IMPREGNERING därpå, att talorganens rörelser äro olika vid övergången från ställningen för d-ljudet till ställningen för i ena fallet p-, i andra fallet t- och i tredje fallet ^-ljudet. Det är alltså övergångsljudens olikhet örat uppmärksammar, när det avgör, vilken ”implosiva” som i varje särsk. fall uttalas. O.Gj-n. Implu'vium, se Atrium, sp. 707. Imponderabi'lier (mlat. imponderabi'lia, eg. ovägbara ämnen) har man kallat sådana, ofta för utgången avgörande omständigheter, av t.ex. folkpsykologisk art, som knappast kunna strängt logiskt angivas utan som mera fattats intuitivt el. på känn. Bismarck varnade för att förbise dem i politiken. H.L. Impone'ra (lat. impo'nere, pålägga), göra (starkt) intryck, inge beundran el. aktning el. respekt. Impo'rt (till lat. importa're, införa), införsel av varor från utlandet till det egna landet. Största delen av i. ombesörjes i Sverige av självständiga i.-grossister, vanl. verksamma i de större hamnstäderna. Inköpen verkställas ant. direkt från producenterna (stenkol, kemikalier, maskiner, textilvaror m.m.) el. från grosshandlare i produktionslandet; även mellanhänder i ett tredje land anlitas ibland, särsk. vid handeln med kaffe, bomull o.a. varor med transoceant urspr., vilka omsättas vid varubörserna på världshandelsplatserna. Numera verkställes emellertid i. till icke ringa del av de större industriföretagen själva i fråga om såväl råvaror som maskinutrustning. Detta gäller bl.a. inom spannmålshandeln, där i. så gott som uteslutande sker direkt genom storkvarnarna. Även de större detaljhandelsföretagen, särsk. varuhusen, anskaffa numera ofta själva sina varor från utlandet för att slippa ifrån fördyrande mellanhänder. En stor del av i.-affärerna förmedlas genom exportörernas agenter på de större handelsplatserna i i.-landet. Inom vissa branscher ha producenterna upprättat egna dotterbolag el. försäljningsfi-lialer på i.-platserna; så är t.ex förhållandet i Sverige såväl som i andra länder inom handeln med bensin o.a. mineraloljor. Den konsumerande allmänhetens direkta inköp från utlandet, som sporadiskt förekommer inom ett fåtal branscher (t.ex. böcker), äro av underordnad betydelse i jämförelse med i. genom köpmän. Jfr Handel och Export. I fråga om nationalekonomiska spörsmål ang. i. se Handelsbalans och Utrikeshandel. Om Sveriges i. se S v e r i g e, handel. Vhgn. Importförbud, genom lag utfärdat förbud att införa en vara från främmande land. I. anlitades allmänt under merkantilismens tidevarv för att förhindra införsel av varor, som producerades inom det egna landet. Sådana i. ha även sett dagen i nyare tid i flera länder, särsk. närmast efter världskriget. De i., som numera förekomma, ha dock i allm. ej handelspolitisk utan mera social karaktär. Besläktade med i. äro de importrestriktioner av olika slag, som i Sverige förekomma i fråga om åtskilliga varor, ss. rusdrycker, apoteksvaror, vissa livsmedel, skodon m.fl. Absolut i. föreligger i Sverige i fråga om varor med oriktig ursprungsbeteckning. Vhgn. Imposa'nt [även: -sa'gt], aktningsbjudande, överväldigande. Impote'ns (till lat. posse, kunna), eg. oförmåga, användes nästan uteslutande om oförmåga i sexuellt avseende. I. kan bestå i i. gene-ra'ndi, d.v.s. för mannens vidkommande oförmåga att befrukta ett kvinnligt ägg, för kvinnan oförmåga att producera ägg el. att befordra dem till det ställe, där de kunna befruktas. Från denna i. bör skiljas i. coèu'ndi, som innebär oförmåga till samlag, oaktat de för befruktning nödvändiga könscellerna, ägg och sädeskroppar, förefinnas. — Orsakerna till i. kunna vara medfödd missbildning, genomgången inflammation el. andra sjukdomar, psykisk hämning m.m. I många fall kan i. botas. — Adj.: i m p o t e'n t. E.E.-M. Impregnation [-fo'n], miner., då en mineralsubstans (i sht ett malmmineral) i fint fördelat tillstånd utfyller alla fina porer och håligheter i en bergart. K.A.G. Impregnering [-nje'- el. -pne'-], behandling av fasta, ofta fibrösa material, ss. vävnader o.d., med vissa ämnen i syfte att bibringa materialen egenskapen att vara luft- och vattentäta, eldfasta el. göra dem motståndskraftiga mot röta, bakteriers inverkan m.m. För ernående av luft- och vattentäthet överdrages materialet på ena el. på båda sidorna av ett skikt, som är ogenomträngligt för luft och väta. Skiktet genomtränger materialet och omsluter porerna samt gör det hela tätt. Härvid ant. bibehåller det urspr. materialet delvis sin art, ss. segelduk, luftballongtyg o.s.v., el. ändrar det ofta fullst. karaktär, t.ex. linoleum, vaxduk, taft. För ernående av dessa nya egenskaper användas vid i. olika medel, ss. oljor, vanl. linolja, fett, harts m.m., likaledes alltefter arten av luft-, resp, vattentäthet kautschuk, guttaperka, balata och även viskosa lösningar el. lim, kasein, de senare dock först sedan de på lämpligt sätt härdats. Stundom begagnas ävenledes asfalt och tjära. När det gäller porösa vattentäta vävnader, indränkes materialet med vissa lösningar, som ant. själva verka bortstötande på vatten, t.ex. fett, paraf-fin i bensol, el. också i sig innehålla sådana — 945 — — 946 —