Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Implosivor - Impluvium - Imponderabilier - Imponera - Import - Importförbud - Imposant - Impotens - Impregnation - Impregnering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMPREGNERING
därpå, att talorganens rörelser äro olika vid
övergången från ställningen för d-ljudet till
ställningen för i ena fallet p-, i andra fallet
t- och i tredje fallet ^-ljudet. Det är alltså
övergångsljudens olikhet örat uppmärksammar,
när det avgör, vilken ”implosiva” som i varje
särsk. fall uttalas. O.Gj-n.
Implu’vium, se Atrium, sp. 707.
Imponderabi’lier (mlat. imponderabi’lia, eg.
ovägbara ämnen) har man kallat sådana, ofta
för utgången avgörande omständigheter, av
t.ex. folkpsykologisk art, som knappast kunna
strängt logiskt angivas utan som mera fattats
intuitivt el. på känn. Bismarck varnade för
att förbise dem i politiken. H.L.
Impone’ra (lat. impo’nere, pålägga), göra
(starkt) intryck, inge beundran el. aktning el.
respekt.
Impo’rt (till lat. importa’re, införa), införsel
av varor från utlandet till det egna landet.
Största delen av i. ombesörjes i Sverige av
självständiga i.-grossister, vanl. verksamma i
de större hamnstäderna. Inköpen verkställas
ant. direkt från producenterna (stenkol,
kemikalier, maskiner, textilvaror m.m.) el. från
grosshandlare i produktionslandet; även
mellanhänder i ett tredje land anlitas ibland,
särsk. vid handeln med kaffe, bomull o.a.
varor med transoceant urspr., vilka omsättas
vid varubörserna på världshandelsplatserna.
Numera verkställes emellertid i. till icke ringa
del av de större industriföretagen själva i fråga
om såväl råvaror som maskinutrustning. Detta
gäller bl.a. inom spannmålshandeln, där i. så
gott som uteslutande sker direkt genom
storkvarnarna. Även de större
detaljhandelsföretagen, särsk. varuhusen, anskaffa numera ofta
själva sina varor från utlandet för att slippa
ifrån fördyrande mellanhänder. En stor del
av i.-affärerna förmedlas genom exportörernas
agenter på de större handelsplatserna i
i.-landet. Inom vissa branscher ha producenterna
upprättat egna dotterbolag el.
försäljningsfi-lialer på i.-platserna; så är t.ex förhållandet
i Sverige såväl som i andra länder inom
handeln med bensin o.a. mineraloljor. Den
konsumerande allmänhetens direkta inköp från
utlandet, som sporadiskt förekommer inom ett
fåtal branscher (t.ex. böcker), äro av
underordnad betydelse i jämförelse med i. genom
köpmän. Jfr Handel och Export. I fråga
om nationalekonomiska spörsmål ang. i. se
Handelsbalans och Utrikeshandel.
Om Sveriges i. se S v e r i g e, handel. Vhgn.
Importförbud, genom lag utfärdat förbud
att införa en vara från främmande land. I.
anlitades allmänt under merkantilismens
tidevarv för att förhindra införsel av varor, som
producerades inom det egna landet. Sådana i.
ha även sett dagen i nyare tid i flera länder,
särsk. närmast efter världskriget. De i., som
numera förekomma, ha dock i allm. ej
handelspolitisk utan mera social karaktär. Besläktade
med i. äro de importrestriktioner av olika
slag, som i Sverige förekomma i fråga om
åtskilliga varor, ss. rusdrycker, apoteksvaror,
vissa livsmedel, skodon m.fl. Absolut i.
föreligger i Sverige i fråga om varor med oriktig
ursprungsbeteckning. Vhgn.
Imposa’nt [även: -sa’gt], aktningsbjudande,
överväldigande.
Impote’ns (till lat. posse, kunna), eg.
oförmåga, användes nästan uteslutande om
oförmåga i sexuellt avseende. I. kan bestå i i.
gene-ra’ndi, d.v.s. för mannens vidkommande
oförmåga att befrukta ett kvinnligt ägg, för kvinnan
oförmåga att producera ägg el. att befordra
dem till det ställe, där de kunna befruktas.
Från denna i. bör skiljas i. coèu’ndi, som
innebär oförmåga till samlag, oaktat de för
befruktning nödvändiga könscellerna, ägg och
sädeskroppar, förefinnas. — Orsakerna till i.
kunna vara medfödd missbildning,
genomgången inflammation el. andra sjukdomar, psykisk
hämning m.m. I många fall kan i. botas. —
Adj.: i m p o t e’n t. E.E.-M.
Impregnation [-fo’n], miner., då en
mineralsubstans (i sht ett malmmineral) i fint fördelat
tillstånd utfyller alla fina porer och håligheter
i en bergart. K.A.G.
Impregnering [-nje’- el. -pne’-], behandling
av fasta, ofta fibrösa material, ss. vävnader
o.d., med vissa ämnen i syfte att bibringa
materialen egenskapen att vara luft- och
vattentäta, eldfasta el. göra dem motståndskraftiga
mot röta, bakteriers inverkan m.m. För
ernående av luft- och vattentäthet
överdrages materialet på ena el. på båda sidorna
av ett skikt, som är ogenomträngligt för luft
och väta. Skiktet genomtränger materialet och
omsluter porerna samt gör det hela tätt.
Härvid ant. bibehåller det urspr. materialet delvis
sin art, ss. segelduk, luftballongtyg o.s.v., el.
ändrar det ofta fullst. karaktär, t.ex. linoleum,
vaxduk, taft. För ernående av dessa nya
egenskaper användas vid i. olika medel, ss. oljor,
vanl. linolja, fett, harts m.m., likaledes
alltefter arten av luft-, resp, vattentäthet
kautschuk, guttaperka, balata och även viskosa
lösningar el. lim, kasein, de senare dock först
sedan de på lämpligt sätt härdats. Stundom
begagnas ävenledes asfalt och tjära. När det
gäller porösa vattentäta vävnader, indränkes
materialet med vissa lösningar, som ant. själva
verka bortstötande på vatten, t.ex. fett,
paraf-fin i bensol, el. också i sig innehålla sådana
— 945 —
— 946 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
