IMPERIALSÄNG U.S.A. i det senare gärna velat spela förmyndarens roll för andra, besläktade el. närboende mindre nationer. I. ledde i början av detta årh. till den ödesdigra spänning, som urladdade sig i världskriget, vilket kallats ”imperialismens krig” och till ej oväsentlig del kom att röra sig om Tysklands ställning som världsmakt. J.E.N. Imperia'lsäng, urspr. en bred säng med hög, kupollik sänghimmel i form av en kejsarkrona över huvudändans gavel, som är högre än fotändans; sedan även en dylik säng, vanl. två-mans-, utan sänghimmel. — Bild se pl. vid art. Bädd. I. Imperial valley [impFarial väTi], ett c:a 800 kvkm. stort konstbevattnat område i Imperial county, s. Kalifornien, s. om Salton lake och intill gränsen mot Mexiko. Intensiv odling av sydfrukter, vin, grönsaker och bomull. I.v., före 1901, då konstbevattningen började, en öken, har nu c:a 60,000 inv. Jfr Colorado river. J.C. Impe'riekonfere'nser kallas de sammankomster mellan representanter för det engelska kabinettet och regeringarna i de brittiska dominions (se d.o.) samt Indien, som med vissa mellanrum pläga hållas i London under engelske premiärministerns ordf.-skap. De ha framgått ur de tidigare ”kolonialkonferenserna”. Som den första ”rikskonferensen” (Imperial conference) torde man kunna beteckna 1907 års konferens i London. Nästa hölls 1911. I. 1921 och 1923 anknöto till förkrigskonferen-serna; den senare förberedde den nyorientering i brittiska rikets konstitutionella utveckling, som blev resultatet av den märkliga i. 1926 med dess markerande av dominions ss. med moderlandet jämbördiga länder inom rikets ram. Förläggandet av i. 1932 till Ottawa, Canadas huvudstad, markerar ”dotterländernas” stigande betydelse. — Litt.: P. O. Gränström, ”Studier över Brittiska rikets reorganisationsproblem”, 1 (1917). J.E.N. Imperie'lla pastora't kallades i Finland under ryska tiden de församlingar, i vilka rätten att utnämna kyrkoherde var förbehållen kejsaren-storfursten. 1918 utgjorde de 259 el. 56,55 »/o av hela antalet församlingar. S.å. avstod regeringen från sin utnämningsrätt utom beträffande domkyrkoförsamlingarna, där regeringen utnämner en av de tre, som vid val erhållit högsta röstetalet. A.S. Impe'rium (lat., till impera're, befalla). 1) Fornromersk beteckning för den högsta äm-betsmyndigheten (jfr Magistratus och Potestas), huvudsaki. innefattande militärbefäl och domsrätt. H.Sj. 2) Offentlig-rättslig term, betecknande sta tens herravälde över folket inom landets gränser. Nödvändigheten av begränsning av området för staternas verksamhet utmynnar i fordran, att statens makt ej överskrider de geografiska gränserna men å andra sidan ut-sträckes ända till dem. Utöva två el. flera stater undantagsvis herravälde över visst område, talar man om coimperium, även, fast mindre riktigt, kallat condominium (se d.o.). J.E.N. 3) Beteckning för storstat med världsfam-nande intressen, se Imperialism. — Med betydelsen ”kejsardöme” ingår ordet i åtskilliga moderna språk (eng., fra. empire o.s.v.). Impertine'nt (av lat. impe'rtinens, icke hörande till saken), näsvis, närgången. — Subst.: I m p e r t i n e'n s. Impeti'go, av varkokker framkallad pustu-lös hudsjukdom. Pustlerna äro ytliga, intorka fort till krustor, i hög grad smittosamma, spridas lätt med fingrarna från ett hudställe till ett annat el. från barn till barn i en skolklass. Behandling: bakteriedödande medel, framförallt kvicksiiversalvor. Läkning utan ärr. af K. Imphal [i'mphal] (Man i pur), huvudstad i staten Manipur, ö. Brittiska Indien, vid floden Manipur; 80,003 inv. (1921). O.P. Implantation [-Jo'n] är ett operativt införande av ett vävnadsparti, ett organ el. en del av ett sådant in i ett på annan plats beläget vävnads- el. organområde med avsikt att en inläkning här skall komma till stånd. Vanligare användes härför beteckningen t r a n s p 1 a n • ta tion (se d.o.), då en i. samtidigt också innebär en förflyttning. — Om i m p 1 a n t a-tionsmetastas se Metastas. T.H-n. ImplicFt, matem., se E x p 1 i c i t. Impli'cite (lat.), inbegripet. Implosi'vor. Det ljud, som höres vid upphävandet av den talorganens hopslutning, vilken sker vid uttalet av p-, t-, k- och b-, d-, p-ljud, kallar man explosiva. Med implosiva avser man ant. det ljud, som skulle höras, då talorganen hopslutas för p-, t-, k- och b-, d-, p-ljuden, el. också p-, t-, k-och b-, d-, p-ljud utan explosion. Dylika p-, t-, k- och b-, d-, g-ljud förekomma i en del språk, t.ex. i malajiskan och därmed besläktade språk. Tillfälligtvis uppträda de också i europeiska språk, t.ex. i svenskan. Hörselolikheten mellan t.en.lopp, lott och lock är betydligt större, när hopslutningen av talorganen vid p, t, k upphäves genom explosion, än när detta icke sker. Att orden kunna av örat åtskiljas, även då explosivan undertryckes, beror icke el. i ytterst ringa mån på själva hopslut ningen av talorganen, vilken torde vara i det närmaste ohörbar. Skillnaden beror fastmer — 943 — — 944 —