) Särskilda ljus- el. fasta tecken, som av örlogsfartyg under krig skola kunna hastigt visas för att förhindra vådabeskjutning från egna fartyg el. kustfästningar. H.S-k. 3) Hornsignal, olika för olika reg.; gives dels ss. tystnadssignal efter tapto, dels då reg. under pågående övningar skall samlas. Igeridi, I g i d i, E r g, ökenområde i n.v. Sahara (se d.o. och kartan vid Franska Västafrika). I.-G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft [-[a'kt-siangazäTfaft],-] {+[a'kt- siangazäTfaft],+} se Farbenindustrie. Iggesunds bruk, A.-b., började sin verksamhet 1876. Bolaget driver järnverk, sulfat-, sulfit- och sulfitspritfabriker samt träsliperi m.m. vid Iggesund, sågverk vid Bergsjö, Hudiksvall, Hybo och Saltvik, allt inom Gävleborgs län, samt skogs- och jordbruk på en areal av 225,000 har inom Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län. Omslutning 31/i2 1931 35,7 mill. kr., därav aktiekapital 10 mill. Tillverkningen uppgick 1931 till c:a 1,200 ton järn och stål, 22,300 ton sulfat- och 24,700 ton sulfitcellulosa, 14,300 ton mekanisk trämassa och 24,500 standards trävaror. Genom dotterbola- Iggesund. get Strömbacka bruks a.-b. driver bolaget vidare masugn och vallonsmedja i Strömbacka samt skogs- och jordbruk å en areal av 32,500 har inom Gävleborgs län. Lth. Igidi, se Igeridi. Iglar, Hirudi'nea, klass av ringmaskarna, utmärkas av en oftast tillplattad kropp, avdelad Schematisk bild av en igel, öppnad från sidan, m mun med munsugskål, c exkretionssystem, e ändtarm, a analöppning, s häftskiva. i ringar, av vilka mest 3—5 komma på varje eg. segment. Parapodier och i regel även borst saknas. I bakersta delen finnes en häftskiva, i främsta ofta en mindre munsugskål. Munnen ligger i främre ändan, analöppningen i den bakre, tarmkanalen (punkterad i fig.) är rak, stundom med parvisa blindsäckar, kroppshålan förträngd av muskulaturens starka utveckling och kvarstår i form av längslakuner, förbundna genom ett kanalsystem. Blodkärlsystem saknas hos käkiglarna. Nerv-och exkretionssystem likna i huvudsak andra ringmaskars. ögon finnas i främre delen samt sinnespapiller segmentalt anordnade. I. äro samkönade med 1 par äggstockar och flera par testes. Vid könsöppning-arna bildar huden clitellum (se d.o.). I. indelas i s n ab e Ii g 1 a r, Rhynchobde'Uæ, med ut-sträckbar snabel, och k ä k i g 1 a r, Gnathob-d'ellæ, utan snabel men med 3-tandade käkar i svalget. Till den förra gruppen höra brosk-och fisk-i., till den senare blod- och häst-i. (se d.o.). O.C-n. Iglau, stad i Tjeckoslovakien, se J i h 1 a v a. Igle'sias, stad på s.v. Sardinien, nära kusten; 14,160 inv. (1921; som kommun 19,844). Biskopssäte. Bly- och zinkgruvor. [S.] Igle'sias, Posse Pablo, spansk socialdemokratisk politiker (1850—1925). Urspr. typograf, anslöt sig I. till den 1868 bildade spanska avd. av Internationalen. Inom denna intog han en marxistisk ståndpunkt, och i samma anda redigerade han den från 1886 utg. tidn. ”Socialista”. I., som länge var socialisternas obestridde ledare, invaldes i cortes 1910. Efter världskriget bekämpades han av vänsterriktningen inom partiet, tills denna 1921 bildade ett kommunistiskt parti. T.E-r. Igle'sias, I g n a s i, katalansk dramaturg (1871—1928). I:s’ förstlingsverk ”L’Escorsö” (”Skorpionen”, 1889) erinrar om Ibsens individualism. I ett 30-tal följ, dramer har I. i sht behandlat sociala problem i starkt naturalistisk — 895 — — 896 —