Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Mått - Mynt - Finanser - Bankväsen - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
olika maunds i Bombay ( = 12,701) och i
Madras (=11,341 kg.). N.L.R.
Mynt. Ett likformigt myntsystem infördes
1835 av engelsmännen, då 1 Company-rupee
gjordes till enhet. Nuv. rupee indelas i 16 annas
å 4 pices å 3 pies och har en paritet av 1
shilling 6 pence = 1,362 kr. 1 lakh = 100,000 rupees.
1 crore = 100 lakhs = 10 mill. rupees. Av guld
präglas 1 (= 15 rupees), 2/a och % mohur, av
silver 1, V2, % och Vs rupees, av nickel 8, 4, 2
och 1 annas samt av koppar V2, % (pice), Vs
och V12 (pie) annas. 1 mohur och 1 rupee ha
samma vikt (11,66 gr.) och finhet (916/1000). Av
silvernominalerna äro 1 och V2 rupee
värdemynt. N.L.R.
Finanser. Provinsernas budget för V4 1931—
3 Vs 1932 slutade på 1,350 mill. rupees. Större
delen av inkomsterna härflöt av import- och
exporttullar, 560 mill. rupees, och inkomstskatt,
170 mill. rupees. Saltskatten gav 70 mill. rupees.
Av järnvägarna beräknades en inkomst av 400
mill. rupees, men motsvarande utgifter voro
upptagna till 340 mill. rupees. Försvar
skostnaden, 560 mill. rupees, utgjorde den största
posten på utgiftssidan. — Vasallstaternas
inkomster äro främst baserade på grundskatt, acciser
och stämpelskatter, över hälften av deras
utgifter hänföra sig till administrationen. —
Statsskulden uppgick 31/s 1931 till 1,16 mill. crores.
A.Vr.
Bankväsen. Finansieringen av I:s handel har
av ålder legat i händerna på bankkasten, vars
medl. under olika benämningar (Vai^yas,
Kathri, Arora m.m.) ant. endast lånade ut
penningar el. själva bedrevo affärsverksamhet.
Många av dem tjänstgjorde under
Mogulperio-den som uppbördsmän och förmedlare av
statens utbetalningar. Under 1800-talet gick deras
betydelse tillbaka, men deras verksamhet
bildar alltjämt grundvalen för det nationalindiska
bankväsendet. Den intimare kontakten med
andra kulturländer har kraftigt bidragit att
utveckla de urgamla formerna för
bankverksamhet, särsk. i städerna. Många bedriva privat en
fullst. bankrörelse med användning av
checker och växlar (s.k. hundi) som
betalnings-Gch kreditmedel. — På 1700-talet grundades
av engelsmännen i Calcutta s.k. agency houses
för att underlätta handelsutbytet, och ett av
dessa handelshus bildade 1770 den första
affärsbanken under europeisk ledning — Bank
of Hindustan —, vilken upphörde 1832. Även
andra handelshus grundade på samma sätt
banker, men de flesta av dessa försvunno, då
handelshusen o. 1830 utplånades av en affärskris.
Under resten av 1800-talet följde en långsam
nygrundning av inhemska aktiebanker. Flera
av dessa ha upphört, men många ha utvecklats,
och f.n. räknar man ett 30-tal större inst.
Under de senaste årtiondena ha ett 10-tal
utländska banker öppnat filialer i de större
handelsstäderna. Någon sedelutgivande
centralbank har ännu icke kommit till stånd, utan
sedelbehovet tillgodoses av centralregeringens
avdelning för myntväsendet. Det ledande
pen-ning-inst. i landet är Imperial bank of
India, bildad 1920 genom sammanslagning
av de tre förnämsta bankerna i Calcutta
(grundad 1806), Bombay (1840) och Madras (1843).
Denna fullgör en centralbanks funktioner i allt
utom beträffande sedelutgivning, förvaltar
statsmedel, fastställer diskontot, rediskonterar åt
andra banker o.s.v. — En livlig verksamhet
bedrives även av postsparbanken samt av de
kooperativa kreditföreningarna (c:a 90,000).
Antalet kreditinrättningar är dock icke
tillräckligt för landets behov, och en betydande
kreditverksamhet bedrives därför alltjämt av
köpmän (bania) och ”utlånare” (mahadjan),
vilka spec. ägna sig åt finansieringen av
varuhandeln mellan städerna och de otaliga
byarna. K.W-B.
Jordbruket har alltid varit I:s huvudnäring;
1921 levde 70 °/o av befolkningen därav. I
själva verket följer folktäthetens variation de från
trakt till trakt varierande förutsättningarna för
jordbruket. Av de under direkt brittisk styrelse
befintliga prov:s 2,080,051 kvkm. voro 1929/30
852,062 kvkm. el. 41 % odlade med
kulturväxter. Dessutom voro 185,416 kvkm. odlad
jord i träda. Den relativt största arealen odlad
jord ha Förenade prov. Agra och Oudh samt
Delhi med något mera än 50 °/o av totalarealen
i kultur nämnda år; Bengalen hade 48 °/o,
Bi-har och Orissa 47 °/o, Punjab 43 °/o, Bombay
42 °/o, Centralprovinserna och Berar 39 °/o,
Madras 38 %, N.v. gränsprovinserna 30 °/o,
Ajmer-Merwara 19 och Assam 16 °/o. Stor odlad areal
ha i allm. områden med bördig jord och riklig
regnmängd. Där den senare fattas, har man
dock flerstädes under de senaste decennierna
sökt ersätta den med konstbevattning. Nästan
alla stora anslag, som beviljats för jordbrukets
förbättrande, ha använts för konstbevattning.
Av den odlade arealen var 1930 25 °/o
konstbe-vattnad. I Sindh äro 76—99 °/o av all odlad jord
konstbevattnade, i Punjab 60 °/o, i
Ajmer-Mer-wara 44, i Delhi 42, i N.v. gränsprovinsen 38,
i Förenade prov. 30, i Bihar och Orissa 21, i
Assam 10, i Bengalen 6 och i
Centralprovinserna och Berar 4 °/o. I inre Dekkan äro
bevatt-ningsmöjligheterna små, vid kusten däremot
större. Så har Madras 27 °/o och Bombay 14 ®/o
av den odlade arealen konstbevattnad.
— 1009 —
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
