INDIEN olika maunds i Bombay ( = 12,701) och i Madras (=11,341 kg.). N.L.R. Mynt. Ett likformigt myntsystem infördes 1835 av engelsmännen, då 1 Company-rupee gjordes till enhet. Nuv. rupee indelas i 16 annas å 4 pices å 3 pies och har en paritet av 1 shilling 6 pence = 1,362 kr. 1 lakh = 100,000 rupees. 1 crore = 100 lakhs = 10 mill. rupees. Av guld präglas 1 (= 15 rupees), 2/a och % mohur, av silver 1, V2, % och Vs rupees, av nickel 8, 4, 2 och 1 annas samt av koppar V2, % (pice), Vs och V12 (pie) annas. 1 mohur och 1 rupee ha samma vikt (11,66 gr.) och finhet (916/1000). Av silvernominalerna äro 1 och V2 rupee värdemynt. N.L.R. Finanser. Provinsernas budget för V4 1931— 3 Vs 1932 slutade på 1,350 mill. rupees. Större delen av inkomsterna härflöt av import- och exporttullar, 560 mill. rupees, och inkomstskatt, 170 mill. rupees. Saltskatten gav 70 mill. rupees. Av järnvägarna beräknades en inkomst av 400 mill. rupees, men motsvarande utgifter voro upptagna till 340 mill. rupees. Försvar skostnaden, 560 mill. rupees, utgjorde den största posten på utgiftssidan. — Vasallstaternas inkomster äro främst baserade på grundskatt, acciser och stämpelskatter, över hälften av deras utgifter hänföra sig till administrationen. — Statsskulden uppgick 31/s 1931 till 1,16 mill. crores. A.Vr. Bankväsen. Finansieringen av I:s handel har av ålder legat i händerna på bankkasten, vars medl. under olika benämningar (Vai^yas, Kathri, Arora m.m.) ant. endast lånade ut penningar el. själva bedrevo affärsverksamhet. Många av dem tjänstgjorde under Mogulperio-den som uppbördsmän och förmedlare av statens utbetalningar. Under 1800-talet gick deras betydelse tillbaka, men deras verksamhet bildar alltjämt grundvalen för det nationalindiska bankväsendet. Den intimare kontakten med andra kulturländer har kraftigt bidragit att utveckla de urgamla formerna för bankverksamhet, särsk. i städerna. Många bedriva privat en fullst. bankrörelse med användning av checker och växlar (s.k. hundi) som betalnings-Gch kreditmedel. — På 1700-talet grundades av engelsmännen i Calcutta s.k. agency houses för att underlätta handelsutbytet, och ett av dessa handelshus bildade 1770 den första affärsbanken under europeisk ledning — Bank of Hindustan —, vilken upphörde 1832. Även andra handelshus grundade på samma sätt banker, men de flesta av dessa försvunno, då handelshusen o. 1830 utplånades av en affärskris. Under resten av 1800-talet följde en långsam nygrundning av inhemska aktiebanker. Flera av dessa ha upphört, men många ha utvecklats, och f.n. räknar man ett 30-tal större inst. Under de senaste årtiondena ha ett 10-tal utländska banker öppnat filialer i de större handelsstäderna. Någon sedelutgivande centralbank har ännu icke kommit till stånd, utan sedelbehovet tillgodoses av centralregeringens avdelning för myntväsendet. Det ledande pen-ning-inst. i landet är Imperial bank of India, bildad 1920 genom sammanslagning av de tre förnämsta bankerna i Calcutta (grundad 1806), Bombay (1840) och Madras (1843). Denna fullgör en centralbanks funktioner i allt utom beträffande sedelutgivning, förvaltar statsmedel, fastställer diskontot, rediskonterar åt andra banker o.s.v. — En livlig verksamhet bedrives även av postsparbanken samt av de kooperativa kreditföreningarna (c:a 90,000). Antalet kreditinrättningar är dock icke tillräckligt för landets behov, och en betydande kreditverksamhet bedrives därför alltjämt av köpmän (bania) och ”utlånare” (mahadjan), vilka spec. ägna sig åt finansieringen av varuhandeln mellan städerna och de otaliga byarna. K.W-B. Jordbruket har alltid varit I:s huvudnäring; 1921 levde 70 °/o av befolkningen därav. I själva verket följer folktäthetens variation de från trakt till trakt varierande förutsättningarna för jordbruket. Av de under direkt brittisk styrelse befintliga prov:s 2,080,051 kvkm. voro 1929/30 852,062 kvkm. el. 41 % odlade med kulturväxter. Dessutom voro 185,416 kvkm. odlad jord i träda. Den relativt största arealen odlad jord ha Förenade prov. Agra och Oudh samt Delhi med något mera än 50 °/o av totalarealen i kultur nämnda år; Bengalen hade 48 °/o, Bi-har och Orissa 47 °/o, Punjab 43 °/o, Bombay 42 °/o, Centralprovinserna och Berar 39 °/o, Madras 38 %, N.v. gränsprovinserna 30 °/o, Ajmer-Merwara 19 och Assam 16 °/o. Stor odlad areal ha i allm. områden med bördig jord och riklig regnmängd. Där den senare fattas, har man dock flerstädes under de senaste decennierna sökt ersätta den med konstbevattning. Nästan alla stora anslag, som beviljats för jordbrukets förbättrande, ha använts för konstbevattning. Av den odlade arealen var 1930 25 °/o konstbe-vattnad. I Sindh äro 76—99 °/o av all odlad jord konstbevattnade, i Punjab 60 °/o, i Ajmer-Mer-wara 44, i Delhi 42, i N.v. gränsprovinsen 38, i Förenade prov. 30, i Bihar och Orissa 21, i Assam 10, i Bengalen 6 och i Centralprovinserna och Berar 4 °/o. I inre Dekkan äro bevatt-ningsmöjligheterna små, vid kusten däremot större. Så har Madras 27 °/o och Bombay 14 ®/o av den odlade arealen konstbevattnad. — 1009 — — 1010 —