IMPERIALISM hans adoptivson Octavianus (Augustus) och bars av denne och de flesta följ, kejsare ss. förnamn (närmast uttryckande kejsarens ställning ss. överste krigsherre), därjämte även ss. ärenamn efter vunna segrar med angivande av ordnings-siffran. Med betydelsen ”kejsare” ingår ordet i. i åtskilliga moderna språk (eng. emperor, fra. empereur o.s.v.). H.Sj. Imperato'ria, släkte av fam. flockblomstriga växter med några få boreala arter, däribland den i Mellaneuropas bergsländer, i Ryssland och även i Sverige inhemska I. Ostru'thium, mästerrot, en mångårig, glatt, täml. högväxt ört med 3-fingrat delade blad, vita blommor i mångstråliga flockar, smala, borstlika svepeblad och breda, plattade delfrukter. Rot stocken, som har skarp, aromatisk lukt och i folkmedicinen högt skattats som läkemedel, innehåller peucedanin, oxipeucedanin, ostru-thin och osthin. O.Gz. Imperato'risk, befallande. I'mperfekt, språkv., se Imperfektum. 1'mperfektiv, språkv., se D u r a t i v. 1'mperfektum el. imperfekt (lat. imper-fe'ctum, eg. ofullbordat, underförstått tempus), språkv., tempus, som skildrar pågående tilldragelse el. upprepad handling i förfluten tid el. de därmed förbundna omständigheterna (jfr Aorist och Perfektum), alltså ett huvudsaki. berättande el. beskrivande tempus. Ex.: kallade, valde, trodde, bragte, gav. Det urspr. indoeuropeiska i. i t.ex. sanskr. och grek, (grek. e'legon, talade m.m., av augmentet e- + presensstammen leg-) har gått förlorat i lat., slaviska och germanska språk och där utbytts mot andra bildningar. De starka verbens i. i sv. {gav o.s.v.) är historiskt sett ett perfektum; bildningen av typen kallade o.s.v. är mycket omstridd. E.H. Impe'ria, före 1923 Porto Maurizio. 1) Prov, i Ligurien, n.v. Italien; 1,182 kvkm.; 162,210 inv. (1931; 137 inv. pr kvkm.). I. omfattar landet mellan Havsalpernas kam och kusten; odling av vin, oliver, sydfrukter och blommor. Hela kuststräckan är mycket besökt av turister. O.P. 2) Huvudstad i prov. I., bildad 1923 genom förening av Oneglia och Porto Maurizio, belägna å ömse sidor av floden Imperos mynning: 28,516 inv. (1931). O.P. Imperia'l (lat. imperia'lis), eg. kejserlig. I sammansättningar i betydelsen ”stor”, t.ex. imperial format, stort pappersformat, imperialoktav, stor oktav (om bokformat), imperialupplaga, uppl. i i.-format. Imperia'1, ryskt guldmynt, präglat efter 1755 = 10 rubler (se d.o.). Även % i. myntades. Vid guldmyntfotens införande 1897 sattes i. = 15 rubler = 40 frcs. I:s finvikt efter 1886 = ll,6i gr. N.L.R. Imperial bank of India [impEaridl bärjk av i'ndja], se Indien, bankväsen. Imperial Chemical Industries Itd [impi'arial kä'mikal i'ndastriz li'mitid], engelskt industriföretag, stiftat 1926, aktiekapital 95 mill. p.st. I.c.i. uppstod genom sammanslagning av de 4 största brittiska kemiska firmorna, Brunner, Mond & co., United alkali co., Nobel industries Itd och British dyestuffs co. Av dessa var den förstn. bildad 1881, betydelsefullast. Den tillverkade kali, soda, såpa o.d. och leddes av Sir Alfred Mond, som även var chef för I.c.i. till 1930. En av anledningarna till koncernens bildande var behovet av skydd gentemot I.G. Farbenindustries konkurrens, som särsk. hårt drabbade British dyestuffs co., som tillverkade färgämnen. T.E-r. Imperial institute [impi'arial Fnstitjöt], grundat 1887, avser att främja sammanhållningen inom det brittiska imperiet. I.i:s byggnad i Kensington, London, rymmer utst.-lokaler, där natura- och tekniska produkter från rikets olika delar utställas. T.E-r. Imperiali'sm, benämning på den politik, som genom erövring, kolonisation el. fredlig sammanslutning av stater söker bygga upp en storstat med världsfamnande intressen, ett ”imperium”. Ss. i. betecknas stundom strävanden att till större intressegemenskap fastare sammansluta olikartade delar av ett redan existerande världsvälde, varav en viss frontställning mot andra stater gärna blir följden. Ss. i. kan man även karakterisera den världsomspännande ekonomiska expansionspolitik av fredlig art, som bedrives av en stormakt med stort befolkningsöverskott men med jämförelsevis obetydliga kolonier, om vederbörande makts starka militära resurser och målmedvetna strävanden att under alla förhållanden vinna ”en plats i solen” verka utmanande på mäktiga konkurrenter bland övriga stater och ej utesluta krigiska konflikter, när ett gynnsamt tillfälle erbjudes. — Redan under forntiden möta vi ex. på i. De babyloniska och persiska väldena, Alexander den stores världsrike, det romerska riket (impe'rium roma'num) voro resultat av en dylik politik. Allteftersom den geografiska horisonten vidgats, har i. fått större räckvidd och möjliggjort uppkomsten av världsvälden sida vid sida. Ss. typiska imperier i nyare tid nämnas gärna England och Ryssland, det förra representerande en mera marin typ, det senare en kontinental. Ofta förena sig imperialistiska strävanden med sådana rörelser som panslavism och panameri kanism (se d.o.), där Ryssland i det förra fallet, — 941 — — 942 —