Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indueuropeiska språk - Indogermaner - Indogermanska språk - Indokina - Indokinesiska språk - Indol, benzopyrrol - Indolens - Indolog - Indonesien - Indonesiska språk - Indore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDORE
Asien. Av någon betydelse för detta problem
kan också vara, att på den senaste tiden från
visst håll hävdats, att germanerna, vilkas
urhem, ss. nyss antytts, av somliga forskare rent
av identifierats med det indoeuropeiska, i
själva verket språkligt sett icke hade
indoeuro-peiskt ursprung, utan genom förmedling av ett
annat icke heller indoeuropeiskt folk övertagit
sitt språk från en f.ö. alldeles okänd
indo-europeisk stam. Denna teori har emellertid
rönt starkt motstånd.
Genom att på språkjämförelsens väg utröna,
vilka ord som med större el. mindre säkerhet
tillhört den gemensamma indoeuropeiska
ordskatten, har språkforskningen lämnat viktiga
bidrag till kännedom om urindoeuropéernas
levnadsförhållanden. De ha ägt ord för
”vinter” och ”snö”, för ”hav” (mar- el. mor-), av
de vilda djuren för t.ex. ”björn” och ”varg”
(motsvarande vårt ulv), av lövträd för t.ex.
”al”, ”alm”, ”asp” och ”björk”. De synas ha
stått rätt högt i odling. På indoeuropeisk tid
återgår sannolikt t.ex. gudanamnet Tyr (se
d.o.), möjl. betecknande den strålande
dags-himlen. Genom allahanda magi sökte man göra
makterna bevågna. Beteckningar för föräldrar,
syskon och mera avlägsen släktskap (även
genom giftermål) visa, att familjen, som styrdes
patriarkaliskt, redan var fast uppbyggd.
Indo-européerna idkade boskapsskötsel och ett
primitivt åkerbruk. Vissa benämningar på ”häst”
(dock ej vårt ord häst), ”oxe”, ”får”, ”svin”
ha indoeuropeiskt ursprung. Stammen i
djurnamnet hund äger samma anor. De byggde hus
av trä och åtm. delvis av flätverk, spunno,
vävde och sydde kläder, hanterade båge, spjut och
yxa och beforo vattendragen med enklare
farkoster. Tiden mätte de åtm. delvis efter
månskiftena. Man räknade efter decimalsystemet,
men minnen av äldre primitivare system
framskymta; duodecimalsystemet, som numera
förefaller oss ålderdomligare än det förra, ha de
enl. allmän, men ej oanfäktad lånat från
sumerer och babylonier.
De försök, som gjorts, att ådagalägga om
också oerhört avlägsna släktskapsförbindelser
mellan i. s. och vissa andra språkstammar, ha
icke, åtm. icke ännu, lett till ens närmelsevis
säkra resultat. Särsk. gäller detta de semitiska
språken, trots det lärda och skarpsinniga
arbete, som därpå nedlagts. Större möjlighet
torde föreligga beträffande den finsk-ugriska
språkstammen, där vissa märkliga
överensstämmelser föreligga i böjningssystem och
ordförråd (av ett slag, som icke brukar lånas).
— Litt.: K. Brugmann & B. Delbrück,
”Grund-riss der vergleichenden Grammatik der
indo-germanischen Sprachen” (5 bd, 1886—1900; 2
Bearb., 1—2, 1897—1916); K. Brugmann,
”Kur-ze vergleichende Grammatik” (1902—04); A.
Walde & J. Pokorny, ”Vergleichendes
Wörter-buch der indogermanischen Sprachen” (3 bd,
1926—32); den populära handboken av J.
Char-pentier ”Jämförande indoeuropeisk
språkvetenskap” (1926). De nyaste forskningarna å
området ha delvis offentliggjorts i ett större
antal tidskr., t.ex. ”Indogermanische
Forsch-ungen” och ”Zeitschrift für vergleichende
Sprachforschung”. E.H.
Indogermaner, se Indoeuropéer.
Indogermanska språk, se
Indoeuropeiska språk.
Indokina, detsamma som Franska Indokina
(se d.o.).
Indokinesiska språk, förr mera än nu
använd sammanfattande beteckning för de
siamo-kinesiska och tibeto-burmanska
språkgrupperna.
CH
// \
Indo’1, benzopyrrol, HC G–-CH, är
l II II
HC C CH
\ /\ /
CH NH
ett kristalliniskt ämne, som i fullst. ren form
har en angenäm doft men i mindre ren form
vanl. en högst obehaglig, om avföring
påminnande lukt. I. kan betraktas ss.
modersubstansen till indigo (se d.o.). I. bildas vid
förruttnelseprocesserna i tarmen av aminosyran
tryp-tofan och ger därigenom tarmuttömningarna
deras karakteristiska lukt. I organismen
oxideras i. till alkoholen i n d o x y 1, vilken ingår
förening med svavelsyra till
indoxylsva-v e 1 s y r a. Denna senare utsöndras av
njurarna och förekommer sålunda alltid i urinen,
likligare, ju kraftigare förruttnelseprocesserna
i tarmen äro. Wk.
Indole’ns (lat indole’ntia, känslolöshet),
lojhet, tröghet, oföretagsamhet. — Adj.: i n d
o-1 e’n t.
Indolog [-lå’g], person som forskar i i
n-d o 1 o g i, Indiens historia, språk och kultur.
Indone’sien, se Ostindiska öarna.
Indonesiska språk, sammanfattande
beteckning för de till den malajiska grenen av den
malajo-polynesiska (austronesiska)
språkstammen hörande språken. Dit höra de eg.
malajiska språken på Sundaöarna och
Molucker-na, språken på Filippinerna och Formosa samt
malagassiskan på Madagaskar. C.F
Indore [indä’]. 1) Stat i Brittiska Indien,
tillhörande Centralindien; 24,930 kvkm.; 1,318.237
inv. (1921). I. består av flera områden, som
genom floden Narbada delas i två delar. Den
— 1041 —
— 1042 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
