INDUSTRIAL WORKERS bruket ha förbränningsmotorerna medfört en börjande industrialisering, därigenom att hästen utbytts mot traktorn. Åren efter världskriget stegrades strävandena att göra tekniken fruktbar inom produktionen. En rationaliseringsprocess (se Rationalisering), som — utan att omvälvande tekniska uppfinningar gjordas — förbättrade produktionstekniken och ökade kapaciteten på ett rekordartat sätt, pågick fram till 1929. I. har inneburit en oerhört stegrad produktionskapacitet hos näringslivet. Så har råbom-ullskonsumtionen i hela världen från 1826 till 1913 stigit från 1,679,000 deciton till 48,655,000. Följ. tab. utvisar tackjärns- och kolproduktionens stegring: Är Tackjärn i tusental ton Stenkol i tusental ton 1820 1,650 17,500 1840 3,300 45,500 1850 4,825 82,600 1860 7,360 141,000 1870 12,260 218,787 1880 18,584 339,556 1890 27,870 512,742 1900 41,360 771,915 1910 65,828 1,147,144 1913 79,000 1,341,000 1929 98,300 1,539,000 Den tendens till minskning av Englands dominerande ställning, som var märkbar under perioden 1830—80, har sedan framträtt än tydligare. Av tackjärnsproduktionen, där England 1870 innehade 49,5%, har dess andel 1913 sjunkit till 13,3%. Samtidigt har U. S. A:s andel stigit från 13,8% till 39,8 och Tysklands från 11,3% till 27,e. T.o.m. beträffande stenkolen har England överflyglats av U. S. A. Englands andel i världsproduktionen var 1870 51,3%, 1913 21,8, U. S. A:s steg från 13,7 % till 38,6, Tysklands från 15,5% till 20,6. U. S. A. hade alltså redan före världskriget börjat intaga en ledande ställning i världens näringsliv, en utveckling som ytterligare fortsatt under och efter världskriget. En annan betydelsefull geografisk förskjutning av industrien har inträtt efter kriget, då Indiens, Japans och Kinas industrier framförallt på textilmarkna dens område bli konkurrenskraftiga gentemot den engelska industrien. I Ryssland genomföres f.n. en i. i forcerat tempo. Industrialiseringen sker här efter socialistiska principer, d.v.s. den fria konkurrensen har utbytts mot planhushållning. Jfr Femårsplanen. I. har icke allenast medfört stegrad produktionskapacitet. För den vita rasen har den dessutom inneburit en befolkningstillväxt av betydande mått. Enbart i Europa steg befolkningen 1800—1913 med 280 mill. Dessutom utvandrade 43 mill. till främmande världsdelar. Befolkningsökningen överstiger alltså 300 mill. under 1800-talet. Motsvarande siffra för 1700-talet beräknas till 60 mill. Sammanlagt ökades den vita rasen från 225 mill. år 1800 till 666 mill. år 1913. Denna oerhörda befolkningsökning har pågått samtidigt, som levnadsstandarden stegrats. — Denna stegring av levnadsstandarden har emellertid icke haft karaktären av en jämn utveckling. Näringslivet har under i. vid upprepade tillfällen skakats av förödande kriser (se Konjunktur). I. har inneburit viktiga förskjutningar i de sociala förhållandena (se Arbetarfrågan). — Litt.: G. Bagge, ”Det moderna näringslivets uppkomst” (2 uppl. 1931); E. F. Heckscher, ”1.” (1931); A. Montgomery, ’T:s genombrott i Sverige” (1931); W. Sombart, ”Der möderne Kapitalismus” (1916—17); J. Wolontis, ’T:s tidsålder” (1930). T.E-r. Industrial workers of the world [indn'strial 2Ö'kaz av öa Qä'ld], (I.W.W.), syndikalistisk organisation, bildad 1905 och avsedd att bli internationell men praktiskt taget begränsad till U. S. A. Dess främste organisatör var William Haywood. Sedan 1916 har den på gr. av tillämpningen av lagen mot criminal syndica-lism fört en tynande tillvaro. Medlemsantalet har minskats från i runt tal % mill. till o. 15,000. Under de senaste åren har I.W.W. gjort sig påmind i samband med strejkerna inom textil- och kolgruveindustrierna. S.H. Industriberedskapskommissionen, en 1924— 28 fungerande inst. för ekonomisk försvarsbe-redskap (se d.o.). Industribyrån, A.-b., se Industriförbund. Industriella revolutionen kallas den omvälvning av de ekonomiska och sociala förhållandena, som fabriksindustriens genombrott, framförallt i England 1770—1830, medförde. Namnet skapades av A. Toynbee i hans 1884 utg föreläsningar över i.r. Jfr Industrialism. T.E-r. Industrie'11 demokrati' innebär, att arbetarna och övriga anställda i ett företag äro repre senterade i företagets ledning. Begreppet, av engelskt ursprung (eng. industrial democracy) och bildat i analogi med begreppet politisk demokrati, sammanfattar ett flertal represen tationssystem, växlande efter de utgångspunkter, från vilka de uppställts. Det vanligaste systemet är, att arbetarna representeras av ett råd, driftsråd, driftsnämnd (ty. Betriebsrat), genom vilket kapitalägarens suveräna makt över företaget mer el. mindre begränsas; i anslutning härtill har begreppet ”konstitutionell fabrik” präglats. Tanken om frivilligt upprättade arbetarkommittéer vid företagen i syfte att utjämna motsättningen mellan före- — 1055 — — 1056 —