Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Författning och förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
nören av ministrar, som äro utnämnda av
honom samt led. av och ansvariga inför
provinsparlamentet. Här möta vi alltså ett slags
parlamentarism i engelsk mening. Frågor ang.
vissa förbrukningsskatter, kommunalförvalb
ningen, undervisningsväsendet, allmän
hälsovård, offentliga arbeten, befordrandet av
jordbruk och industri m.m. räknas till den sistn.
gruppen av ärenden. I diskussionen om en
indisk författningsrevision är frågan om ett
vidare utbyggande av detta ansvarighetssystem
en av huvudpunkterna i samband med det
allmänna yrkandet på större offentligt inflytande
för den rent indiska befolkningen, vilken
emellertid redan nu i betydande utsträckning
användes i den indiska förvaltningen. — Prov,
äro i administrativt hänseende indelade i
di-stricts (inalles 273), vilka utom i prov. Madras
till ett antal av 4—6 äro sammanförda till s.k
divisions. Beträffande den kommunala
förvaltningen möta vi i den indiska byn delvis
uråldriga självstyrelseprinciper. I stadssamhällena
(över 775) har den kommunala självstyrelsen,
som i stort sett behärskas av indierna själva,
antagit modernare former. J.E.N.
Rättskipning. Den inhemska rätten i Indien
behärskas av tanken, att rätten följer personen
åt, och sönderfaller därför i 2 olika system
alltefter befolkningens uppdelning i hinduer
och muhammedaner. Båda rättssystemen göra
anspråk på gudomlig upprinnelse, och religiösa
föreställningar äro oskiljaktigt hopvävda med
dem, samtidigt som de grunda sig på
århundradens sedvanerätt. Under engelskt herravälde
har emellertid skett en omfattande lagstiftning
för hela I. på den offentliga rättens område,
ny strafflag 1861, straffprocesslag 1898,
civilprocesslag 1908, de senare moderna. En
svårlöst fråga är alltjämt, i vad mån européer
måste svara i brottmål inför indiska domare.
De olika större presidentskapen och
provinserna ha egna högsta domstolar, från vilka man
i sista hand kan klaga till Privy council i
England. I övrigt finnas särsk. domstolar och
instansordning för civilmål och särsk. för
brottmål. För brottmål finnas polisdomstolar
av 3 olika grader, över dem Courts of sessions.
Tvistemålen handläggas olika i skilda
provinser. Mest utbrett är systemet med
distrikts-domare och deras underdomare. Under dem
döma infödda munsifs. Talrika
specialdomstolar finnas för slitande av bagatellmål, bl.a.
skattefrågor. 1929 avdömdes 2,435,323
civilmål samt 2,398,549 brottmål. Nästan alla civila
domare och de flesta polisdomarna äro
numera infödda. I Bengalen, Madras och Bombay
är det infödda elementet även i
överdomstolarna avsevärt. E.K.
Försvarsväsen. Högsta myndigheter äro
armé- och m a r i n d e p.,
generalguvernören, högste
befälhavaren, militärrådet och
högkvarteret. — Armén utgöres av trupper med
olikartad sammansättning och lydnadsställning
Dessa äro: 1) De reguljära brittiska
trupperna, vilka periodvis äro förlagda till
Indien och dessemellan göra tjänst i hemlandet.
De omfatta 45 inf.-bataljoner, 5 kav.-reg., 84
batterier om i allm. 6 pjäser, 27
ingenjörkompanier, 8 stridsvagnskompanier samt
flygförband med inemot 200 flygplan. 2) De r e g u
1-jära indiska trupperna med deras
reserver, räknande 80 inf.-bataljoner, 20
Gurkha-bataljoner (jfr Gurkha), 18
utbildningsba-taljoner, 21 kav.-reg. och 7 pionjärbataljoner.
3) Hjälpstyrkan (Auxiliary force), be
stående av britter och avsedd för lokal
skydds-tjänst; den är organiserad på 1 inf .’-reg., o. 10
inf.-bataljoner, 10 kav.-reg., 21 batterier, 4
ingenjörkompanier och 6 järnvägsreg. m.m. 4)
Indiska territorialstyrkan,
omfattande 18 provinsbataljoner, vilka utgöra en
andra linje till 2), utbildningskårer för
univ.-ungdom samt truppförband i vissa städer. —
Personalen anställes på frivillighetens väg, i de
reguljära indiska trupperna på 4—7 år med
kvarstående i reserven intill vanl. 15 år;
anställning i hjälpstyrkan tages på obestämd tid
med en kort årlig utbildningsperiod. I
territorialstyrkan tages anställning på 6 år med
likaledes en kort årlig utbildning. Den
stående härens styrka beräknades 1931/32 uppgå till
o. 227,000 man, varav 60,000 britter, och
utgifterna för armén till 457 mill. rupier. Till
ovan nämnda trupper komma 5) de i n d i s k a
vasallstaternas styrkor, vilka lyda
under resp, furstar. — Flottan utgöres av
svaga lokalförsvarskrafter, räknande 2
kanonbåtar (sloops) på o. 1,000 ton, 5—7 medelsvåra
kanoner och 100—150 mans besättning; 2
hjälp-fartyg (yachter) av ung. samma storlek; 2
vakt-fartyg, 6 minsvepare och några bevärade
ångare som depåfartyg. — Flygvapnet
omfattar 6 flygeskadrar samt räknar en personal
av o. 2,300 man, därav o. 260 officerare.
E.O.B.;H.S-k.
Vapen och flagga. I. har samma vapen och
flagga som Storbritannien.
Mått. Av de indiska måtten kunna
framhållas: 1 hath = 1/2 yard=0,4572 m., 1 guz el. gaz i
Bengalen = 1 yard, i Bombay = U/2 hath- 1
big-gah i Calcutta = 0,134 har. 4 viktsystem äro
särsk. framträdande: basarvikten (se d.o.) med
1 maund=37,324 kg., den bengaliska
faktorivikten (se d.o.) med 1 znaund = 33,86 kg., samt
— 1007 —
— 1008 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
