Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indore - In dorso - Indoskyter - Indoxyl - Indra - Indragningsmakt - Indre - Indre-et-Loire - Indre Mission - Indrier - Indris - Indrivningsavgift - In dubio - Inducera - Inducerad elektricitet - Induktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
n. delen ligger på Malwaplatån, har fruktbar
svartjord med bomulls- och sädesodling. S.
delen upptages av Vindhyabergen.
O.P.
2) Huvudstad i staten I. och Centralindien,
520 m.ö.h., vid floden Saraswati; 93,091 inv.
(1921). Folkmängden har fördubblats 1911—21,
och I. har blivit en betydande handels- och
industristad (textilindustri).
O.P.
In dorso (till lat. dorsum, rygg), på baksidan
(av växel o.d.).
Indosky’ter, beteckning för de folk, som
under århundradena närmast f.Kr. trängde ned
från det centrala Asien i n.v. Indien. Jfr
Saker, Yüe-chi och Kushana.
C.F.
Indoxy’l, se Indol.
Indra, en gammalindisk gud, framstår i
”Rigveda” som personifikationen av den
våldsamma, självständiga kraften. I. var en
blodfull härskartyp, stor vän av offer, framförallt
av den berusande soman (se d.o.), och begiven
på strid mot demonerna, som han dödade med
åska och blixt. Hans stordåd var det i
hymnerna ständigt omtalade dödandet av draken
Vritra, som spärrat in vattnen: en myt, vars
betydelse är omstridd. Som krigsgud var han
krigarkastens gud, han kallades konung, och
man har, med rätt el. orätt, i honom sett en
personifikation av ariernas strider vid
erövringen av Indien från dess äldre bebyggare.
Med vedisk tid var hans roll i huvudsak
utspelad, ty i senare, mera subtil religion fanns
ingen plats för hans robusta och populära typ.
Han levde dock kvar i folktro och saga, och
i hinduismen förekommer han ännu som
regnets givare.
Th.P.
Indragningsmakt, en i vår nu gällande T. F.
vid dess tillkomst 1812 stadgad befogenhet för
regeringen att utan laga dom låta inställa
utgivandet av ”dagblad el. periodisk skrift”, som
ansågs ”vådlig för allmän säkerhet el. utan
skäl och bevis förnärmande personlig rätt el.
av en fortfarande smädlig egenskap”. Det
praktiska handhavandet av i. tillkom en av
statsrådets led., först hovkanslern, efter 1840
juslitiestatsministern; en indragen tidn. fick ej
vidare utkomma, såvida ej K.m:t medgav detta.
Utgivaren, som i och med indragningen
berövades rätten att vidare utgiva tidn., kunde
endast genom kungl. nåd återfå denna rätt. I.
var föranledd av tryckfrihetens missbrukande
efter 1809 och regeringens fruktan för
presskritik av den ryssvänliga ”1812 års politik”;
den upphävdes 1844, sedan man genom
systemet med lejda ”ansvaringar” och en tidn:s
utgivande under annat namn kringgått lagen.
J.E.N.
Indre [ä’drə], dep. i mellersta Frankrike;
6,906 kvkm.; 255,095 inv. (1926; 37 inv. pr
kvkm.). Huvudstad är Châteauroux, vid floden
Indre. I. är i allm. flackt el. småvågigt och har
endast i s. höjder på 400 m. S. och mellersta
delen av dep. upptages av kullandskapet
Boischaud, v. delen av slättlandet Brenne och n.
delen av den fruktbara kalkslätten Champagne.
I. är föga fruktbart, men 2/3 av arealen är
odlad. Stor korn- och havreodling. Betydande
boskapsskötsel. Något järnmalm brytes.
Industrien är obetydlig.
O.P.
Indre-et-Loire [ä’dr-e-loa’r], dep. i mellersta
Frankrike; 6,158 kvkm.; 334,486 inv. (1926: 54
inv. pr kvkm.). Huvudstad är Tours. I.
består av tre naturliga delar: Loires fruktbara
och välodlade dalgång samt två c:a 100 m.
högre belägna slätter, i s. Saint Maure och i n.
Gâtine. Över hälften av arealen utgöres av
åker; mest odlas vete, havre och sockerbetor.
Boskapsskötseln är obetydlig. Viktig är vin-
och framförallt fruktodlingen (plommon, äpple,
nötter). Industrien är föga betydande.
O.P.
Indre Mission [misjo’n], se Danmark, sp.
1041.
Indrier, underfam. Indrisi’næ bland
halvaporna (se d.o.), omfattar tre till Madagaskar
inskränkta släkten, vilkas representanter
utmärkas av att huvudet är rundat och bakbenen
längre än frambenen. Mest känd är indris,
Indris indris, som med en längd av 85 cm.
är den största nu levande halvapan. Fötterna
äro stora, svansen rudimentär, ögonen små
och öronen dolda i den ulliga pälsen. Den
lever av frukter och är i rörelse om dagen.
H.B-n.
Indris, se Indrier.
Indrivningsavgift, se
Uppbördsprovision.
In du’bio (lat.), i tvivelsmål. — I. d. (el.
du’biis) non est age’ndum, i tvivelaktiga fall bör
man ej handla.
Induce’ra (till lat. indu’cere, leda in), log.,
det vetenskapliga förfaringssättet att från
iakttagelsen av enskilda fall leda sig fram till
allmänna lagar. Jfr Induktion.
A.N.
Induce’rad elektricitet, se Elektricitet
sp. 272, och Elektromagnetism.
Induktion [-ʃo’n] (lat. indu’ctio, av indu’cere,
leda in). 1) Log., det deduktionen (se d.o.)
motsatta förfaringssätt, varigenom man inom
vetenskaperna ur enskilda satser vinner mera
allmänna el. generella. Man utgår därvid från
iakttagelsen av en rad enstaka fall. Om t.ex.
individerna a, b, c, ... f, g, h av en viss grupp
ha egenskapen K, sluter man, att också alla
övriga individer av denna grupp ha samma
egenskap (induktionsslut el.
summeringsslut). Sådana induktivt vunna
slutsatser äga aldrig sträng logisk giltighet, endast
en större el. mindre sannolikhet, vilken i allm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
