INDEX Independe'nter (av eng. independence, oberoende), engelsk-amerikansk beteckning för anhängarna till det kyrkoideal, enl. vilket varje församling (congregation-, se Kongrega t i o-n a 1 i s m) bildas genom frivillig anslutning och självständigt bestämmer om lära, kult och disciplin. Åskådningen framkom mot slutet av 1500-talet och utbildades bl.a. av Robert Brow-ne, Henry Barrowe (se dessa) och John Ro-binson (ledare för en församling av i. i Leiden, d. 1625). Cromwell sökte under sin regeringstid införa independentisk kyrkoordning. Sådan tillämpas nu mer el. mindre konsekvent av flera sekter och frikyrkosamfund. A.M-n. Independe'nter kallas medl. av Société des artistes indépendents, ett sällskap, bildat i Paris 1884 för årligt avhållande av utst. oberoende av skola och utan jury. E.W. Independent labour party [indipä'ndant leT-ba pä'ti], engelskt socialistiskt arbetarparti, grundat 1893, av vilket 1906 Labour party upp stod. I.l.p:s parlamentsgrupp, till vilken Mac Donald och K. Hardie hörde, blev en under-avd. i Labour party. I.l.p. har på senare tid bestått av Labour partys vänsterelement under James Maxtons ledning och beslöt 1932 att intaga en självständig ställning gentemot partiet. T.E-r. Independent order of good templars, The, [öi indipä'ndant ä'dar ov god tä'mploz], se Godtemplarorden, sp. 522. Inderöy, hd i Nord-Tröndelag fylke, Norge, omfattar huvudsaki. s. och större delen av den i Trondheimsfjorden n. om Levanger utskjutande halvön I.; 89,73 kvkm.; 2,915 inv. (1931). 5. Indetermini'sm, fil., åsikten att viljan är fri; motsats: determinism (se d.o.). En mera naiv i. åberopade sig på vår omedelbara känsla av att handla fritt och fattade viljan som oberoende av motiver (li'berum arbi'trium). En sådan i. som Kants medger, att vi ej kunna bevisa viljans frihet, och finner att, empiriskt sett, vi synas nödvändigt bestämda av det starkaste motivet; vi måste dock antaga ett fritt jag och urspr. fria handlingar ss. förutsättning icke blott för moralen utan för medvetandet. Jfr Kant. H.L. Index (lat.). 1) Astr.-fys., ett vid en graderad skala el. cirkel anbragt avläsningsmärke. I. kan vara fast och skalan rörlig, el. också tvärt om. Om i:s nollställning ej sammanfaller med instrumentets nolläge, har instrumentet ett indexfel, i vilket fall en korrektion måste anbringas till avläsningarna. M-t. 2) I s t a t i s t i k e n är i. el. i.-tal benämningen på relationen mellan två storheter el. serier av storheter, varvid dessa i allm. icke till varandra stå i förhållandet av delen till det hela. De uttryckas vanl. på det sättet, att den ena storheten omräknas i en enhet, som går upp jämnt 1 gång, 100 gånger el. 1,000 gånger i den andra. Så använder man t.ex. i antropo-metrien i.-tal, som uttrycka, i vilket förhållande ett kroppsmått står till ett annat, ss. huvudets längd dividerad med dess bredd (längden uttryckt i bredden som enhet), ev. detta multiplicerat med 100 el. 1,000. I befolknings-statistiken användas i.-tal särsk. i förbindelse med den s.k. beräknade fallens metod; man uttrycker t.ex. antalet dödsfall vid en viss tid, å en viss ort el. i en viss grupp av personer (t.ex. läkarundersökta livförsäkrade med tuberkulos belastning) i procent av det antal dödsfall, som vore ätt förvänta, om en viss bestämd dödlighetstabell (se d.o.) varit rådande. I den ekonomiska statistiken användas i.-tal för att uttrycka, hur priset på en vara el. genomsnittspriset på en grupp av varor procentuellt står i relation till priset på samma vara el. genomsnittspriset på samma varugrupp vid någon annan tid el. å någon annan ort. Särsk. är detta vanligt, då det gäller att följa prisnivåns förändringar i tiden, och man kallar då den tidpunkt, med vilken jämförelse på detta sätt sker (den tid, för vilken pris-i. ut-tryckes genom talet 100) för beräkningens bas (basåret, baspriset). Ett pris-i. på 120 anger således en prisnivå, som är 20 °/o högre än baspriset, medan ett pris-i. på 80 anger en nivå, som ligger 20 °/o därunder. Särsk. aktuella ha pris-i.-beräkningar blivit genom världskriget och de därefter följ, inflatoriska rubbningarna i det allmänna prisläget. Man beräknar särsk. i.-tål för grosshan-delspriser (partipris-i.), för detaljhandelspri-ser och levnadskostnader, för export- el. importpriser, för produktionskostnader, frakter, löner o.s.v. Man har under nyare tid också beräknat i.-tal angivande utvecklingen i de kvantitativa förhållandena, ss. produktionsvolymen för vissa viktigare råvaror el. stapelartiklar, för arbetslöshetsfrekvensen o.s.v. Ofta äro beräkningsgrunderna för de ekonomiska i. (liksom för de befolkningstatistiska) ganska invecklade och hänföra sig till spec. frågeställningar, ibland rena konstruktioner, och man har också försökt samarbeta olika ekonomiska i.-serier till allmännare s.k. konjunktur-i. el. ekonomiska barometrar. I sht partipris-i. ha dock regelbundet beräknats långt före världskriget. Så har den engelska tidskr. ”Econo-mist” publicerat dylika helt sedan 1868 och det s.k. Sauerbecks pris-i., som infördes 1886, har förts tillbaka till 1818. Nu för tiden utarbetas partipris-i. i de flesta länder månadsvis — 965 — — 966 —