IN FLAGRANTI In flagra'nti (lat., eg. ”medan brottet brinner”), romerska rättens beteckning för vad vi kalla bar gärning (se d.o.). Inflammation [-fo'n] är en reaktion i organismen, som utlöses mot bakterier, parasiter och giftämnen samt vid vissa mekaniska och termiska skador. I. är djupast sett en för organismen nyttig företeelse, i det den går ut på att borttaga och oskadliggöra orsaksmomen-tet, men den kan å andra sidan genom sin utbredning och sitt läge medföra komplikationer, som ej sällan hota livets bestånd. Redan Celsus (se denne) uppställde fyra kardinalsymtom på en i., rubor, rodnad, tumor, svullnad, calor, värme, och dolor, smärta, och dessa symtom äro också ofta alla förhanden. Rodnaden och värmen framkallas genom ökad blodtillströmning, svullnaden genom exsudat-bildning och smärtan genom retning av nerv-ändningarna på platsen. — Till en i. höra väv-nadsförstöring, rubbning i blodcirkulationen med utbildning av exsudat och proliferativa processer, d.v.s. en ökning av cellernas antal och en tillväxt av deras volym. Uppstår en i. t.ex. i en slemhinna, kommer därtill ofta en stegrad sekretion från denna. Vävnadsförstö-ringen framkallas direkt el. indirekt av skadan el. giftet; cirkulationsrubbningen, exsudat-bildningen och särsk. de proliferativa processerna får man i första hand anse bero på en aktiv reaktion från organismens sida. — Akut i. Vävnadsskadan kan vara av olika grad, från en förstöring av vissa cellelement till ett avdöende av hela vävnadspartier. Cirkulationsrubbningen består dels i en utvidgning av blodkärlen, varigenom en betydligt ökad blodtillströmning uppkommer, dels i en exsudatbild-ning jämte skador på kärlens väggar. Exsuda-tet innehåller alltid i mindre el. större mängd vita blodkroppar, vilka ha till uppgift att bekämpa giftämnen och bakterier och att bortskaffa sönderfallsprodukter (se Bio d, sp. 167, Fagocytos och Var). Alltefter exsuda-tets huvudsakliga sammansättning skiljer man mellan serös, fibrinös, fibrinös-varig, varig och hemorragisk i. (se Exsudat). Katarr kallas en sådan slemhinne-i., där en ökad sekretion är det mest framträdande fenomenet, t.ex. snuva. De proliferativa processerna gå framförallt ut på att öka vävnadens motståndskraft mot orsaksmomentet och på att underlätta re-sorptionen av sönderfallsprodukterna. De utgå huvudsaki. från cellelementen i den på platsen varande bindväven och föra ofta till en avgräns-ning av i.-området genom en bindvävs- el. gra-nulationsmembran (se A b s c e s s, F 1 e g m o-n e och Granulationsvävnad). Vid vissa lokalisationer av i., ss. i lungan, träda dessa proliferativa processer dock fullst. i bakgrunden. — Kronisk i. uppkommer, då orsaken till i. länge kvarstår el. ej kan avlägsnas (se t.ex. Benröta), och är typisk för vissa infektionssjukdomar, t.ex. lues. Den visar i en del fall den akuta i:s karaktär, ehuru i mildrad form; i andra fall kan den avkapslas så, att den ej längre ger sjukdomssymtom; i åter andra bli de proliferativa processerna så starkt framträdande, att de ej sällan föra till en fullst. induration (se d.o.) av vävnaden. En i. kan först utläkas, sedan orsaken till densamma avlägsnats och de förstörda partierna i allm. upplösts och bortskaffats genom uttömning el. re-sorption. Den uppkomna skadan utläkes då ant. genom en nybildning av den spec. vävnaden till fullst. återställande av förutvarande förhållanden, restitu'tio ad i'ntegrum (ss. efter en lunginflammation), el. oftare genom den uppkomna defektens utfyllande av bindväv med efterföljande ärrbildning. T.H-n. Inflation [-Jo'n] (till lat. inf la're, uppblåsa) kallas den ”uppblåsning” av prisnivån, som inträffar, när tillgången på betalningsmedel ökas i starkare takt än de omsatta varumängderna. I. förekommer oftast i samband med en oin-lösbar pappersvaluta men kan även uppträda i länder med guldmyntfot, varpå U.S.A. under kriget gav ex. Jfr Penningväsen. T.E-r. Inflexionspunkt [-jo'ns-] kallas en sådan punkt P (se fig.) på en plan kurva y = f(x), där kurvan övergår från konvex till konkav el d^y tvärtom. I en i. är —„ = 0 och kurvan skär dar där sin tangent. En algebraisk kurva måsle vara av minst 3:e graden för att kunna ha en i. H-r. Infloresce'ns, detsamma som blomställning (se d.o.). Influe'ns (till lat. influ'ere, flyta in; jfr I n-fluensa), inflytande påverkan. — En elektrisk i., se Elektriska fält; magnetisk i., se Magnetism. Influe'nsa är en specifik infektionssjukdom, som periodiskt breder sig över stora delar av jordklotet och som under mellantiderna uppträder i mindre, lokalt begränsade epidemier. Redan under 1300- och 1400-talen drogo sanno — 1071 — — 1072 —