Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indus, Sindh - Indusium - Industri - Industria - Industrial development co. (I. D. C.) - Industrialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIALISM
Från övre Indusdalen i Kashmir.
måst omgiva flodbädden med dammbyggnader.
Oaktat den stora slamtransporten tillväxer
deltat icke nämnvärt. Om sommaren
översvämmas det fullst. av högvattnet, på gr. av
att den starka s.v.-monsunen hindrar
flodvattnet att flyta ut i havet. Dessutom sätter
tidvattenvågen från havet stora delar av deltat
under vatten. Vid monsunens upphörande
rusa de i deltaarmarna magasinerade
vattenmassorna ut i havet och svämma ut det
medförda materialet till deltats kanter, varifrån
det föres vidare av havsströmmarna. Den
starka växlingen i vattenmängden och de
härav och av den stora slammängden
framkallade täta förändringarna i deltaarmarna och
flodloppet göra I. föga användbar som
sam-färdsled. Dock är floden segelbar under en
stor del av året till Dera Ismail Khan, d.v.s.
nästan ända till berglandets fot. Så mycket
större betydelse har floden för jordbruket.
Sedan gammalt har man använt dess många
armar till den i detta klimat för jordbruket
nödvändiga konstbevattningen. Engelsmännen
ha rationaliserat och vidgat det gamla
bevattningssystemet. 1930 konstbevattnades i
Pun-jab mera än 60,000 kvkm. och i landskapet
Sindh kring flodens nedre lopp c:a 16,000 kvkm.
Sedan den stora spärrdammen vid Sukkur
fullbordats, kommer sistn. areal att ökas med
c:a 50%. J-F.
Indu’sium, en till skydd för särsk. de yngre
sporgömmena tjänande, oftast fjällik bildning
hos ormbunkar och vissa andra
kärlkryptogamer. L, vilket i regel består av ett enkelt
lager celler, visar till såväl form som ställning
olikheter av betydelse för åtskiljandet av
familjer och släkten. Som i. betecknar man
även den nätlika slöjan hos svampsläktet
Dictyo’phora (se d.o.). O.Gz.
Industri’ (av lat. indu’stria, verksamhet,
driftighet, flit), i vidsträckt mening: all materiell
produktion. Driftformerna
egenhushåll
ning, hantverk, förlagssystem (även
kallat hemindustri) och manufakturen (se
d.o.) äro alltså former av i. I regel avser man
emellertid med i. fabriksindustrien (se F
a-brik och Industrialism). Jfr
Industristatistik. T.E-r.
Vad vi hos naturfolken bruka kalla i.,
är i allm. att jämställa med hantverk (se d.o.).
Från början har ren husbehovstillverkning
varit det vanliga, och alltid iakttages en sträng
arbetsfördelning mellan könen. Råmaterialets
geografiska utbredning har givetvis
grundläggande betydelse för uppkomsten av i. hos
naturfolken. Barktyg kan sålunda blott
användas, där för dettas framställning lämpliga
trädslag finnas, och där sten ej förekommer,
t.ex. i Amazonas och Chaco, kan ingen
stenindustri uppstå. Vävnadskonst och keramik
tillhöra ett jämförelsevis högt kulturskikt och
bedrivas i allm. av bofasta åkerbrukare. För
kringströvande jägare, t.ex. prärieindianerna,
äro lerkärl ej praktiska. Genom råmaterialets
förekomst o.a. omständigheter ha vissa folk el.
grupper kommit att bli leverantörer till
andra, varigenom stam- el. ortsindustrier
uppstått. Individuellt bedrivna yrken tillhöra ej
det primitiva stadiet. I:s fördelning och de
olika tillverkningsmetodernas utbredning äro
givetvis av största intresse ur etnologisk
synpunkt. G.B-r.
Indu’stria, Sv. arbetsgivareföreningens
organ, utkommer sedan 1905 med 26 h. pr år.
I. innehåller ofta ekonomiska och
socialpolitiska art. av värde. Red. är sedan 1908 Axel
Brunius. E.Br.
Industrial development co., [indi/strial
di-väTapmant ku’mpani], I. D. C., engelsk
finans-inst, grundat 1930 av Bank of England med
uppgift att emittera obligationslån för
anskaffandet av kapital för vissa industriers
rationalisering. I. D. C. har bl.a. emitterat lån till
varvsindustrien. T.E-r.
Industriali’sm, sammanfattande benämning
på de företeelser, som uppkomsten av en
storindustri i fabrikssystemets form medfört.
Typiskt för i. är, att teknik och vetenskap
målmedvetet ställas i näringslivets tjänst, vilket
jämte planmässighet i organisationen leder till
en i äldre tider okänd produktionskapacitet.
— Redan tidigt hade på vissa områden
betydande industrier vuxit fram, ss. den svenska
järnhanteringen och den engelska
textilindustrien, den senare utövad under förlagssystem
(se d.o.), men först på 1700-talet började
industrien bli dominerande inom näringslivet.
Hela tidsandan var vid denna tid inställd på
experimenterande och reformer ss. knappast
någonsin varken förr el. senare. Inom
jord
— 1049 —
— 1050 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
