Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperator - Imperatoria - Imperatorisk - Imperfekt - Imperfektiv - Imperfektum el. imperfekt - Imperida (Porto Maurizio) - Imperial (kejserlig) - Imperial (mynt) - Imperial bank of India - Imperial chemical industries ltd - Imperial institute - Imperialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMPERIALISM
hans adoptivson Octavianus (Augustus) och bars
av denne och de flesta följ, kejsare ss. förnamn
(närmast uttryckande kejsarens ställning ss.
överste krigsherre), därjämte även ss. ärenamn
efter vunna segrar med angivande av
ordnings-siffran. Med betydelsen ”kejsare” ingår ordet
i. i åtskilliga moderna språk (eng. emperor,
fra. empereur o.s.v.). H.Sj.
Imperato’ria, släkte av fam. flockblomstriga
växter med några få boreala arter, däribland
den i Mellaneuropas bergsländer, i Ryssland
och även i Sverige inhemska I. Ostru’thium,
mästerrot, en mångårig, glatt, täml.
högväxt ört med 3-fingrat delade blad, vita
blommor i mångstråliga flockar, smala, borstlika
svepeblad och breda, plattade delfrukter. Rot
stocken, som har skarp, aromatisk lukt och
i folkmedicinen högt skattats som läkemedel,
innehåller peucedanin, oxipeucedanin,
ostru-thin och osthin. O.Gz.
Imperato’risk, befallande.
I’mperfekt, språkv., se Imperfektum.
1’mperfektiv, språkv., se D u r a t i v.
1’mperfektum el. imperfekt (lat.
imper-fe’ctum, eg. ofullbordat, underförstått tempus),
språkv., tempus, som skildrar pågående
tilldragelse el. upprepad handling i förfluten tid
el. de därmed förbundna omständigheterna
(jfr Aorist och Perfektum), alltså ett
huvudsaki. berättande el. beskrivande tempus.
Ex.: kallade, valde, trodde, bragte, gav. Det
urspr. indoeuropeiska i. i t.ex. sanskr. och grek,
(grek. e’legon, talade m.m., av augmentet e- +
presensstammen leg-) har gått förlorat i lat.,
slaviska och germanska språk och där utbytts
mot andra bildningar. De starka verbens i. i
sv. {gav o.s.v.) är historiskt sett ett perfektum;
bildningen av typen kallade o.s.v. är mycket
omstridd. E.H.
Impe’ria, före 1923 Porto Maurizio.
1) Prov, i Ligurien, n.v. Italien; 1,182 kvkm.;
162,210 inv. (1931; 137 inv. pr kvkm.). I.
omfattar landet mellan Havsalpernas kam och
kusten; odling av vin, oliver, sydfrukter och
blommor. Hela kuststräckan är mycket besökt
av turister. O.P.
2) Huvudstad i prov. I., bildad 1923 genom
förening av Oneglia och Porto Maurizio,
belägna å ömse sidor av floden Imperos mynning:
28,516 inv. (1931). O.P.
Imperia’l (lat. imperia’lis), eg. kejserlig. I
sammansättningar i betydelsen ”stor”, t.ex.
imperial format, stort pappersformat,
imperialoktav, stor oktav (om
bokformat), imperialupplaga, uppl. i i.-format.
Imperia’1, ryskt guldmynt, präglat efter
1755 = 10 rubler (se d.o.). Även % i.
myntades. Vid guldmyntfotens införande 1897 sattes
i. = 15 rubler = 40 frcs. I:s finvikt efter 1886
= ll,6i gr. N.L.R.
Imperial bank of India [impEaridl bärjk av
i’ndja], se Indien, bankväsen.
Imperial Chemical Industries Itd [impi’arial
kä’mikal i’ndastriz li’mitid], engelskt
industriföretag, stiftat 1926, aktiekapital 95 mill. p.st.
I.c.i. uppstod genom sammanslagning av de 4
största brittiska kemiska firmorna, Brunner,
Mond & co., United alkali co., Nobel industries
Itd och British dyestuffs co. Av dessa var den
förstn. bildad 1881, betydelsefullast. Den
tillverkade kali, soda, såpa o.d. och leddes av
Sir Alfred Mond, som även var chef för I.c.i.
till 1930. En av anledningarna till koncernens
bildande var behovet av skydd gentemot I.G.
Farbenindustries konkurrens, som särsk. hårt
drabbade British dyestuffs co., som tillverkade
färgämnen. T.E-r.
Imperial institute [impi’arial Fnstitjöt],
grundat 1887, avser att främja sammanhållningen
inom det brittiska imperiet. I.i:s byggnad i
Kensington, London, rymmer utst.-lokaler, där
natura- och tekniska produkter från rikets olika
delar utställas. T.E-r.
Imperiali’sm, benämning på den politik, som
genom erövring, kolonisation el. fredlig
sammanslutning av stater söker bygga upp en
storstat med världsfamnande intressen, ett
”imperium”. Ss. i. betecknas stundom strävanden
att till större intressegemenskap fastare
sammansluta olikartade delar av ett redan
existerande världsvälde, varav en viss frontställning
mot andra stater gärna blir följden. Ss. i.
kan man även karakterisera den
världsomspännande ekonomiska expansionspolitik av
fredlig art, som bedrives av en stormakt med
stort befolkningsöverskott men med
jämförelsevis obetydliga kolonier, om vederbörande
makts starka militära resurser och
målmedvetna strävanden att under alla förhållanden
vinna ”en plats i solen” verka utmanande på
mäktiga konkurrenter bland övriga stater och
ej utesluta krigiska konflikter, när ett
gynnsamt tillfälle erbjudes. — Redan under
forntiden möta vi ex. på i. De babyloniska och
persiska väldena, Alexander den stores
världsrike, det romerska riket (impe’rium roma’num)
voro resultat av en dylik politik. Allteftersom
den geografiska horisonten vidgats, har i. fått
större räckvidd och möjliggjort uppkomsten
av världsvälden sida vid sida. Ss. typiska
imperier i nyare tid nämnas gärna England och
Ryssland, det förra representerande en mera
marin typ, det senare en kontinental. Ofta
förena sig imperialistiska strävanden med
sådana rörelser som panslavism och panameri
kanism (se d.o.), där Ryssland i det förra fallet,
— 941 —
— 942 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
