Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIALISM
bruket skedde en agrar revoluti on, som
i ett flertal länder moderniserade
bruknings-sättet, vilket dittills varit praktiskt taget
oförändrat sedan folkvandringens tid. Avgörande
härför voro skiftesreformer av ingripande
innebörd. I England forcerades samtidigt den
på 1600-talet började koncentrationen av
jorden i storgodsägarnas händer, vilket likaledes
underlättade införandet av rationella
brukningsmetoder. Jordbrukets omvandling
utgjorde en förutsättning för i., dels därigenom att
tillgången på livsmedel väsentligen stegrades
och dels genom att en egendomslös
arbetarklass uppstod, som gärna lät sig sugas in i
industrien. Bland de tekniska
uppfinningarna under 1700-talet ha sådana inom
textilindustrien blivit mest
uppmärksammade. 1733 uppfanns den flygande
skyt-teln, som efter något årtionde väsentligen
ökade bomullsväveriernas produktionskapacitet.
Garnbristen ledde 1765—68 till konstruerandet
av Hargreaves och Arkwrights spinnmaskiner,
av vilka den senare innebar ett stort steg mot
fabriksindustrien, enär den var driven av
vattenkraft. Fabriksanläggningar började uppstå
vid vattendragen. Genom Cromptons
mul-spinnmaskin 1774—-79 skedde nästa tekniska
framsteg. Garnbristen hävdes nu fullst., men
väveriernas arbetsmetoder voro föga effektiva,
innan Cartwrights mekaniska vävstol
(uppfunnen redan på 1780-talet) förbättrades, så att
den kunde användas i praktiken efter
1830-talet. Vilka förskjutningar dessa uppfinningar
medförde, framgår av siffrorna för den
engelska råbomullsimporten. 1770 var denna 53/4
mill. skålpund, 1800 hade siffran stigit till 56
mill., och 1830 överskreds 270 mill. Härav
framgår, hur tekniken ändrat även
utrikeshandelns sammansättning. En oerhörd
prissänkning för textilvaror blev självfallet
följden. Från 1762 till 1832 sjönko garnpriserna
till V13. Detta medförde, att textilindustrien
blev en modern industri i den meningen, att
den syftade till massproduktion för
masskonsumtion. — Även om det
dramatiska förloppet av utvecklingen inom
textilindustrien har fäst uppmärksamheten särsk. på
denna, voro dock förändringarna inom
järnindustrien betydelsefullare för i.
1600-och 1700-talen karakteriserades av en stark
järnhunger. För järnframställningen kunde endast
träkol användas, och detta fanns endast i
begränsad utsträckning. Tack vare den relativa
rikedomen på skog hade Sverige länge monopol
på järnmarknaden. Först o. 1750 kunde
Englands väldiga lager av stenkol tagas i bruk
för tackjärnsframställning, och när man ett par
årtionden senare genom puddelprocessen även
lyckats framställa smidbart järn med stenkol,
var den hotande järnbristen avvärjd. Tack vare
den rikligare tillgången på järn kunde de
tekniska framstegen effektivt utnyttjas. Först nu
kunde en maskinindustri växa fram. Det
är därför naturligt, att ångmaskinens
uppfinning gick hand i hand med framstegen
inom järnhanteringen. Watts ångmaskin,
pa-tenterad första gången 1769, innebar den
väldigaste drivkraften till den följ, utvecklingen.
Industrien erhöll en kraftkälla oberoende av
nyckfulla naturförhållanden och kunde
koncentreras till orter, där övriga förhållanden
voro mest gynnsamma för densamma.
Ängmaskinen blev industristädernas skapare.
Betydelsefullt var även, att stenkolet tack
vare framsteget inom järnhanteringen och
ångmaskinen erhöll en dominerande ställning
inom produktionen, vilket medförde ökade
ekonomiska resurser för de kolproducerande
länderna. Så gott som hela den nu skildrade
industriella revolutionen
utspelades i England. Orsakerna härtill torde ha
varit, att näringslivet här hade lättare att frigöra
sig från de band, som merkantilismens inre
näringspolitik pålade. Detta sammanhängde
med den försvagning av statsmakten, som
blivit en följd av 1688 års revolution.
Efterlevnaden av skråförordningar och
privilegielagstift-ning kunde ej kontrolleras. En häftig kritik
av merkantilismens näringspolitik pågick. L
i-b er a la strömningar, för vilka A. Smiths
1776 utgivna ”An inquiry into the nature and
causes of the wealth of nations” är typisk,
krävde ökad rörelsefrihet för den
individuella företagsamheten. Härtill kommo
andra förhållanden, som skulle skänka
England dess ledande ställning. Freden i Paris
1763 hade gjort England till världens ledande
kolonialmakt och till härskare över världsha
ven. Slutl. hade England lättare än andra
stater att ordna bekväma kommunikationer såväl
inom landet som utåt. Bland fastlandets länder
var det till en början endast Belgien, där
storindustrien vann terräng.
Efter den industriella revolutionen, som
beräknas avslutad o. 1830, följde en period, då
i. utbredde sig över hela världen. Denna
period brukar man räkna fram till 1870 el. 1880.
Typiskt för perioden är
kommunikationsväsendets omvandling.
Ängbåten, konstruerad redan 1807, blev
först under denna tid av verklig betydelse, och
järnvägsbyggandet uppträdde nu för
första gången i näringslivet. De första
järnvägarna byggdes i England, men de kommo att
visa sig betydelsefullare för fastlandsstaterna
än för detta land. Ett av Englands företräden
— 1051 —
— 1052 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
