Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Sammanfattning. Kultursammanhang - Europeisk och afrikansk påverkan m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANER
mar, som övergått till ryttarliv och buffeljakt,
skinnklädda, kringströvande och boende i
skinntält. I ö. och s. ha vi det stora
majsområdet: bofasta åkerbrukare, vilka öva kera
mik och vävning. Det är typiskt, att
keramik-och vävnadsområdena i huvudsak sammanfalla
med åkerbrukets. I s.v. ha vi så de
jordbrukande pueblo i sina egendomliga by-hus,
medan de sonoriska folken bilda en övergång till
Andernas kulturområde, vilket från Mexiko
till Peru utmärkes av intensivt jordbruk, som
närmast skulle kunna rubriceras som
trädgårdsbruk i motsats till de andra i:s mera
primitiva svedje- och grävbruk. I den
an-dinska kulturen förhärska, utom majs, quinua,
potatis o.a. kulturväxter, ö. Sydamerika ned
till Chaco utmärkes av mandioka — i viss
terräng även majs-odling —, varjämte fiske
och även jakt har betydelse. Undantag bilda
delar av ö. Brasilien, där kringströvande
jägar-och samlarfolk med möda livnära sig i
urskogen. Längre söderut försvinna jordbruk,
keramik och vävning, vilka i Chaco blivit kända
här och var genom främmande inflytande.
Liksom folken i n. Nordamerika kläda sig i. i s.
Sydamerika i skinn och föra ett
kringströvande jägar- el. fiskarliv till häst, till fots el. i
kanot. Vi finna f.ö. i s. Sydamerika en
mängd kulturelement, vilka också
äro kända från Nordamerika, men
icke förekomma däremellan. Sådana äro bl.a.
badstu, skinntält, bola, has med gång,
läderpansar, eldgörning med pyrit och flinta,
kokning med heta stenar, skinnkläder som leg
gings, mockasiner o.d., pilspetsar av sten,
räckets för bollspel, mjöl av fisk el. kött,
vissa korgarbeten och väsktyper m.m. Dessa
överensstämmelser kunna ha sin grund i
vandringar i mycket gammal tid. I Chaco finnas
kulturelement, som likna dem i s.v.
Nordamerika. I det tropiska urskogsområdet finnas
väl sporadiska relikt av nordamerikanska
element, men dessa ha överlagrats av andra,
senare, i miljön trol. mera lämpliga. Bland
nordamerikanska kulturelement som
icke finnas i Sydamerika märkas
t.ex. tillskurna kläder (i Sydamerika
användes tygstycket sådant det är), viss typ av
vävstol, sammansatta bågar, toboggan, släde,
hunden som dragdjur, vissa spel, häng-grytor, hus
med rököppning mitt i taket och åtskilligt
annat. I Sydamerika finnas också många
kulturelement, som saknas i Nordamerika. — En del
kulturelement äro gemensamma
för Sydamerika och Oceanien, och
några av dessa återfinnas även i Nordamerika.
Beträffande åtm. vissa synes det sannolikt, att
de kommit från Oceanien, då ju vinddrivna
farkoster mycket väl ha kunnat landa på den
amerikanska kusten, men långvarig och
regelbunden förbindelse kan näppeligen antagas ha
ägt rum. Husdjur och kulturväxter ha ju icke
kommit denna väg. Bland med Söderhavsöarna
gemensamma element kunna nämnas
snäck-trumpeter, pallar, kalebasser, panflöjter,
klubbor av olika typer, viss korgteknik, segel
(Perus kust), biåsrör o.a. Frågan huruvida
högkulturerna mottagit impulser från
Asien, är svår att avgöra. Kulturerna i
Mexiko och Peru visa ju, jämte åtskilliga likheter,
också olikheter, t.ex. i fråga om arkitekturen
och metallernas användning (se
Byggnadskonst och Metallbearbetning). En
gemensam asiatisk källa för dessa kulturer är
knappast tänkbar, och man kan steg för steg
följa den gradvisa utvecklingen av nämnda
färdigheter hos de indianska kulturfolken. Det
finnes åtskilliga andra paralleller mellan
Gamla och Nya världens högkulturer, men man kan
fråga sig, varför icke element, som hörde till
de elementära i Gamla världen, också kommit
över till den Nya, t.ex. hjulet och
krukmakare-hjulet, stränginstrument, glasering,
handkvarnar, äkta valv och åtskilligt annat.
Ovanstående synpunkter ha senast framförts av Erland
Nordenskiöld i hans ”Comparative
ethnogra-phical studies” (1919 ff.). Han påpekar även,
att åtskilliga kulturelement ’ Mexiko
och Mellanamerika voro okända i
Sydamerika, t.ex. kakao, kalkonen,
skulp-turdekorerade byggnader, cement av bränd
kalk, klubbor med insatta stenskärvor,
sten-borr av kopparrör, räknetecken för 0 och
minus, papper, rökelsekar o.a. Föremål, som med
säkerhet tillverkats i Mellanamerika, ha icke
blivit funna i Sydamerika. I Peru funnos
å andra sidan en mängd kulturelement,
som icke voro kända utanför
Sydamerika, t.ex. lama-djuret, marsvinet, ankan,
koka, potatis och en del andra kulturväxter,
vissa slag av metallbearbetningsteknik och
metallföremål, viss befästningsart m.m.
Nordenskiöld kommer till det resultatet att likheterna
mellan mellanamerikansk och sydamerikansk
högkultur ej bero på folkvandringar utan på
kulturella inflytelser. Inflytande n. ifrån i
Peru måste ligga långt tillbaka, medan den
peruanska kulturpåverkan norrut är av sent
datum. De amerikanska högkulturerna äro
uppbyggda av i. själva på primitiv grund, och
en mängd uppfinningar ha gjorts i det tropiska
låglandet, till vilket de anpassats, medan i
Nordamerika och Nordasien finnas element,
vilka aldrig nått Sydamerika.
Europeisk och afrikansk påverkan m.m. Med
de v i t a kommo givetvis många främmande
— 981 —
—- 982 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
