Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelning - Indelningskompani - Indelningsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNINGSVERK
skatter fixerats, betala ersättning efter
års-markegång jämte forsellönsersättning.
Undantag gjordes endast för boställsräntor och
räntor å hemman, av vilka något besvär utgjordes
Även dessa i., som ju intet annat voro än
skattefriheter, ha senare upphört,
boställsrän-torna i samband med att boställena indragits
till Staten, och övriga räntor i samband med
att de besvär, för vilka de skulle utgöra
kompensation, upphört att tynga jorden. Samtidigt
ha även i.-ersättningar — till icke ringa del
som följd av löneregleringar — utbytts mot
kontanta anslag. Det som nu återstår av
dylika minnen av ett förgånget finanssystem,
avser ecklesiastika ändamål. — Litt.: F.
La-gerroth, ”L- och grundskatteväsendets
avveckling” (1927), ”Statsreglering och
finansförvaltning t.o.m. frihetstidens ingång” (1928). F.Lth.
2) Log. L, även kallad division, avser att
närmare utreda ett begrepps omfång (divi’sum)
genom att angiva dess underordnade begrepp el.
arter (membra divisio’nis el.
indelnings-lederna). En i. kan företagas från olika
utgångspunkter. Den därvid valda kallas
indelningsgrunden (princi’ pium el.
funda-me’ntum divisionis). Olika i.-grunder ge
upphov till olika, av varandra oberoende s i d
o-indelningar el. kodivisioner. För att vara
fruktbar bör i.-grunden taga fasta på ett
väsentligt kännetecken hos divisum; därjämte
måste den bibehållas oförändrad genom hela i.
En logiskt god i. skall vara fullständig och
ändamålsenlig och varken för vid el. för
trång, d.v.s. upptaga varken flera el. färre
i.-leder, än divisum verkligen innehåller;
i.-leder-na måste ytterligare inbördes utesluta
varandra. — I. uttryckes medelst ett disjunktivt
omdöme. Ex.: Triangeln är ant. liksidig el.
oliksidig (tvådelad i., d i k o t o m i, se d.o.;
sidornas inbördes storlek i.-grund); triangeln är
ant. rätvinklig, spetsvinklig el. trubbvinklig
(tredelad i., t r i k o t o m i, se d.o.; vinklarnas
karaktär i.-grund). Till den urspr. i. av t.ex.
släkten i arter kan ytterligare träda en u
n-derindelning (subdivision) av
artbegreppen i underarter (subspe’cies). Fullst. utförd
leder en sådan i. till klassifikation (se
d.o.). Jfr Begrepp, Omdöme och P
arti t i o n. A.N.
Indelningskompani’, grundenheten inom den
fasta organisation för anskaffning av personal
till Flottans bemannande, vilken 1623
skapades under benämningen ständiga b å t
s-m a n sh ål 1 e t. överenskommelse träffades
då med bönderna i Uppland och Södertörn,
på Åland och i Finland om upprättande av 4 i.
(varav 2 i Finland), vartdera om 400
båtsmän. Till varje bonde, som ville hålla Kro-
Uppslagsbok. XIII. __ ggl ___
31
nan med en båtsman, skulle ett mindre
hemman överlåtas (jfr Indelning). Även de
större städerna medtogos från 1629 i
indelningen. Under Karl XI indrogos Blekinge och
Möre hd i indelningen. Från den tiden
fun-nos 6 i., vilka, efter den 1878 påbörjade
vakanssättningen av båtsmanshållet, först under
senaste åren helt avvecklats. H.S-k.
Indelningsverk, jfr Indelning. Det m
i-1 i t ä r a i. var en organisation, som vilade på
två grundvalar: officerares, underofficerares
och vederlikars avlöning genom anvisning av
bestämda statsinkomster (räntor och
krono-tionde; se Indelning) och av
kronohem-man till boställen samt det ständiga
knekte-hållet. Det var av utslagsgivande betydelse för
den sv. hären alltifrån 1600-talets slut in i
1800-talet. Indelning av militärens löner hade
förekommit redan under Gustav II Adolfs tid;
under Karl XI genomfördes den systematiskt
genom det s.k. genera 1-i.; likaså försågs då
militärpersonalen systematiskt med boställen.
Detaljerade bestämmelser gåvos ang.
militärpersonalens rättigheter och skyldigheter, en
löneskala uppgjordes, som i allt väsentligt blev
oförändrad in i 1800-talet. Systemet var väl
anpassat efter de sv. statsfinansernas
organisation men visade sig föga smidigt under
orostider. Särsk. det stora nordiska kriget
medförde allvarliga kriser. Den första inträffade,
då en stor del reg. efter slaget vid Poltava
måste nyuppsättas och Kronan måste tänka
såväl på de nytillsatta ”interimsofficerarna”
som på de fångna. Principen blev i allm. den,
att löneförmånerna delades mellan båda
befattningshavarna, varvid den bortavarandes
familj fick sitta kvar på bostället. Efter
katastrofen vid Tönningen 1713 måste ett antal reg.
för 2:a gången helt nyuppsättas och lönerna
alltså i ett stort antal fall tredelas. — Under
frihetstiden uppblomstrade det i flera
avseenden fördärvliga systemet med tjänsteköp (se
Ackord 2) enl. av Krigskollegium fastställd
taxa. Systemet sammanhänger med frånvaron
av ett ordnat pensionsväsen. Först 1756
bildades en arméns pensionskassa (se d.o.). —
Samtidigt som det eg. i. ordnades, upptogs frågan
om knektehållet. Dittills hade
rekryteringen av manskapet mestadels skett genom
utskrivning. Någon stående armé hade ej
existerat, om man bortser från en del värvade
trupper. Ett undantag utgjorde trupperna från
Dalarne och en del av Norrland, vilka sedan
Gustav II Adolfs tid hade karaktär av
”ständigt knektehåll”, d.v.s. de existerade och
un-derhöllos ständigt, i fred som krig. Systemet
hade införts på vederbörande landskaps
begäran och ansågs även fördelaktigt för Kro-
— 962 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
