INDUSTRIALISM Från övre Indusdalen i Kashmir. måst omgiva flodbädden med dammbyggnader. Oaktat den stora slamtransporten tillväxer deltat icke nämnvärt. Om sommaren översvämmas det fullst. av högvattnet, på gr. av att den starka s.v.-monsunen hindrar flodvattnet att flyta ut i havet. Dessutom sätter tidvattenvågen från havet stora delar av deltat under vatten. Vid monsunens upphörande rusa de i deltaarmarna magasinerade vattenmassorna ut i havet och svämma ut det medförda materialet till deltats kanter, varifrån det föres vidare av havsströmmarna. Den starka växlingen i vattenmängden och de härav och av den stora slammängden framkallade täta förändringarna i deltaarmarna och flodloppet göra I. föga användbar som sam-färdsled. Dock är floden segelbar under en stor del av året till Dera Ismail Khan, d.v.s. nästan ända till berglandets fot. Så mycket större betydelse har floden för jordbruket. Sedan gammalt har man använt dess många armar till den i detta klimat för jordbruket nödvändiga konstbevattningen. Engelsmännen ha rationaliserat och vidgat det gamla bevattningssystemet. 1930 konstbevattnades i Pun-jab mera än 60,000 kvkm. och i landskapet Sindh kring flodens nedre lopp c:a 16,000 kvkm. Sedan den stora spärrdammen vid Sukkur fullbordats, kommer sistn. areal att ökas med c:a 50%. J-F. Indu'sium, en till skydd för särsk. de yngre sporgömmena tjänande, oftast fjällik bildning hos ormbunkar och vissa andra kärlkryptogamer. L, vilket i regel består av ett enkelt lager celler, visar till såväl form som ställning olikheter av betydelse för åtskiljandet av familjer och släkten. Som i. betecknar man även den nätlika slöjan hos svampsläktet Dictyo'phora (se d.o.). O.Gz. Industri' (av lat. indu'stria, verksamhet, driftighet, flit), i vidsträckt mening: all materiell produktion. Driftformerna egenhushåll ning, hantverk, förlagssystem (även kallat hemindustri) och manufakturen (se d.o.) äro alltså former av i. I regel avser man emellertid med i. fabriksindustrien (se F a-brik och Industrialism). Jfr Industristatistik. T.E-r. Vad vi hos naturfolken bruka kalla i., är i allm. att jämställa med hantverk (se d.o.). Från början har ren husbehovstillverkning varit det vanliga, och alltid iakttages en sträng arbetsfördelning mellan könen. Råmaterialets geografiska utbredning har givetvis grundläggande betydelse för uppkomsten av i. hos naturfolken. Barktyg kan sålunda blott användas, där för dettas framställning lämpliga trädslag finnas, och där sten ej förekommer, t.ex. i Amazonas och Chaco, kan ingen stenindustri uppstå. Vävnadskonst och keramik tillhöra ett jämförelsevis högt kulturskikt och bedrivas i allm. av bofasta åkerbrukare. För kringströvande jägare, t.ex. prärieindianerna, äro lerkärl ej praktiska. Genom råmaterialets förekomst o.a. omständigheter ha vissa folk el. grupper kommit att bli leverantörer till andra, varigenom stam- el. ortsindustrier uppstått. Individuellt bedrivna yrken tillhöra ej det primitiva stadiet. I:s fördelning och de olika tillverkningsmetodernas utbredning äro givetvis av största intresse ur etnologisk synpunkt. G.B-r. Indu'stria, Sv. arbetsgivareföreningens organ, utkommer sedan 1905 med 26 h. pr år. I. innehåller ofta ekonomiska och socialpolitiska art. av värde. Red. är sedan 1908 Axel Brunius. E.Br. Industrial development co., [indi/strial di-väTapmant ku'mpani], I. D. C., engelsk finans-inst, grundat 1930 av Bank of England med uppgift att emittera obligationslån för anskaffandet av kapital för vissa industriers rationalisering. I. D. C. har bl.a. emitterat lån till varvsindustrien. T.E-r. Industriali'sm, sammanfattande benämning på de företeelser, som uppkomsten av en storindustri i fabrikssystemets form medfört. Typiskt för i. är, att teknik och vetenskap målmedvetet ställas i näringslivets tjänst, vilket jämte planmässighet i organisationen leder till en i äldre tider okänd produktionskapacitet. — Redan tidigt hade på vissa områden betydande industrier vuxit fram, ss. den svenska järnhanteringen och den engelska textilindustrien, den senare utövad under förlagssystem (se d.o.), men först på 1700-talet började industrien bli dominerande inom näringslivet. Hela tidsandan var vid denna tid inställd på experimenterande och reformer ss. knappast någonsin varken förr el. senare. Inom jord — 1049 — — 1050 —