Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Immeln - Immermann, Karl - Immersion - Immersionslins - Immersionsolja - Immigrant - Immigration, invandring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMMERMANN
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Immeln.
Skånes sjöområde” (i ”Sv. geografisk årsbok”,
1932). M.P.
1’mmermann, Karl, tysk förf. (1796—1840).
Efter juridiska studier i Halle gick I. 1817 i
preussisk statstjänst och befordrades 1827 till
domare i Düsseldorf, där han stannade till sin
död. Redan från
ungdomen livligt
teaterintresserad, delade
han sina krafter
mellan ämbetsgöromålen
och ledningen av
Düsseldorfs
stadsteater. Som teaterman
skattade han väl
mycket åt läsdramat
och desavuerades
därför också av
publiken. Som förf,
debuterade han 1821
med ett lustspel, som följdes av en rad
andra teaterstycken i romantisk smak. Ett
försök att tävla med Schillers ”Wilhelm Tell” är
Andreas Hofer-dramat ”Trauerspiel in Tirol”
(1828). I idédramat ”Merlin” (1831) sökte I.
skapa ett modernt mysteriespel i Fausts anda.
Högt syftande var ock den dramatiska
trilogien ”Alexis” (1832), behandlande Peter den
stores son. Uttryck för hans allt starkare
reaktion mot romantiken äro de satiriska
romanerna ”Die Epigonen” (1836) och
”Münch-hausen” (1838—39). I den senare finns
inlagd den fristående berättelsen ”Der Oberhof”
(sv. övers. ”Fogdegården”, 1925, och
”Gammelgården”, s.å.), en av den tidiga
1800-taIsrealis-mens yppersta allmogeskildringar. I:s
”Ge-sammelte Werke” utgåvos av R. Boxberger i
20 bd 1883. — Litt: H. Maync, ”1.” (1921);
P. Hallström i ”Levande dikt” (1914); F. Böök
i ”Från fyra sekler” (1928). A.Bd.
Immersion [-Jo’n],astr., en stjärnas
försvinnande vid början av en betäckning (se d.o.).
Immersionslins [-fo’ns-], se Mikroskop.
Immersionsolja [-Jb’ns-] är cederträolja (se
d.o.), som användes vid mikroskopering med
starkaste förstoringar och anbringas mellan
täckglaset och immersionslinsen. I. har samma
brytningsindex som glas och skaffar en
homogen förbindelse mellan preparat och
linssystem. T.H-n.
Immigra’nt, invandrare, se
Immigration.
Immigration [-Jo’n], motsatsen till
emigration (se d.o.), invandring. Med immigrant
el. invandrare, till åtskillnad från andra
utländska resande, ss. turister, studerande,
handelsresande, affärsmän o.a. på tillfälligt besök,
förstås i allm. en person, som inflyttar i riket
för att där slå sig ner. I lagstiftningen (se
Invandringslag) definieras begreppet
immigrant något olika i olika länder, men i
regel åsyftas personer, vilka ämna slå sig ner
för längre tid el. som i landet söka el. erhållit
anställning, därvid ibland också för kortare
tid. I U.S.A. skiljes jämlikt 1924 års
invandringslag på två olika slag av immigranter,
non-quota immigrants och quota immigrants.
Till det förra slaget räknas (utom barn och
hustrur till medborgare i U.S.A. och
immigranter, som återvända efter tillfälligt besök i
utlandet, ävensom immigranter, födda i andra
amerikanska länder el. besittningar) särsk.
studerande, vilka ämna bedriva studier vid
läroanstalt i U.S.A. samt personer, vilka under
minst 2 år före inresan verkat som präster el.
akad. lärare, med åtföljande hustrur och ogifta
barn under 15 års ålder. Alla andra
immigranter äro quota immigrants, och för dessa
gälla särsk. stränga restriktioner med hänsyn
till det antal, som beviljas inresetillstånd.
Detta antal regleras i förhållande till ett särsk.,
för varje främmande land fixerat tal (quota),
som står i proportion till antalet i U.S.A.
bosatta personer av ifrågavarande nationalitet,
räknat efter födelselandet. Dessa regler
till-lämpas med stor stränghet i syfte att starkt
begränsa den transatlantiska invandringen till
U.S.A. (jfr Invandringslag).
Ang. invandringen till Sverige ha några
allmänna uppgifter lämnats i art. Emigration.
Om man frånser de särskilda förhållanden,
som inträtt under och efter världskriget, och
som i Sverige liksom annorstädes mötts
genom rigorösare passföreskrifter och
bestämmelser om arbetstillstånd (se d. o.), har
invandringen till Sverige icke eg. konstituerat
något problem, som man behövt taga i tu med.
Dock har på sin tid även här viss import av
— 931 —
— 932 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
