INDIEN slå in på andra banor. Tilak dog 1920 och fick till efterföljare G a n d h i, vilken ss. me del i kampen för de nationalistiska idealen förordade ett slags ideell aggressivitet, till en början betecknad med slagordet non-coopera-tion och innebärande en allmän bojkott mot allt engelskt och passivt motstånd mot de av regeringen vidtagna administrativa åtgärderna, senare utvidgad till en allmän civil inobedience, innebärande ett allmänt åsidosättande av skyldigheterna gentemot den anglo-indiska regeringen. Chelmsfords efterträdare, Lord R e a-d i n g, lät mars 1922 fängsla Gandhi, vilken för uppvigling dömdes till 6 års fängelse, varifrån han dock frigavs redan maj 1924. Ss. nationalisternas ledare uppträdde nu den måttfulle Chitta Ranjan Das (d. 1925); över huvud började nu de genom författningsrefor-men av 1919 skapade förhållandena att alltmera konsolideras. Under den följ, viceko-nungen, Lord Irwin (1926—31), bröt emellertid den nationalistiska jäsningen ånyo ut. Hösten 1927 hade av engelska regeringen tillsatts en undersökningskommission för revidering av 1919 års författning under ledning av Sir John Simon. I sammanhang med dennas arbete uppträdde ånyo Gandhi hösten 1929 och fordrade för I. rang och värdighet av en dominion; den nationalistiska rörelsen erhöll härvid ett oväntat stöd i vicekonungen. Gandhis brådstörtade försök att våren 1930 sätta i gång en allmän proteststrejk mot den anglo-indiska regeringens saltmonopol föranledde dock hans fängslande, men de nationalistiska lidelserna blevo ej dämpade genom denna åtgärd. Sommaren 1930 framlade kommissionen sin rapport, innehållande i allmänna drag skisserade förslag till lösning av den indiska krisen. Rapporten ledde till sammankallande av den s.k. Round table conference i London (nov. 1930—jan. 1931), vari de indiska furstarna och regeringstrogna hindurepresentanter deltogo; utestängandet av nationalisterna var ett stort missgrepp,och konferensens fullst. misslyckande med sina försök att ordna det indiska problemet hade till stor del sin grund i de deltagandes ringa känning med de nationalistiska synpunkterna. Den inre jäsningen fortfor hela 1931, men med Lord Irwins efterträdare, Lord Willingdon (från 1931), började en ny och aggressivare politik från den anglo-indiska regeringens sida gentemot nationalisterna. Gandhi, som frigivits febr. 1931, fängslades jämte samtliga övriga nationalistledare jan. 1932 och sattes i fängsligt förvar på obestämd tid. Denna åtgärd hade föregåtts av en öppen brytning mellan Gandhi och den anglo-indiska såväl som den engelska regeringen efter hans deltagande i den allmänna indiska konferensen i London hösten 1931, vari Gandhi och andra nationalistrepresentanter deltogo; att även denna misslyckades, hade väl sin grund i den skärpning av situationen, som inträtt sedan hösten 1930. 1932 har i övrigt karakteriserats av ett relativt lugn i I. C.F. Kejsardömet Indiens jjplitiska indelning. Provinser och vasallstater Areal i kvkm. Invånare 1931 Provinser i Främre I. Ajmer-Merwara .................... 7,021 560,567 Assam ........................... 137,303 8,784,943 Bengalen ........................ 199,015 49,997,376 Bihar och Orissa ................ 215,378 37,590,356 Bombay, presidentskap .... 319,958 21,051,317 Centralprovinserna och Be-rar ............................ 258,668 15,472,628 i Coorg ............................ 4,097 163,089 Delhi.............................. 1,536 636,827 | Förenade provinserna Agra och Oudh ........................ 275,292 48,423,264 Madras .......................... 368,438 46,731,850 Nordvästra gränsprovinsen 34,754 2,423,380 Punjab ......................... 258,591 23,580,520 Summa 2,080,051 255,416,117 Vasallstater i Främre I. j Assamstaten (Manipur) .... 21,900 446,084 l Baroda ......................... 21,048 2,442,924 Bengal staterna Cooch, Behar och Tripura ....................... 14,073 972,291 Bihar och Orissastaterna .. 74,195 4,642,663 Bombaystaterna .................. 164,337 4,377,455 Centralindien ................... 133,460 6,615,204 Centralprovinsstaterna ........... 80,743 2,478,519 Förenade-provinsstaterna .. 15,407 1,205,608 Gwalior .......................... 68,262 3,520,708 Hyderabad ....................... 214,179 14,395,493 Kashmir ......................... 218,219 3,645,339 Madrasstaterna ................... 27,702 6,748,107 | Mysore................... 76,337 6,554,573 N.v. gränsprovinsen (agen- cies and tribal areas) ... 66,042 2,259,305 , Punjabstaterna ................. 95,979 4,909,537 ' Rajputana ..................... 334,062 11,223,708 Sikkim ........................... 7,298 3,997,290 Summa 1,633,243 80,434,808 Kejsardömet Indiens i Främre I. belägna del............ 3,713,294 335,850,925 Provinser utanför Främre I. Andamanerna och Nikoba-rerna ............................. 8,140 29,463 Belutsjistan .................. 140,445 463,492 Burma ........................... 605,277 14,652,272 Aden................................. 207_______50,809 Summa 754,069 | 15,196,036 Vasallstat utanför Främre I. Belutsjistan ................... 208,253 403,719 Kejsardömet Indiens utanför Främre I. belägna del ■ ■ ■ .962,322 15,599,755 Kejsardömet Indien............. 4,675,616 351,450,680 J.F. Författning och förvaltning. Gällande författning (Government of India act) är daterad 23/i2 1919. Som härskare över I. bär den engelske monarken titeln kejsare av I. Hans när — 1003 — — 1004 —