Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialism - Industrial workers of the world (I.W.W.) - Industriberedskapskommissionen - Industribyrån - Industriella revolutionen - Industriell demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIAL WORKERS
bruket ha förbränningsmotorerna medfört en
börjande industrialisering, därigenom att
hästen utbytts mot traktorn. Åren efter
världskriget stegrades strävandena att göra tekniken
fruktbar inom produktionen. En
rationaliseringsprocess (se Rationalisering), som
— utan att omvälvande tekniska uppfinningar
gjordas — förbättrade produktionstekniken
och ökade kapaciteten på ett rekordartat sätt,
pågick fram till 1929.
I. har inneburit en oerhört stegrad
produktionskapacitet hos näringslivet. Så har
råbom-ullskonsumtionen i hela världen från 1826 till
1913 stigit från 1,679,000 deciton till 48,655,000.
Följ. tab. utvisar tackjärns- och
kolproduktionens stegring:
Är Tackjärn i tusental ton Stenkol i tusental ton
1820 1,650 17,500
1840 3,300 45,500
1850 4,825 82,600
1860 7,360 141,000
1870 12,260 218,787
1880 18,584 339,556
1890 27,870 512,742
1900 41,360 771,915
1910 65,828 1,147,144
1913 79,000 1,341,000
1929 98,300 1,539,000
Den tendens till minskning av Englands
dominerande ställning, som var märkbar under
perioden 1830—80, har sedan framträtt än
tydligare. Av tackjärnsproduktionen, där England
1870 innehade 49,5%, har dess andel 1913
sjunkit till 13,3%. Samtidigt har U. S. A:s
andel stigit från 13,8% till 39,8 och Tysklands
från 11,3% till 27,e. T.o.m. beträffande
stenkolen har England överflyglats av U. S. A.
Englands andel i världsproduktionen var 1870
51,3%, 1913 21,8, U. S. A:s steg från 13,7 %
till 38,6, Tysklands från 15,5% till 20,6. U. S. A.
hade alltså redan före världskriget börjat
intaga en ledande ställning i världens näringsliv,
en utveckling som ytterligare fortsatt under
och efter världskriget. En annan betydelsefull
geografisk förskjutning av industrien har
inträtt efter kriget, då Indiens, Japans och
Kinas industrier framförallt på textilmarkna
dens område bli konkurrenskraftiga gentemot
den engelska industrien. I Ryssland
genomföres f.n. en i. i forcerat tempo.
Industrialiseringen sker här efter socialistiska principer,
d.v.s. den fria konkurrensen har utbytts mot
planhushållning. Jfr Femårsplanen.
I. har icke allenast medfört stegrad
produktionskapacitet. För den vita rasen har den
dessutom inneburit en
befolkningstillväxt av betydande mått. Enbart i Europa
steg befolkningen 1800—1913 med 280 mill.
Dessutom utvandrade 43 mill. till främmande
världsdelar. Befolkningsökningen överstiger
alltså 300 mill. under 1800-talet. Motsvarande
siffra för 1700-talet beräknas till 60 mill.
Sammanlagt ökades den vita rasen från 225 mill.
år 1800 till 666 mill. år 1913. Denna oerhörda
befolkningsökning har pågått samtidigt, som
levnadsstandarden stegrats. — Denna stegring
av levnadsstandarden har emellertid icke haft
karaktären av en jämn utveckling.
Näringslivet har under i. vid upprepade tillfällen
skakats av förödande kriser (se Konjunktur).
I. har inneburit viktiga förskjutningar i de
sociala förhållandena (se Arbetarfrågan).
— Litt.: G. Bagge, ”Det moderna näringslivets
uppkomst” (2 uppl. 1931); E. F. Heckscher,
”1.” (1931); A. Montgomery, ’T:s genombrott i
Sverige” (1931); W. Sombart, ”Der möderne
Kapitalismus” (1916—17); J. Wolontis, ’T:s
tidsålder” (1930). T.E-r.
Industrial workers of the world [indn’strial
2Ö’kaz av öa Qä’ld], (I.W.W.), syndikalistisk
organisation, bildad 1905 och avsedd att bli
internationell men praktiskt taget begränsad
till U. S. A. Dess främste organisatör var
William Haywood. Sedan 1916 har den på gr. av
tillämpningen av lagen mot criminal
syndica-lism fört en tynande tillvaro. Medlemsantalet
har minskats från i runt tal % mill. till o.
15,000. Under de senaste åren har I.W.W. gjort
sig påmind i samband med strejkerna inom
textil- och kolgruveindustrierna. S.H.
Industriberedskapskommissionen, en 1924—
28 fungerande inst. för ekonomisk
försvarsbe-redskap (se d.o.).
Industribyrån, A.-b., se
Industriförbund.
Industriella revolutionen kallas den
omvälvning av de ekonomiska och sociala
förhållandena, som fabriksindustriens genombrott,
framförallt i England 1770—1830, medförde.
Namnet skapades av A. Toynbee i hans 1884 utg
föreläsningar över i.r. Jfr Industrialism.
T.E-r.
Industrie’11 demokrati’ innebär, att arbetarna
och övriga anställda i ett företag äro repre
senterade i företagets ledning. Begreppet, av
engelskt ursprung (eng. industrial democracy)
och bildat i analogi med begreppet politisk
demokrati, sammanfattar ett flertal represen
tationssystem, växlande efter de
utgångspunkter, från vilka de uppställts. Det vanligaste
systemet är, att arbetarna representeras av ett
råd, driftsråd, driftsnämnd (ty. Betriebsrat),
genom vilket kapitalägarens suveräna makt
över företaget mer el. mindre begränsas; i
anslutning härtill har begreppet
”konstitutionell fabrik” präglats. Tanken om frivilligt
upprättade arbetarkommittéer vid företagen i
syfte att utjämna motsättningen mellan före-
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
