Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Sydamerika - Sammanfattning. Kultursammanhang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANER
finna vi ett förstadium i kulturellt avseende
hos ona på den största Eldslandsön (se O n a
och Patagonier). Ona äro i motsats till
eldsländarne rena inlandsnomader,
kringströvande till fots, jagande med pil och båge
(vilket vapen eldsländarna urspr. ej hade). De
bära en ganska fullst. skinndräkt med
fotbeklädnad och bo i tält av hopsydda skinn. I
religiöst avseende finnas likheter med
eldsländarna. Stammarna på pampas utvecklade
sig efter hästens införande från en kultur,
liknande onas, till ryttarfolk, vilka jagade
guana-co o.a. vilt med bola’ kläder och tält gjordes
av skinn. Hos de n. stammarna framträdde
mäktiga hövdingar, som även med framgång
förde sina skaror mot de vita. Taktiken gick
ut på att överrumpla fienden. Pampas-i. ha
nu till största delen efterträtts av
halvblods-herdar, gauchos, hos vilka både spanska och
indianska kulturelement återfinnas. Av dem
användes allmänt det för s.ö. Sydamerika
typiska njutningsmedlet maté. —
Araukaner-n a i Chile kunna i visst avseende sägas bilda
en egen kulturgrupp. — N. om pampas och
ö. om Anderna utbreder sig El Gran Chaco,
vars invånare bruka sammanfattas till en
kulturprovins (se Chacoindianer). Dess inv.
idka med undantag av ett par norrifrån
invandrande stammar ej åkerbruk, utan livnära
sig med jakt och fiske. Stammarnas s.
ursprung visar sig genom kulturelement som
skinnmantlar, hudar som sovplats, sensträngar
och stundom skinntält. Vävda plagg (andinskt
inflytande) förekomma dock. Av andinskt
urspr. äro vidare pannband, sandaler, mössor,
keramik o.a. Vissa drag tyda på frändskap
med avlägsen nordamerikansk i.-kultur. Här
finnas dels ryttarstammar, dels vattennomader
och jägare och fiskare till fots. De sistn.,
Pilcomayo-stammarna, föra ett kringflyttande
liv, ha små och tillfälliga odlingar, men leva
huvudsaki. på fiske och insamling av vilda
frukter, vilka också konserveras och bevaras
samt användas till beredning av rusdrycker.
Vapen äro båge (även lerkulsbåge), klubba,
lansar och bendolkar. Då området är stenfattigt,
leva i. i ett slags träålder. Man gör skrapor och
bågar av trä, knivar av fisktänder, mejslar av
gnagartänder. För korgarbeten saknas
råmaterial, men knutna bastväskor tillverkas. De
äro ivriga rökare. Pipan är rörformig, en efter
-bildning av den urspr. i majsblad rullade, in
dianska cigaretten. — Betecknande är den
sociala solidaritet, den primitiva kommunism,
som råder i Chaco. På liknande grund, om
också mer utvecklad, var hela inka-rikets
samhälle uppbyggt. Monogamiska äktenskap äro
regel, men den ogifta ungdomen får fritt
sam
manleva. — Farkoster användas ej här,
medan däremot i. i Paraguayflodens sjöområde
tillbringa sitt liv till stor del i kanoter av
urholkade trädstammar. Ryttarstammarna äro
nu icke mer så ursprungliga. En av dessa
stammar håller sig med slavar, vilket eljest är
särsk. betecknande för arowak-folken i n.
Sydamerika. De n. stammarna chané och
chiri-guano äro bofasta åkerbrukare, och i deras
kultur finnas även i övrigt element, som äro
främmande för Chaco-i. i övrigt som
pålbygg-nader, pallar, fiskskytte, gummibollar o.a.
Liksom i Nordamerika följas icke språk
och kultur åt. Likvisst kan man ej sällan
skönja vissa kulturella likheter mellan
stammar, som tala befryndade idiom. Inom
Ama-zonas-området, särsk. dess v. del, råder en
verklig språkförbistring. Trol. ha
folkstammar från högländerna i Guayana och
Brasilien trängt ner i låglandet och där, följande
vattenvägarna (urskogen är som bekant mycket
svårframkomlig), blandat sig med varandra till
ett verkligt virrvarr, medan andra folk trängt
upp från slätterna i s. De viktigaste
språkstammarna äro: med n.ö. utbredning:
arowa-ker och karaiber; med huvudsaki. ö.
utbredning: guaranitupi; med uteslutande ö.
utbredning i mellersta Sydamerikas gés; med v.
utbredning (Anderna) araukaner, quichua och
aymara och med n.v. utbredning chibcha. De
tre sistn. folken voro bärare av de andinska
högkulturerna. Arowakiska stammar ha varit
viktiga kulturbärare och sannolikt urspr.
kommit från trakter i n. Sydamerika, dit impulser
nått från Mellanamerika. Karaiberna höllo vid
Amerikas upptäckt på att erövra Västindien
från arowakerna. Deras urhem torde ha legat
i Guayana. Tupi kom på gr. av missionsinfly
tande att bli universalspråk i Amazonas,
liksom guarani i Paraguay. Gés-språken talas av
den ålderdomliga jägarfolksgruppen i ö.
Brasilien. Bland övriga språk kunna nämnas
elds-landsstammarnas, betoya, b o r o r 6 och
k a r a j å i Brasilien, p u n o i gränstrakterna
mellan Brasilien, Bolivia och Peru, j i v a r o i
Ecuador, g u a h i b o i Colombias och
Venezuelas gränstrakter.
Sammanfattning. Kultursammanhang. Om vi
summariskt sammanfatta de urspr.
amerikanska kulturprov, efter näringar, finna vi alltså
följ. Längst i n. kringströvande jägare,
vintertid på snöskor och med hundslädar,
sommartid i barkkanoter. I n.v. högrestående,
vinterbofasta laxfiskare och havsdjursjägare, med
blomstrande konstfärdighet och fastare
organisation. S. om dessa de huvudsaki. på
insamling av vilda vegetabilier levande,
vinterbofasta kalifornierna. På prärierna
stam
—- 979 —
— 980 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
