IMMERMANN Ur S.T.F.s bildarkiv. Immeln. Skånes sjöområde” (i ”Sv. geografisk årsbok”, 1932). M.P. 1'mmermann, Karl, tysk förf. (1796—1840). Efter juridiska studier i Halle gick I. 1817 i preussisk statstjänst och befordrades 1827 till domare i Düsseldorf, där han stannade till sin död. Redan från ungdomen livligt teaterintresserad, delade han sina krafter mellan ämbetsgöromålen och ledningen av Düsseldorfs stadsteater. Som teaterman skattade han väl mycket åt läsdramat och desavuerades därför också av publiken. Som förf, debuterade han 1821 med ett lustspel, som följdes av en rad andra teaterstycken i romantisk smak. Ett försök att tävla med Schillers ”Wilhelm Tell” är Andreas Hofer-dramat ”Trauerspiel in Tirol” (1828). I idédramat ”Merlin” (1831) sökte I. skapa ett modernt mysteriespel i Fausts anda. Högt syftande var ock den dramatiska trilogien ”Alexis” (1832), behandlande Peter den stores son. Uttryck för hans allt starkare reaktion mot romantiken äro de satiriska romanerna ”Die Epigonen” (1836) och ”Münch-hausen” (1838—39). I den senare finns inlagd den fristående berättelsen ”Der Oberhof” (sv. övers. ”Fogdegården”, 1925, och ”Gammelgården”, s.å.), en av den tidiga 1800-taIsrealis-mens yppersta allmogeskildringar. I:s ”Ge-sammelte Werke” utgåvos av R. Boxberger i 20 bd 1883. — Litt: H. Maync, ”1.” (1921); P. Hallström i ”Levande dikt” (1914); F. Böök i ”Från fyra sekler” (1928). A.Bd. Immersion [-Jo'n],astr., en stjärnas försvinnande vid början av en betäckning (se d.o.). Immersionslins [-fo'ns-], se Mikroskop. Immersionsolja [-Jb'ns-] är cederträolja (se d.o.), som användes vid mikroskopering med starkaste förstoringar och anbringas mellan täckglaset och immersionslinsen. I. har samma brytningsindex som glas och skaffar en homogen förbindelse mellan preparat och linssystem. T.H-n. Immigra'nt, invandrare, se Immigration. Immigration [-Jo'n], motsatsen till emigration (se d.o.), invandring. Med immigrant el. invandrare, till åtskillnad från andra utländska resande, ss. turister, studerande, handelsresande, affärsmän o.a. på tillfälligt besök, förstås i allm. en person, som inflyttar i riket för att där slå sig ner. I lagstiftningen (se Invandringslag) definieras begreppet immigrant något olika i olika länder, men i regel åsyftas personer, vilka ämna slå sig ner för längre tid el. som i landet söka el. erhållit anställning, därvid ibland också för kortare tid. I U.S.A. skiljes jämlikt 1924 års invandringslag på två olika slag av immigranter, non-quota immigrants och quota immigrants. Till det förra slaget räknas (utom barn och hustrur till medborgare i U.S.A. och immigranter, som återvända efter tillfälligt besök i utlandet, ävensom immigranter, födda i andra amerikanska länder el. besittningar) särsk. studerande, vilka ämna bedriva studier vid läroanstalt i U.S.A. samt personer, vilka under minst 2 år före inresan verkat som präster el. akad. lärare, med åtföljande hustrur och ogifta barn under 15 års ålder. Alla andra immigranter äro quota immigrants, och för dessa gälla särsk. stränga restriktioner med hänsyn till det antal, som beviljas inresetillstånd. Detta antal regleras i förhållande till ett särsk., för varje främmande land fixerat tal (quota), som står i proportion till antalet i U.S.A. bosatta personer av ifrågavarande nationalitet, räknat efter födelselandet. Dessa regler till-lämpas med stor stränghet i syfte att starkt begränsa den transatlantiska invandringen till U.S.A. (jfr Invandringslag). Ang. invandringen till Sverige ha några allmänna uppgifter lämnats i art. Emigration. Om man frånser de särskilda förhållanden, som inträtt under och efter världskriget, och som i Sverige liksom annorstädes mötts genom rigorösare passföreskrifter och bestämmelser om arbetstillstånd (se d. o.), har invandringen till Sverige icke eg. konstituerat något problem, som man behövt taga i tu med. Dock har på sin tid även här viss import av — 931 — — 932 —