Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL EKONOMI
och organisation, — Le. kan sägas vara en
till-lämpning av nationalekonomien. Under
industriens genombrottstid var man i alla länder
ivrigt sysselsatt med att genomföra och tillämpa
de rent tekniska förbättringarna. Stora vinster
lågo inom räckhåll, och tekniken kom att
absorbera huvudparten av intresset. Småningom
började emellertid konkurrensen växa sig
starkare, och även teknikens män måste ägna allt
större intresse åt ekonomiseringsåtgärder av
olika slag. Ansträngningarna att sänka
självkostnaderna inriktades i första hand på
lönerna, varigenom arbetarklassen på vissa håll
råkade i djupaste armod. Småningom
lyckades dock arbetarna genom sina organisationer
skaffa sig ett avsevärt inflytande över
lönesättningen, och företagen måste se sig om efter
andra besparingsåtgärder. Dylika voro
kontrollåtgärder av olika slag, t.ex. beträffande
arbetstidens, maskinernas och materialets
utnyttjande. I avsikt att sporra arbetsintensiteten
uppfunnos en rad av olika avlöningssystem.
Vetenskapliga undersökningar började
företagas ang. t.ex. maskinhastigheter och
arbetsele-ment. Allteftersom företagen växte och
massfabrikationen kom till stånd, insåg man
arbetsdelningens (se d.o.) betydelse, men samtidigt
uppkommo nya organisationsproblem. Det
gällde att ordna så, att de var för sig producerade
detaljerna sammanträffade på rätt tid och plats
samt i rätt antal och kvalitet. Detta kunde ske
endast genom en noggrann förplanering
såväl i stort som i detalj. De huvudproblem, som
sålunda kunna innefattas i begreppet i.e., äro:
företagets grundande och planläggning,
industriell organisation, lönesystem och
självkostnadsberäkningar. Hit höra rätteligen även
standardisering, maskinsubstitution, flytande
tillverkning, arbetsplanering samt tids- och
rörelsestudier, vilka företeelser emellertid bruka
sammanfattas under beteckningen industriens
rationalisering. — En av de första praktiska
frågorna vid bildandet av ett företag är valet
av företagsform, såvida icke denna från början
är bestämd av företagets natur. Man har
därvidlag huvudsaki. att välja mellan egen firma,
handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag el.
någon form av ekonomiska föreningar. Äldre
såväl handels- som industriföretag
kännetecknades av att företagaren och kapitalisten voro
en och samma person, och alltjämt torde egen
firma vara den förhärskande formen inom
småindustrien, hantverket och viss del av handeln.
Fördelen hos denna företagsform är
framförallt, att det egna initiativet kommer till sin
fulla rätt. Risken måste emellertid anses stor,
och därför föredraga många att skaffa sig
kom
panjoner, varigenom även önskvärd
erfarenhet och förbindelser knytas till företaget.
Handelsbolagets fördelar äro enkelhet och ringa
kostnader vid bildandet, smidighet och
anpassningsförmåga samt möjlighet att utnyttja
kompanjonernas personliga kvalifikationer.
Kom-manditbolagsformen har i Sverige vunnit en
enl. mångas mening omotiverat ringa
utbredning. Så mycket vanligare är däremot
aktiebolagsformen, omfattande c:a 80 °/o av
samtliga sv. företag. Fördelarna äro framförallt
lättheten att mobilisera stora kapital, den
begränsade ansvarigheten för samtliga delägare,
lättheten att öka el. minska delaktigheten
genom köp el. försäljning av aktier, möjligheten
att fördela riskerna etc. Svagheten är
framförallt ägandeförhållandets obeständighet och
risken för s.k. bolagsslakt och spel med
bolagets värden till förfång för dess framtida
bestånd. — Planläggningen omfattar i första
hand företagets lokalisering, varvid bl.a. följ,
faktorer böra beaktas: närhet till råmaterial
och marknad, tillgång till arbetare, goda
kommunikationer, bränsle, kraft och vatten,
sanitära förhållanden, brandfara, topografiska
förhållanden, byggnadsförordningar, skatternas
och levnadskostnadernas höjd m.m.
Planläggningen inbegriper dessutom val av
byggnadstyp, inredning och maskinpark, uppvärmnings-,
ventilations- och belysningsanordningar, val av
kraftkälla, transportanordningar m.m. Sedan
dessa åtgärder äro vidtagna, gäller det att
uppbygga företagets organisation. Detta begrepp
kan fattas i mer el. mindre vidsträckt
bemärkelse. Som redan är nämnt, anses ofta i.e. och
organisation som synonyma begrepp el.
organisationen t.o.m. som det vidare begreppet. I
allm. kan man säga, att organisationen är det
medel, varigenom funktioner, som skola utföras
av individer el. grupper av individer,
kombineras med för deras utförande erforderliga
hjälpmedel för systematisk och effektiv
samverkan. I fråga om personernas ställning till
varandra talar man om befälsorganisationen,
varvid principiellt två olika huvudtyper kunna
urskiljas, näml, linje- och stabsorganisation.
Den förra utmärkes av enhetlig ordergång,
hierarkisk rangordning och klart begränsade
ansvarsområden. Ingen medl. av organisationen
står i underordnat förhållande till mera än en
överordnad. Vid stabsorganisation kan
däremot en underordnad ha flera chefer, vilka äro
specialister inom var sitt noggrant angivna
område. Till denna typ hör Taylors funktionella
förmanskap (se Taylorsystemet). Ur
administrativ synpunkt kan organisationen
betraktas som det kanalsystem, varigenom order
— 1059 —
— 1060 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
