Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianska fikon - Indiansk hampa - Indiansk krasse - Indianskt ris, Tuscaroraris, vattenhavre - Indiansommar - Indianterritoriet - India office - Indicatorinæ - Indicera - Indicerad hästkraft - Indiciebevisning, Indicier - Indicium - Indien - Läge och gränser - Geologi, terrängformer och vattendrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
Indianska fikon, se Fikonkaktus.
Indiansk hampa, vildhampa, se A p
o-c y n u m.
Indiansk krasse, se Blomsterkrasse.
Indianskt ris, Tuscaroraris,
vattenhavre, Ziza’nia aqua’tica, är ett ståtligt,
släktet Ory’za närstående gräs, som förekommer
viltväxande i flytande el. mera stillastående
vattendrag i Nordamerika och n.ö. Asien.
Tidigare odlades gräset allmänt av en del
indianstammar, för vilka frukterna utgjorde ett
viktigt näringsmedel, numera mest ss.
grönfoder-växt el. i samband med fiskodling, då kärnorna
gärna ätas av fiskar. A.V-e.
Indiansommar (amerik. Indian summer), en
period av hösten med solsken och hög, klar
luft; även kallad brittsommar (se d.o.).
Indianterritoriet, ett område i U.S.A., vilket
1837 anvisades en del indianstammar till
ständig vistelseort. Indianerna skulle äga jorden
och de vita ej få bosätta sig där. I. omfattade
urspr. Oklahoma och Kansas jämte delar av
Nord- och Syd-Dakota samt Nebraska men
förminskades tid efter annan; I. var alltför rikt,
för att de vita skulle kunna utestängas, det
förminskades tid efter annan, och förbudet
mot vit bosättning upphävdes 1880, varefter I:s
upphävande blott var en tidsfråga; vad som
kvarstod 1907, införlivades då med Oklahoma.
Indianerna leva nu i reservationer (se d.o.).
G.B-r.
India Office [i’ndja å’fis], ministerium i
London för indiska ärenden under
statssekreteraren för Indien, som är medl. av engelska
kabinettet och ss. rådgivande myndighet har
vid sin sida Council of India, bland vars led.
numera minst 3 skola vara indier. J.E.N.
IndicatorFnæ, se Honungsgökar.
Indice’ra, angiva, antyda, tyda på. — Med.,
se Indikation.
Indice’rad hästkraft, tekn., se Hästkraft.
Indi’ciebevisning, Indi’cier, se Indicium.
Indi’cium (lat.; i sv. med plur. indicier),
(känne) tecken, (anledning till) misstankar;
jur., omständighet, som indirekt giver
upplysningar om det faktum, som skall bevisas i en
rättegång, och från vilken slutsatser därom
kunna dragas, men som icke i likhet med
övriga bevismedel omedelbart hänför sig till
detta faktum. Domarens genom i. bildade
uppfattning i målet är icke lika viss och
säker som vid direkt bevisning. Enl. äldre rätt
— den s.k. legala bevisteorin — voro därför i.
icke tillräckliga för åstadkommande av full
visshet; det fordrades ytterligare bevisning, och
i. räknas också i 1734 års lag endast för halvt
bevis. I nutida praxis har man i Sverige,
liksom i den övriga kulturvärlden, frångått denna
uppfattning, och i. anses, om sammanhanget
mellan dessa och det ifrågasatta faktum är klart,
nu utgöra tillräcklig grund för ett avgörande,
även fällande dom i svårare brottmål, med
undantag måhända för de allra svåraste. Jfr B
e-svärande omständigheter och
Bevis. E.K.
Indien. 1) Hela Ostindien, d.v.s Främre I.
och Ceylon, Bortre I. och Ostindiska öarna.
2) Främre I. omfattar större delen
(3,713,294 kvkm. med 335,850,925 inv.) av
kejsardömet I. (se 1.3), vidare Franska I. (513
kvkm., 286,410 inv.), Portugisiska I. (4,146
kvkm., 548,472 inv.) samt de oberoende
staterna Nepal (140,000 kvkm., 5,639,092 inv.)
och Bhutan (46,000 kvkm., 250,000 inv.). Hela
Främre I. utgör 3,903,953 kvkm. med 342,574,899
inv., därav europeiska besittningar 3,717,953
kvkm. med 336,685,807 inv. och oberoende
stater 186,000 kvkm. med 5,889,092 inv. J.F.
3) Kejsardömet L, B r i 11 i s k a L, förenat
i personalunion med England, omfattar
Främre I. (utom de små franska och portugisiska
besittningarna där) samt Belutsjistan, Burma,
Andamanerna, Nikobarerna, Lackadiverna och
guv. Aden i Arabien, inalles 4,675,616 kvkm.
med 351,450,680 inv. (1931). Huvudstad är
Delhi. J.F.
Innehåll:
sp.
Läge och gränser .. 986
Geologi,
terrängformer och
vattendrag ............. 986
Klimat ........... 989
Växtvärld och
skogsbruk .............
Djurvärld ........ 992
Befolkning ....... 992
Språk ............ 994
Historia ......... 996
Politisk indelning . . 1004
Författning och
förvaltning .........1004
Rättskipning .....1007
Försvarsväsen ..... 1008
Vapen och flagga .. 1008
Mått .............1008
Mynt .............1009
Finanser .........1009
Bankväsen ........1009
Jordbruk .........1010
Boskapsskötsel ...1012
Bergsbruk ........1012
Industri .........1012
Handel ...........1013
Kommunikationer .. 1013
Religiösa
förhållanden ..............1013
Undervisningsväsen . 1014
Tidningspress ....1015
Litteratur .......1015
Musik.............1018
Konst ............1018
Läge och gränser. Kejsardömet I:s inom
Främre I. belägna del utbreder sig mellan
8°5’ (Kap Comorin) och 37° n.br. samt mellan
66°35’ och 97°30’ ö.lgd. Det skiljes från Ceylon
genom Manarbukten och Palksundet, från
Belutsjistan och Afganistan i v. genom Kirthar
cch Sulaimanbergen, från Tibet i n. genom
Karakorum och Himalaja. I n.ö. når det
knappast fram till sistn. bergskedja, var s.
sluttningar här intagas av de oberoende rikena
Nepal och Bhutan. I ö. skiljes det från
Burma genom Rongklang-, Tarung- och
Patkai-bergen. J.F.
Geologi, terrångformer och vattendrag. I.
består av 3 naturliga huvuddelar: det s. indiska
— 985 —
— 986 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
