INDELNINGSVERK skatter fixerats, betala ersättning efter års-markegång jämte forsellönsersättning. Undantag gjordes endast för boställsräntor och räntor å hemman, av vilka något besvär utgjordes Även dessa i., som ju intet annat voro än skattefriheter, ha senare upphört, boställsrän-torna i samband med att boställena indragits till Staten, och övriga räntor i samband med att de besvär, för vilka de skulle utgöra kompensation, upphört att tynga jorden. Samtidigt ha även i.-ersättningar — till icke ringa del som följd av löneregleringar — utbytts mot kontanta anslag. Det som nu återstår av dylika minnen av ett förgånget finanssystem, avser ecklesiastika ändamål. — Litt.: F. La-gerroth, ”L- och grundskatteväsendets avveckling” (1927), ”Statsreglering och finansförvaltning t.o.m. frihetstidens ingång” (1928). F.Lth. 2) Log. L, även kallad division, avser att närmare utreda ett begrepps omfång (divi'sum) genom att angiva dess underordnade begrepp el. arter (membra divisio'nis el. indelnings-lederna). En i. kan företagas från olika utgångspunkter. Den därvid valda kallas indelningsgrunden (princi' pium el. funda-me'ntum divisionis). Olika i.-grunder ge upphov till olika, av varandra oberoende s i d o-indelningar el. kodivisioner. För att vara fruktbar bör i.-grunden taga fasta på ett väsentligt kännetecken hos divisum; därjämte måste den bibehållas oförändrad genom hela i. En logiskt god i. skall vara fullständig och ändamålsenlig och varken för vid el. för trång, d.v.s. upptaga varken flera el. färre i.-leder, än divisum verkligen innehåller; i.-leder-na måste ytterligare inbördes utesluta varandra. — I. uttryckes medelst ett disjunktivt omdöme. Ex.: Triangeln är ant. liksidig el. oliksidig (tvådelad i., d i k o t o m i, se d.o.; sidornas inbördes storlek i.-grund); triangeln är ant. rätvinklig, spetsvinklig el. trubbvinklig (tredelad i., t r i k o t o m i, se d.o.; vinklarnas karaktär i.-grund). Till den urspr. i. av t.ex. släkten i arter kan ytterligare träda en u n-derindelning (subdivision) av artbegreppen i underarter (subspe'cies). Fullst. utförd leder en sådan i. till klassifikation (se d.o.). Jfr Begrepp, Omdöme och P arti t i o n. A.N. Indelningskompani', grundenheten inom den fasta organisation för anskaffning av personal till Flottans bemannande, vilken 1623 skapades under benämningen ständiga b å t s-m a n sh ål 1 e t. överenskommelse träffades då med bönderna i Uppland och Södertörn, på Åland och i Finland om upprättande av 4 i. (varav 2 i Finland), vartdera om 400 båtsmän. Till varje bonde, som ville hålla Kro- Uppslagsbok. XIII. __ ggl ___ 31 nan med en båtsman, skulle ett mindre hemman överlåtas (jfr Indelning). Även de större städerna medtogos från 1629 i indelningen. Under Karl XI indrogos Blekinge och Möre hd i indelningen. Från den tiden fun-nos 6 i., vilka, efter den 1878 påbörjade vakanssättningen av båtsmanshållet, först under senaste åren helt avvecklats. H.S-k. Indelningsverk, jfr Indelning. Det m i-1 i t ä r a i. var en organisation, som vilade på två grundvalar: officerares, underofficerares och vederlikars avlöning genom anvisning av bestämda statsinkomster (räntor och krono-tionde; se Indelning) och av kronohem-man till boställen samt det ständiga knekte-hållet. Det var av utslagsgivande betydelse för den sv. hären alltifrån 1600-talets slut in i 1800-talet. Indelning av militärens löner hade förekommit redan under Gustav II Adolfs tid; under Karl XI genomfördes den systematiskt genom det s.k. genera 1-i.; likaså försågs då militärpersonalen systematiskt med boställen. Detaljerade bestämmelser gåvos ang. militärpersonalens rättigheter och skyldigheter, en löneskala uppgjordes, som i allt väsentligt blev oförändrad in i 1800-talet. Systemet var väl anpassat efter de sv. statsfinansernas organisation men visade sig föga smidigt under orostider. Särsk. det stora nordiska kriget medförde allvarliga kriser. Den första inträffade, då en stor del reg. efter slaget vid Poltava måste nyuppsättas och Kronan måste tänka såväl på de nytillsatta ”interimsofficerarna” som på de fångna. Principen blev i allm. den, att löneförmånerna delades mellan båda befattningshavarna, varvid den bortavarandes familj fick sitta kvar på bostället. Efter katastrofen vid Tönningen 1713 måste ett antal reg. för 2:a gången helt nyuppsättas och lönerna alltså i ett stort antal fall tredelas. — Under frihetstiden uppblomstrade det i flera avseenden fördärvliga systemet med tjänsteköp (se Ackord 2) enl. av Krigskollegium fastställd taxa. Systemet sammanhänger med frånvaron av ett ordnat pensionsväsen. Först 1756 bildades en arméns pensionskassa (se d.o.). — Samtidigt som det eg. i. ordnades, upptogs frågan om knektehållet. Dittills hade rekryteringen av manskapet mestadels skett genom utskrivning. Någon stående armé hade ej existerat, om man bortser från en del värvade trupper. Ett undantag utgjorde trupperna från Dalarne och en del av Norrland, vilka sedan Gustav II Adolfs tid hade karaktär av ”ständigt knektehåll”, d.v.s. de existerade och un-derhöllos ständigt, i fred som krig. Systemet hade införts på vederbörande landskaps begäran och ansågs även fördelaktigt för Kro- — 962 —