Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIALISM
framför Tyskland och U. S. A., rikedomen på
naturliga kommunikationsleder, uppvägdes,
sedan väl järnvägsbyggandet kommit i gång.
Kommunikationsmedlens omvandling skapade
de stora marknader, som storindustrien och
den med storindustrien följ, arbetsdelningen
krävde. En världsmarknad uppstod (se
Handel, sp. 528—30). Ett belysande ex. på
hur de vidgade kommunikationerna gjorde allt
flera länder beroende av i. är uppgiften om
antalet får i Argentina, som steg från 2% mill.
1830 till 72,6 mill. 1882. Järnvägarna inneburo
emellertid icke allenast förbättrade
kommunikationer. De medförde dessutom en
genomgripande förändring av näringslivets struktur.
Under den första perioden hade visserligen ett
och annat stort företag växt fram, men i stort
sett var industrien föga kapitalkrävande. Dess
finansiering kunde skötas av industriens
och handelns män, så länge det bundna
kapitalet uppgick till relativt små belopp.
Järnvägarna voro på ett helt annat sätt
kapitalkrävande. Anskaffandet av de efter tidens
mått väldiga anläggningskostnaderna blev
omöjligt under de gamla, mera
individualistiska företagsformerna. Den senare
förhärskande aktiebolagsformen blev den
för järnvägarna naturliga. Järnvägarna ledde
därför till en fastare organiserad
kapitalmarknad. I detta sammanhang kan även erinras om
att m o n o p o 1 e t (se nedan), som för den följ,
utvecklingen fått så stor betydelse, uppstod i
samband med järnvägarna, då den fria
konkurrensen på detta område ledde till orimliga
konsekvenser. Detta monopolets uppdykande
på en punkt inom näringslivet var desto
märkligare, som perioden i övrigt kännetecknas av
liberalismens genombrott. Skråväsendet bröts
ned, och i fråga om utrikeshandeln vunno
frihandelsprinciper terräng (se H a n d e 1 s p o 1
i-t i k, sp. 556—557). — Som redan nämnts, spred
sig under perioden i. över hela världen, och
en följd därav blev, att Englands fullst.
dominerande ställning något ändrades. Sålunda
producerades 1820 72,5 °/o av världens stenkol
i England. 1870 hade siffran sjunkit till 51,3
Andra länder började få en storindustri,
framförallt U. S. A. och Tyskland. Alltjämt var
dock Englands ställning mycket stark.
Den närmast följ, tiden karakteriseras av
att en rad betydelsefulla tekniska uppfinningar
blevo praktiskt användbara. I:s genombrott
hade medfört ett starkt behov av hårt järn,
stål, som kunde tillfredsställas tack vare bes
semerprocessen och martinprocessen. När man
slutl. genom thomasprocessen erhöll en metod,
som möjliggjorde användningen av fosforrika
malmer, fick man ett väldigt tillskott av
järn
malm. I Sverige blevo först nu Grängesbergs
fältet och de norrländska malmfälten möjliga
att använda. Samtidigt med denna utökning
av tillgängliga malmresurser möjliggjorde
martinprocessen en långt driven sparsamhet på
malmen, då järnskrot kunde användas till
järnframställningen. Risken för att i. skulle
stagnera på gr. av brist på järn var avvärjd.
Samtidigt pågick en ny agrarrevolution framförallt
i Amerika, som i förening med
transportmedlens vidare utveckling alstrade
spannmålsöver-flöd av förut okända dimensioner. På 30 år
steg världens tillgång på vete med c:a 40 °/o,
vilket innebar kriser för jordbruksnäringens
utövare men ökade utvecklingsmöjligheter för
industrien. Liksom vid den första industriella
revolutionen skedde även nu betydelsefulla
framsteg på energialstringens område.
Dyna-momaskinen hade uppfunnits 1867, och
elektriciteten kom att tagas i bruk i alltmer stegrat
tempo, så att man t.o.m. har kallat tiden efter
1880 för elektricitetens tidevarv.
Elektricitet alstrades först genom
ångmaskiner, vilket ledde till försök att konstruera allt
effektivare sådana, tills ångturbinen
uppfanns. Liksom järnvägarna kommo de
dyrbara elektriska anläggningarna, framförallt sedan
vattenkraften börjat tagas i bruk, att starkt
öka industriens kapitalbehov. Även inom
industrien slog stordriften nu definitivt
igenom. Företagen fingo allt väldigare
dimensioner. Inom järn- och stålindustrien i U.S.A.
t.ex. var 1850 genomsnittsantalet anställda
arbetare pr företag 53, 1910 hade siffran stigit
till 426. Produktionsvärdet pr företag steg
samtidigt från 44,000 $ till 2,106,000 $. K o
n-centrationen inom storindustrien
till ett fåtal företag ledde till en konkurrens
mellan dessa av ofta ruinerande karaktär. Sista
ledet i denna koncentrationsutveckling blev
därför ofta monopol (se d.o.). Monopolen
i kartellens el. trustens form ha framförallt i
Tyskland och U. S. A. skapat gigantiska företag,
som helt behärska marknaden inom sin
bransch. Utvecklingen har därför på stora om
råden besannat Proudhons sats:
”Konkurrensen dödar konkurrensen”. — I:s senaste
årtionden ha i stor utsträckning präglats av
följderna av förbränningsmotorernas
uppfinning. Denna nya kraftkälla ledde till en
revolution på kommunikationsväsendets
område, sedan en användbar automobil
konstruerats 1886. Automobilen har i hög grad
ökat rörligheten inom näringslivet och
motverkat koncentrationstendensen, men å andra
sidan har den krävt vägförbättringar,
som inneburit, att stat och kommun fått binda
avsevärda belopp i vägar och gator. För
jord
— 1053 —
— 1054 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
