INDIANAPOLIS Indexfel, se Index 1). Index kewe'nsis, Kewförteckningen, ett urspr. genom donation av Charles Darwin tillkommet större uppslagsverk över alla sedan Linné uppställda arter av blomväxter med angivande av namn, auktor, litteraturcitat och fyndort, har utgivits från Royal botanical gardens i Kew under Sir Joseph Hookers ledning genom B. D. Jackson, Th. Durand, W. Th. Dyer, D. Prain och A. W. Hill (4 bd, 1893— 95; jämte suppl., som utgivas för varje 5-års-period). O.Gz. Index londine'nsis, ett av Royal horticultural society i London vid Royal botanical gardens i Kew genom O. Stapf utg. större uppslagsverk, utgörande en förteckning över alla intill 1920 utg. bilder av blomväxter (6 bd, 1929—31). O.Gz. Indiana [indiä'na el. -ä'na], förkortat Ind., stat i Förenta staterna (se kartan vid d.o.), mellan Lake Michigan i s.v. och Ohio river i s. och s.ö.; 94,153 kvkm., därav 93,353 land; 3,238,503 inv. (1930; 35 inv. pr kvkm.). I. ar ett svagt kuperat slättland. Berggrunden består i ö. av kambro-silur, i mitten av olje-förande devon, i v. av kolförande karbonlager (se F ö r e n t a s t a t e r n a, sp. 847 ff.). Nästan hela I. har varit nedisat, och berggrunden täckes därför huvudsaki. av glaciala bildningar; i s. finnas fruktbara lössjordar, s. om Lake Michigan stora flygsandsfält. Klimatet är kontinentalt. Medeltemp. är i Indianapolis (260 m.ö.h.) för jan. —2,i°, för juli 24,7°; nederbörden är i medeltal 1,090 mm. I. var urspr. till största delen lövskogsbeväxt med ek och hickory som dominerande trädslag; från v. sköto mindre utlöpare från Illinois’ prärier in i I. — Befolkningen utgjordes 1930 av 3,116,136 vita 111,982 (3,5% av hela befolkningen) negrer, 9,642 mexikanare, 279 kineser, 71 japaner, 285 indianer. Den utlandsfödda vita befolkningen uppgick till 135,134 (4,2 % av hela folkmängden), varav 28,152 (20,8%) voro från Tyskland, 17,482 (12,9%) från Polen, 8,325 från Tjeckoslovakien, 7,674 från Ungern, 7,465 från England, 6,873 från Italien, 6,201 från Canada, 4,976 från Irland, 4,749 från Ryssland, 4,666 från Sverige (boende huvudsaki. i nordligaste L), 3,898 från Skottland, 2,709 från Österrike. 1927 funnos i I. 27,244 judar. 55,5% av befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största stad är Indianapolis med 364,161, därnäst komma Fort Wayne, South Bend, Evansville och Gary, alla med över 100,000 inv. De dominerande kyrkosamfunden äro romersk-katolska (312,194 medl. 1926) och metodistkyrkan (288,181). 1930 voro 2,2% av inv. analfabeter. I. har 4 univ.: 2 statsuniv., näml. I. university (i Vattenfall i Indianas nationalpark. Bloomington, c:a 5,900 studenter) och Purdue university (i Lafayette, 5,150) samt De Pauw university (i Greencastle, metodistiskt, 1,650) och University of Notre Dame (katolskt, 3,225). — 1930 funnos i I. 181,570 farmer med en sammanlagd areal av 79,676 kvkm., varav 47,437 (50,8 % av landarealen) voro besådda. Majs upptog 35,8 % av den besedda arealen, vete 13,8%. Husdjursstocken räknade 1931 447,000 hästar, 91,000 mulåsnor, 1,360,000 nötkreatur, därav 896,000 mjölkkor, 800,000 får, 2,505,000 svin. — Kolfälten i I. ha en areal av 16,800 kvkm. Produktionen av kol uppgick 1930 till 14,4 mill. ton (16,6 1929), av olja till 991,000 barrels, av tackjärn till 3,2 mill. ton (4,3 1929). I. har en betydande och mångsidig industri med 5,074 anläggningar, 313,829 arbetare och ett produktionsvärde av 2,534,7 mill. $. Vid sydändan av Lake Michigan och inom Chicagos förstads-rayon har under de senaste årtiondena uppvuxit en storslagen järn- och stålindustri (jfr East Chicago, Gary och H a m m o n d). — I. började koloniseras på 1750-talet, blev territorium 1800 och upptogs som stat i unionen 1816 samt hade 1800 5,641, 1850 988,416 och 1900 2,516,462 inv. Statslegislaturen består av en senat med 50 medl. och ett representanternas hus med 100 medl. Till unionskongres-sen sänder I. 2 senatorer och 13 representanter. — Litt.: S. S. Visher, ”Economic geography of I.” (1923). J.C. Indianapolis [indianä'pålisj, huvudstad och — 969 — — 970 —