Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Independenter (England) - Independenter (Frankrike) - Independent labour party - Independent order of good templars, The - Inderöy - Indeterminism - Index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDEX
Independe’nter (av eng. independence,
oberoende), engelsk-amerikansk beteckning för
anhängarna till det kyrkoideal, enl. vilket varje
församling (congregation-, se Kongrega t i
o-n a 1 i s m) bildas genom frivillig anslutning
och självständigt bestämmer om lära, kult och
disciplin. Åskådningen framkom mot slutet av
1500-talet och utbildades bl.a. av Robert
Brow-ne, Henry Barrowe (se dessa) och John
Ro-binson (ledare för en församling av i. i Leiden,
d. 1625). Cromwell sökte under sin
regeringstid införa independentisk kyrkoordning. Sådan
tillämpas nu mer el. mindre konsekvent av
flera sekter och frikyrkosamfund. A.M-n.
Independe’nter kallas medl. av Société des
artistes indépendents, ett sällskap, bildat i
Paris 1884 för årligt avhållande av utst.
oberoende av skola och utan jury. E.W.
Independent labour party [indipä’ndant
leT-ba pä’ti], engelskt socialistiskt arbetarparti,
grundat 1893, av vilket 1906 Labour party upp
stod. I.l.p:s parlamentsgrupp, till vilken Mac
Donald och K. Hardie hörde, blev en
under-avd. i Labour party. I.l.p. har på senare tid
bestått av Labour partys vänsterelement under
James Maxtons ledning och beslöt 1932 att
intaga en självständig ställning gentemot partiet.
T.E-r.
Independent order of good templars, The,
[öi indipä’ndant ä’dar ov god tä’mploz], se
Godtemplarorden, sp. 522.
Inderöy, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge,
omfattar huvudsaki. s. och större delen av den
i Trondheimsfjorden n. om Levanger
utskjutande halvön I.; 89,73 kvkm.; 2,915 inv. (1931).
5.
Indetermini’sm, fil., åsikten att viljan är fri;
motsats: determinism (se d.o.). En mera
naiv i. åberopade sig på vår omedelbara känsla
av att handla fritt och fattade viljan som
oberoende av motiver (li’berum arbi’trium). En
sådan i. som Kants medger, att vi ej kunna
bevisa viljans frihet, och finner att, empiriskt sett,
vi synas nödvändigt bestämda av det starkaste
motivet; vi måste dock antaga ett fritt jag och
urspr. fria handlingar ss. förutsättning icke
blott för moralen utan för medvetandet. Jfr
Kant. H.L.
Index (lat.). 1) Astr.-fys., ett vid en graderad
skala el. cirkel anbragt avläsningsmärke. I.
kan vara fast och skalan rörlig, el. också tvärt
om. Om i:s nollställning ej sammanfaller med
instrumentets nolläge, har instrumentet ett
indexfel, i vilket fall en korrektion måste
anbringas till avläsningarna. M-t.
2) I s t a t i s t i k e n är i. el. i.-tal
benämningen på relationen mellan två storheter el.
serier av storheter, varvid dessa i allm. icke till
varandra stå i förhållandet av delen till det
hela. De uttryckas vanl. på det sättet, att den ena
storheten omräknas i en enhet, som går upp
jämnt 1 gång, 100 gånger el. 1,000 gånger
i den andra. Så använder man t.ex. i
antropo-metrien i.-tal, som uttrycka, i vilket
förhållande ett kroppsmått står till ett annat, ss.
huvudets längd dividerad med dess bredd (längden
uttryckt i bredden som enhet), ev. detta
multiplicerat med 100 el. 1,000. I
befolknings-statistiken användas i.-tal särsk. i förbindelse
med den s.k. beräknade fallens metod; man
uttrycker t.ex. antalet dödsfall vid en viss tid,
å en viss ort el. i en viss grupp av personer
(t.ex. läkarundersökta livförsäkrade med
tuberkulos belastning) i procent av det antal
dödsfall, som vore ätt förvänta, om en viss
bestämd dödlighetstabell (se d.o.) varit rådande.
I den ekonomiska statistiken användas i.-tal
för att uttrycka, hur priset på en vara el.
genomsnittspriset på en grupp av varor
procentuellt står i relation till priset på samma vara
el. genomsnittspriset på samma varugrupp vid
någon annan tid el. å någon annan ort. Särsk.
är detta vanligt, då det gäller att följa
prisnivåns förändringar i tiden, och man kallar
då den tidpunkt, med vilken jämförelse på
detta sätt sker (den tid, för vilken pris-i.
ut-tryckes genom talet 100) för beräkningens bas
(basåret, baspriset). Ett pris-i. på 120 anger
således en prisnivå, som är 20 °/o högre än
baspriset, medan ett pris-i. på 80 anger en
nivå, som ligger 20 °/o därunder.
Särsk. aktuella ha pris-i.-beräkningar blivit
genom världskriget och de därefter följ,
inflatoriska rubbningarna i det allmänna
prisläget. Man beräknar särsk. i.-tål för
grosshan-delspriser (partipris-i.), för
detaljhandelspri-ser och levnadskostnader, för export- el.
importpriser, för produktionskostnader, frakter,
löner o.s.v. Man har under nyare tid också
beräknat i.-tal angivande utvecklingen i de
kvantitativa förhållandena, ss.
produktionsvolymen för vissa viktigare råvaror el.
stapelartiklar, för arbetslöshetsfrekvensen o.s.v. Ofta
äro beräkningsgrunderna för de ekonomiska i.
(liksom för de befolkningstatistiska) ganska
invecklade och hänföra sig till spec.
frågeställningar, ibland rena konstruktioner, och man
har också försökt samarbeta olika ekonomiska
i.-serier till allmännare s.k. konjunktur-i. el.
ekonomiska barometrar. I sht partipris-i. ha
dock regelbundet beräknats långt före
världskriget. Så har den engelska tidskr.
”Econo-mist” publicerat dylika helt sedan 1868 och
det s.k. Sauerbecks pris-i., som infördes 1886,
har förts tillbaka till 1818. Nu för tiden
utarbetas partipris-i. i de flesta länder månadsvis
— 965 —
— 966 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
