Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - In flagranti - Inflammation - Inflation - Inflexionspunkt - Inflorescens - Influens - Influensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN FLAGRANTI
In flagra’nti (lat., eg. ”medan brottet
brinner”), romerska rättens beteckning för vad vi
kalla bar gärning (se d.o.).
Inflammation [-fo’n] är en reaktion i
organismen, som utlöses mot bakterier, parasiter
och giftämnen samt vid vissa mekaniska och
termiska skador. I. är djupast sett en för
organismen nyttig företeelse, i det den går ut
på att borttaga och oskadliggöra
orsaksmomen-tet, men den kan å andra sidan genom sin
utbredning och sitt läge medföra
komplikationer, som ej sällan hota livets bestånd.
Redan Celsus (se denne) uppställde fyra
kardinalsymtom på en i., rubor, rodnad, tumor,
svullnad, calor, värme, och dolor, smärta, och dessa
symtom äro också ofta alla förhanden.
Rodnaden och värmen framkallas genom ökad
blodtillströmning, svullnaden genom
exsudat-bildning och smärtan genom retning av
nerv-ändningarna på platsen. — Till en i. höra
väv-nadsförstöring, rubbning i blodcirkulationen
med utbildning av exsudat och proliferativa
processer, d.v.s. en ökning av cellernas antal
och en tillväxt av deras volym. Uppstår en i.
t.ex. i en slemhinna, kommer därtill ofta en
stegrad sekretion från denna.
Vävnadsförstö-ringen framkallas direkt el. indirekt av
skadan el. giftet; cirkulationsrubbningen,
exsudat-bildningen och särsk. de proliferativa
processerna får man i första hand anse bero på en
aktiv reaktion från organismens sida. — Akut
i. Vävnadsskadan kan vara av olika grad, från
en förstöring av vissa cellelement till ett
avdöende av hela vävnadspartier.
Cirkulationsrubbningen består dels i en utvidgning av
blodkärlen, varigenom en betydligt ökad
blodtillströmning uppkommer, dels i en
exsudatbild-ning jämte skador på kärlens väggar.
Exsuda-tet innehåller alltid i mindre el. större mängd
vita blodkroppar, vilka ha till uppgift att
bekämpa giftämnen och bakterier och att
bortskaffa sönderfallsprodukter (se Bio d, sp. 167,
Fagocytos och Var). Alltefter
exsuda-tets huvudsakliga sammansättning skiljer man
mellan serös, fibrinös, fibrinös-varig, varig och
hemorragisk i. (se Exsudat). Katarr
kallas en sådan slemhinne-i., där en ökad
sekretion är det mest framträdande fenomenet, t.ex.
snuva. De proliferativa processerna gå
framförallt ut på att öka vävnadens motståndskraft
mot orsaksmomentet och på att underlätta
re-sorptionen av sönderfallsprodukterna. De utgå
huvudsaki. från cellelementen i den på platsen
varande bindväven och föra ofta till en
avgräns-ning av i.-området genom en bindvävs- el.
gra-nulationsmembran (se A b s c e s s, F 1 e g m
o-n e och Granulationsvävnad). Vid
vissa lokalisationer av i., ss. i lungan, träda
dessa proliferativa processer dock fullst. i
bakgrunden. — Kronisk i. uppkommer, då
orsaken till i. länge kvarstår el. ej kan avlägsnas
(se t.ex. Benröta), och är typisk för vissa
infektionssjukdomar, t.ex. lues. Den visar i en del
fall den akuta i:s karaktär, ehuru i mildrad
form; i andra fall kan den avkapslas så, att
den ej längre ger sjukdomssymtom; i åter
andra bli de proliferativa processerna så starkt
framträdande, att de ej sällan föra till en fullst.
induration (se d.o.) av vävnaden. En i. kan
först utläkas, sedan orsaken till densamma
avlägsnats och de förstörda partierna i allm.
upplösts och bortskaffats genom uttömning el.
re-sorption. Den uppkomna skadan utläkes då ant.
genom en nybildning av den spec. vävnaden till
fullst. återställande av förutvarande
förhållanden, restitu’tio ad i’ntegrum (ss. efter en
lunginflammation), el. oftare genom den uppkomna
defektens utfyllande av bindväv med
efterföljande ärrbildning. T.H-n.
Inflation [-Jo’n] (till lat. inf la’re, uppblåsa)
kallas den ”uppblåsning” av prisnivån, som
inträffar, när tillgången på betalningsmedel ökas
i starkare takt än de omsatta varumängderna.
I. förekommer oftast i samband med en
oin-lösbar pappersvaluta men kan även uppträda
i länder med guldmyntfot, varpå U.S.A. under
kriget gav ex. Jfr Penningväsen. T.E-r.
Inflexionspunkt [-jo’ns-] kallas en sådan
punkt P (se fig.) på en plan kurva y = f(x), där
kurvan övergår från konvex till konkav el
d^y
tvärtom. I en i. är —„ = 0 och kurvan skär
dar
där sin tangent. En algebraisk kurva måsle
vara av minst 3:e graden för att kunna ha en i.
H-r.
Infloresce’ns, detsamma som blomställning
(se d.o.).
Influe’ns (till lat. influ’ere, flyta in; jfr I
n-fluensa), inflytande påverkan. — En
elektrisk i., se Elektriska fält; magnetisk i.,
se Magnetism.
Influe’nsa är en specifik infektionssjukdom,
som periodiskt breder sig över stora delar av
jordklotet och som under mellantiderna
uppträder i mindre, lokalt begränsade epidemier.
Redan under 1300- och 1400-talen drogo
sanno
— 1071 —
— 1072 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
