INDIEN nören av ministrar, som äro utnämnda av honom samt led. av och ansvariga inför provinsparlamentet. Här möta vi alltså ett slags parlamentarism i engelsk mening. Frågor ang. vissa förbrukningsskatter, kommunalförvalb ningen, undervisningsväsendet, allmän hälsovård, offentliga arbeten, befordrandet av jordbruk och industri m.m. räknas till den sistn. gruppen av ärenden. I diskussionen om en indisk författningsrevision är frågan om ett vidare utbyggande av detta ansvarighetssystem en av huvudpunkterna i samband med det allmänna yrkandet på större offentligt inflytande för den rent indiska befolkningen, vilken emellertid redan nu i betydande utsträckning användes i den indiska förvaltningen. — Prov, äro i administrativt hänseende indelade i di-stricts (inalles 273), vilka utom i prov. Madras till ett antal av 4—6 äro sammanförda till s.k divisions. Beträffande den kommunala förvaltningen möta vi i den indiska byn delvis uråldriga självstyrelseprinciper. I stadssamhällena (över 775) har den kommunala självstyrelsen, som i stort sett behärskas av indierna själva, antagit modernare former. J.E.N. Rättskipning. Den inhemska rätten i Indien behärskas av tanken, att rätten följer personen åt, och sönderfaller därför i 2 olika system alltefter befolkningens uppdelning i hinduer och muhammedaner. Båda rättssystemen göra anspråk på gudomlig upprinnelse, och religiösa föreställningar äro oskiljaktigt hopvävda med dem, samtidigt som de grunda sig på århundradens sedvanerätt. Under engelskt herravälde har emellertid skett en omfattande lagstiftning för hela I. på den offentliga rättens område, ny strafflag 1861, straffprocesslag 1898, civilprocesslag 1908, de senare moderna. En svårlöst fråga är alltjämt, i vad mån européer måste svara i brottmål inför indiska domare. De olika större presidentskapen och provinserna ha egna högsta domstolar, från vilka man i sista hand kan klaga till Privy council i England. I övrigt finnas särsk. domstolar och instansordning för civilmål och särsk. för brottmål. För brottmål finnas polisdomstolar av 3 olika grader, över dem Courts of sessions. Tvistemålen handläggas olika i skilda provinser. Mest utbrett är systemet med distrikts-domare och deras underdomare. Under dem döma infödda munsifs. Talrika specialdomstolar finnas för slitande av bagatellmål, bl.a. skattefrågor. 1929 avdömdes 2,435,323 civilmål samt 2,398,549 brottmål. Nästan alla civila domare och de flesta polisdomarna äro numera infödda. I Bengalen, Madras och Bombay är det infödda elementet även i överdomstolarna avsevärt. E.K. Försvarsväsen. Högsta myndigheter äro armé- och m a r i n d e p., generalguvernören, högste befälhavaren, militärrådet och högkvarteret. — Armén utgöres av trupper med olikartad sammansättning och lydnadsställning Dessa äro: 1) De reguljära brittiska trupperna, vilka periodvis äro förlagda till Indien och dessemellan göra tjänst i hemlandet. De omfatta 45 inf.-bataljoner, 5 kav.-reg., 84 batterier om i allm. 6 pjäser, 27 ingenjörkompanier, 8 stridsvagnskompanier samt flygförband med inemot 200 flygplan. 2) De r e g u 1-jära indiska trupperna med deras reserver, räknande 80 inf.-bataljoner, 20 Gurkha-bataljoner (jfr Gurkha), 18 utbildningsba-taljoner, 21 kav.-reg. och 7 pionjärbataljoner. 3) Hjälpstyrkan (Auxiliary force), be stående av britter och avsedd för lokal skydds-tjänst; den är organiserad på 1 inf .'-reg., o. 10 inf.-bataljoner, 10 kav.-reg., 21 batterier, 4 ingenjörkompanier och 6 järnvägsreg. m.m. 4) Indiska territorialstyrkan, omfattande 18 provinsbataljoner, vilka utgöra en andra linje till 2), utbildningskårer för univ.-ungdom samt truppförband i vissa städer. — Personalen anställes på frivillighetens väg, i de reguljära indiska trupperna på 4—7 år med kvarstående i reserven intill vanl. 15 år; anställning i hjälpstyrkan tages på obestämd tid med en kort årlig utbildningsperiod. I territorialstyrkan tages anställning på 6 år med likaledes en kort årlig utbildning. Den stående härens styrka beräknades 1931/32 uppgå till o. 227,000 man, varav 60,000 britter, och utgifterna för armén till 457 mill. rupier. Till ovan nämnda trupper komma 5) de i n d i s k a vasallstaternas styrkor, vilka lyda under resp, furstar. — Flottan utgöres av svaga lokalförsvarskrafter, räknande 2 kanonbåtar (sloops) på o. 1,000 ton, 5—7 medelsvåra kanoner och 100—150 mans besättning; 2 hjälp-fartyg (yachter) av ung. samma storlek; 2 vakt-fartyg, 6 minsvepare och några bevärade ångare som depåfartyg. — Flygvapnet omfattar 6 flygeskadrar samt räknar en personal av o. 2,300 man, därav o. 260 officerare. E.O.B.;H.S-k. Vapen och flagga. I. har samma vapen och flagga som Storbritannien. Mått. Av de indiska måtten kunna framhållas: 1 hath = 1/2 yard=0,4572 m., 1 guz el. gaz i Bengalen = 1 yard, i Bombay = U/2 hath- 1 big-gah i Calcutta = 0,134 har. 4 viktsystem äro särsk. framträdande: basarvikten (se d.o.) med 1 maund=37,324 kg., den bengaliska faktorivikten (se d.o.) med 1 znaund = 33,86 kg., samt — 1007 — — 1008 —