INFRAKTION likt i.-epidemier över Europa; epidemien 1510 anses vara den första historiskt säkerställda. Sedan dess ha under årh:s lopp ett stort antal i.-epidemier dragit fram över jorden, ofta i riktning från ö. till v. 1889—90 härjade den som en förödande farsot över hela världen, 1918 uppträdde den med våldsam intensitet i Europa. Från 1922 och 1926—29 äro också i.-epidemier beskrivna. Först under epidemien 1743 kom benämningen i. i bruk; tidigare användes beteckningen epidemisk katarr; f.ö. har sjukdomen haft många namn, ofta angivande det land, där man antog,att epidemien börjat, ss. kinesiska sjukan, ryska snuvan el. spanska sjukan, vilket senare var den vanliga beteckningen för 1918 års epidemi. — 1892 fann Pfeiffer i Kochs laboratorium en mycket liten, stavformig, lätt färgbar, gramnegativ bakterie, som han ansåg vara orsaken till i. Undersökningar under senare epidemier ha emellertid gjort detta tvivelaktigt. Åtskilliga omständigheter tala för att i. orsakas av ett filtrerbart, osynligt smittoämne. — I. är ytterst smittosam och sprider sig med oerhörd snabbhet över stora områden. Varje angripen infekterar vid hosta, nysning, tal o.d. alla i närheten, vilka sedan, kanske redan innan sjukdomen brutit ut hos dem, i sin tur överföra den till andra. Även indirekt, genom handtryck, näsdukar o.a. föremål, anses sjukdomen kunna överföras. Smittoämnet är emellertid föga seglivat utanför organismen. — Efter en inkubationstid av 1—3 dagar börjar sjukdomen, i regel helt plötsligt med hög feber, ofta inledd med en frysning. Den sjukes allmäntillstånd är starkt påverkat, han klagar över huvudvärk och värk i rygg och extremiteter och en ytterlig kraftlöshet. Samtidigt med febern el. redan tidigare framträda katarrala symtom: snuva, inflammation i ögats bind-hinna, i svalget, struphuvudet och luftrören. I anslutning till luftrörskatarren utvecklar sig ofta en lunginflammation, mången gång dubbelsidigt med begränsade inflammationshär-dar, som vandra fram genom lungvävnaden. Varbildning i lungsäcken kan tillstöta, lungvävnaden kan bli säte för variga el. brandiga nedsmältningar. Vid sidan av förändringarna inom respirationsorganen spela rubbningar från nervsystemet en framträdande roll i i:s kliniska bild. Vid sjukdomens början möter man ofta yrsel, omtöckning och förlust av medvetandet, kramper och uttalade psykiska rubbningar. Under sjukdomsförloppet uppträder emellanåt hjärninflammation med förlamningar av en el. flera extremiteter. Bland de viktigaste av i:s eftersjukdomar äro neuraste-niska och hysteriska tillstånd, som kunna göra patienterna till invalider för lång tid. — Dödligheten vid okomplicerad i. är låg. Vid spanska sjukan beräknas 2—4 % av alla angripna ha avlidit. Bland i.-pneumonierna var dödligheten betydligt högre, på sjukhusen upp till 30—40%. Enl. en beräkning från England skall under några mån. av 1918 års epidemi mera än 6 mill. människor ha dött över hela världen i i. Något specifikt botemedel vid i. finnes icke. Man har försökt rekonvalescentserum, anti-streptokokk- o.a. sera, olika vacciner m.m. utan påtaglig efekt. Behandlingen blir därför symtomatisk. Av största betydelse är ett tidigt och under tillräckligt lång tid genomfört sängläge, ända tills patienten kommit över i en säker re-konvalescens, som ofta är synnerligen långvarig i förhållande till det febrila stadiet. Åtgärder till förhindrande av sjukdomens spridande ha i regel visat sig fruktlösa, vilket är förståeligt med tanke på den stora mottagligheten och smittoämnets allmänna förekomst under epidemitider. Vid vissa slutna anstalter har en fullst. isolering med framgång genomförts, åtm. till en tid. Skydd medelst ansiktsmask har funnit vidsträckt bruk, i sht bland personalen på sjukhus. A.Fl. Influensmaskin, se Elektricitetsma-s k i n. Influe'ra, ha inflytande på, påverka. Influ'xus phy'sicus (lat., ”fysisk inverkan”), filosofisk term, i läran om en växelverkan mellan kropp och själ använd för att beteckna kroppens och särsk. hjärnprocessernas inverkan på själen. Jfr Descartes och Växelverkan. A.N. Inflyttningsbevis, eg. avis om inflyttning, skriftlig underrättelse om hos församlings pastorsämbete anmäld inflyttning, som skall sändas av detta till pastorsämbetet i den församling, varifrån utflyttning skett. E.K. Inflyttningsbok, se Kyrkböcker och Befolkningsstatistik, sp. 391. In fo'lio (lat.), i folioformat (om böcker); se F o 1 i o. Information [-Jo'n], upplysning, underrättelse, undervisning. — I n f o r m a't o r, hus- el. hemlärare. — I n f o r m e'r a, meddela, underrätta, upplysa. Information, L’ [lafårmasjå'], parisisk efter-middagstidn., grundad 1901, specialiserad på ekonomiska och finansiella frågor, dagl. innehållande utförliga listor ang. börsnoteringar. Frankrikes mest lästa finansiella tidn. G.Liv. Informationsverk, under 1800-talet benämning på vissa undervisningsanstalter vid armén. Infrakrusta'la bergarter, se Bergart. Infraktion [-Jo'n], en form av ofullst. benbrott (se d.o.). Vid i. föreligger en intryckning — 1073 — — 1074 —