Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Igenkänningsmärke - Igenkänningssignal - Igeridi, Igidi, Erg - I.-G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft - Iggesunds bruk - Igidi - Iglar - Iglau - Iglesias - Iglesias, Posse Pablo - Iglesias, Ignasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IGENKÄNNINGSSIGNAL
Länen betecknas enl. följ.:
A Stockholms stad
B Stockholms län
C Uppsala „
D Södermanlands „
E Östergötlands „
F Jönköpings
G Kronobergs
H Kalmar „
I Gotlands
K Blekinge
L Kristianstads
M Malmöhus „
N Hallands „
O Göteborgs och
Bohus län
P Älvsborgs „
R Skaraborgs „
S Värmlands „
T Örebro „
U Västmanlands „
W Kopparbergs „
X Gävleborgs „
Y Västernorrlands „
Z Jämtlands „
AC Västerbottens „
BD Norrbottens „
V.S.
Igenkänningssignal. 1) Flagg- el.
morsesignal bestående av 3 el. 4 signaltecken,
tilldelad varje fartyg av viss storlek, för att
fartygen vid möte el. signalering skola kunna
anropa el. omnämna varandra (distinktions-,
resp, namnsignal). De olika fartygens i. finns
upptagna i resp, lands skeppslista (se d.o.).
2) Särskilda ljus- el. fasta tecken, som av
örlogsfartyg under krig skola kunna hastigt
visas för att förhindra vådabeskjutning från
egna fartyg el. kustfästningar. H.S-k.
3) Hornsignal, olika för olika reg.; gives
dels ss. tystnadssignal efter tapto, dels då reg.
under pågående övningar skall samlas.
Igeridi, I g i d i, E r g, ökenområde i n.v.
Sahara (se d.o. och kartan vid Franska
Västafrika).
I.-G. Farbenindustrie Aktiengesellschaft [-[a’kt-siangazäTfaft],-] {+[a’kt-
siangazäTfaft],+} se Farbenindustrie.
Iggesunds bruk, A.-b., började sin
verksamhet 1876. Bolaget driver järnverk, sulfat-,
sulfit- och sulfitspritfabriker samt träsliperi m.m.
vid Iggesund, sågverk vid Bergsjö,
Hudiksvall, Hybo och Saltvik, allt inom Gävleborgs
län, samt skogs- och jordbruk på en areal av
225,000 har inom Gävleborgs, Jämtlands och
Västernorrlands län. Omslutning 31/i2 1931 35,7
mill. kr., därav aktiekapital 10 mill.
Tillverkningen uppgick 1931 till c:a 1,200 ton järn
och stål, 22,300 ton sulfat- och 24,700 ton
sulfitcellulosa, 14,300 ton mekanisk trämassa och
24,500 standards trävaror. Genom dotterbola-
Iggesund.
get Strömbacka bruks a.-b. driver bolaget
vidare masugn och vallonsmedja i Strömbacka
samt skogs- och jordbruk å en areal av 32,500
har inom Gävleborgs län. Lth.
Igidi, se Igeridi.
Iglar, Hirudi’nea, klass av ringmaskarna,
utmärkas av en oftast tillplattad kropp, avdelad
Schematisk bild av en igel, öppnad från sidan,
m mun med munsugskål, c exkretionssystem,
e ändtarm, a analöppning, s häftskiva.
i ringar, av vilka mest 3—5 komma på varje
eg. segment. Parapodier och i regel även borst
saknas. I bakersta delen finnes en häftskiva,
i främsta ofta en mindre munsugskål. Munnen
ligger i främre ändan, analöppningen i den
bakre, tarmkanalen (punkterad i fig.) är rak,
stundom med parvisa blindsäckar, kroppshålan
förträngd av muskulaturens starka
utveckling och kvarstår i form av längslakuner,
förbundna genom ett kanalsystem.
Blodkärlsystem saknas hos käkiglarna.
Nerv-och exkretionssystem likna i huvudsak
andra ringmaskars. ögon finnas i främre
delen samt sinnespapiller segmentalt
anordnade. I. äro samkönade med 1 par
äggstockar och flera par testes. Vid
könsöppning-arna bildar huden clitellum (se d.o.). I. indelas
i s n ab e Ii g 1 a r, Rhynchobde’Uæ, med
ut-sträckbar snabel, och k ä k i g 1 a r,
Gnathob-d’ellæ, utan snabel men med 3-tandade käkar
i svalget. Till den förra gruppen höra
brosk-och fisk-i., till den senare blod- och häst-i.
(se d.o.). O.C-n.
Iglau, stad i Tjeckoslovakien, se J i h 1 a v a.
Igle’sias, stad på s.v. Sardinien, nära
kusten; 14,160 inv. (1921; som kommun 19,844).
Biskopssäte. Bly- och zinkgruvor. [S.]
Igle’sias, Posse Pablo, spansk
socialdemokratisk politiker (1850—1925). Urspr.
typograf, anslöt sig I. till den 1868 bildade
spanska avd. av Internationalen. Inom denna
intog han en marxistisk ståndpunkt, och i
samma anda redigerade han den från 1886 utg.
tidn. ”Socialista”. I., som länge var
socialisternas obestridde ledare, invaldes i cortes 1910.
Efter världskriget bekämpades han av
vänsterriktningen inom partiet, tills denna 1921
bildade ett kommunistiskt parti. T.E-r.
Igle’sias, I g n a s i, katalansk dramaturg
(1871—1928). I:s’ förstlingsverk ”L’Escorsö”
(”Skorpionen”, 1889) erinrar om Ibsens
individualism. I ett 30-tal följ, dramer har I. i sht
behandlat sociala problem i starkt naturalistisk
— 895 —
— 896 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
