Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indexfel - Index kewensis, Kewförteckningen - Index londonensis - Indiana (Ind.) - Indianapolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANAPOLIS
Indexfel, se Index 1).
Index kewe’nsis, Kewförteckningen,
ett urspr. genom donation av Charles Darwin
tillkommet större uppslagsverk över alla sedan
Linné uppställda arter av blomväxter med
angivande av namn, auktor, litteraturcitat och
fyndort, har utgivits från Royal botanical
gardens i Kew under Sir Joseph Hookers ledning
genom B. D. Jackson, Th. Durand, W. Th.
Dyer, D. Prain och A. W. Hill (4 bd, 1893—
95; jämte suppl., som utgivas för varje
5-års-period). O.Gz.
Index londine’nsis, ett av Royal horticultural
society i London vid Royal botanical gardens
i Kew genom O. Stapf utg. större uppslagsverk,
utgörande en förteckning över alla intill 1920
utg. bilder av blomväxter (6 bd, 1929—31).
O.Gz.
Indiana [indiä’na el. -ä’na], förkortat Ind.,
stat i Förenta staterna (se kartan vid d.o.),
mellan Lake Michigan i s.v. och Ohio river
i s. och s.ö.; 94,153 kvkm., därav 93,353 land;
3,238,503 inv. (1930; 35 inv. pr kvkm.). I. ar
ett svagt kuperat slättland. Berggrunden
består i ö. av kambro-silur, i mitten av
olje-förande devon, i v. av kolförande karbonlager
(se F ö r e n t a s t a t e r n a, sp. 847 ff.). Nästan
hela I. har varit nedisat, och berggrunden
täckes därför huvudsaki. av glaciala bildningar; i s.
finnas fruktbara lössjordar, s. om Lake
Michigan stora flygsandsfält. Klimatet är
kontinentalt. Medeltemp. är i Indianapolis (260 m.ö.h.)
för jan. —2,i°, för juli 24,7°; nederbörden är
i medeltal 1,090 mm. I. var urspr. till största
delen lövskogsbeväxt med ek och hickory som
dominerande trädslag; från v. sköto mindre
utlöpare från Illinois’ prärier in i I. —
Befolkningen utgjordes 1930 av 3,116,136 vita
111,982 (3,5% av hela befolkningen) negrer,
9,642 mexikanare, 279 kineser, 71 japaner, 285
indianer. Den utlandsfödda vita befolkningen
uppgick till 135,134 (4,2 % av hela
folkmängden), varav 28,152 (20,8%) voro från Tyskland,
17,482 (12,9%) från Polen, 8,325 från
Tjeckoslovakien, 7,674 från Ungern, 7,465 från
England, 6,873 från Italien, 6,201 från Canada,
4,976 från Irland, 4,749 från Ryssland, 4,666
från Sverige (boende huvudsaki. i nordligaste
L), 3,898 från Skottland, 2,709 från Österrike.
1927 funnos i I. 27,244 judar. 55,5% av
befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största
stad är Indianapolis med 364,161, därnäst
komma Fort Wayne, South Bend, Evansville och
Gary, alla med över 100,000 inv. De
dominerande kyrkosamfunden äro romersk-katolska
(312,194 medl. 1926) och metodistkyrkan
(288,181). 1930 voro 2,2% av inv. analfabeter.
I. har 4 univ.: 2 statsuniv., näml. I. university (i
Vattenfall i Indianas nationalpark.
Bloomington, c:a 5,900 studenter) och Purdue
university (i Lafayette, 5,150) samt De Pauw
university (i Greencastle, metodistiskt, 1,650)
och University of Notre Dame (katolskt, 3,225).
— 1930 funnos i I. 181,570 farmer med en
sammanlagd areal av 79,676 kvkm., varav 47,437
(50,8 % av landarealen) voro besådda. Majs
upptog 35,8 % av den besedda arealen, vete
13,8%. Husdjursstocken räknade 1931 447,000
hästar, 91,000 mulåsnor, 1,360,000 nötkreatur,
därav 896,000 mjölkkor, 800,000 får, 2,505,000
svin. — Kolfälten i I. ha en areal av
16,800 kvkm. Produktionen av kol
uppgick 1930 till 14,4 mill. ton (16,6 1929),
av olja till 991,000 barrels, av tackjärn
till 3,2 mill. ton (4,3 1929). I. har en
betydande och mångsidig industri med 5,074
anläggningar, 313,829 arbetare och ett
produktionsvärde av 2,534,7 mill. $. Vid sydändan av
Lake Michigan och inom Chicagos
förstads-rayon har under de senaste årtiondena
uppvuxit en storslagen järn- och stålindustri (jfr
East Chicago, Gary och H a m m o n d).
— I. började koloniseras på 1750-talet, blev
territorium 1800 och upptogs som stat i
unionen 1816 samt hade 1800 5,641, 1850 988,416
och 1900 2,516,462 inv. Statslegislaturen består
av en senat med 50 medl. och ett
representanternas hus med 100 medl. Till
unionskongres-sen sänder I. 2 senatorer och 13 representanter.
— Litt.: S. S. Visher, ”Economic geography of
I.” (1923). J.C.
Indianapolis [indianä’pålisj, huvudstad och
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
