Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensa - Influensmaskin - Influera - Influxus physicus - Inflyttningsbevis - Inflyttningsbok - In folio - Information - Information, L’ - Informationsverk - Infrakrustala bergarter - Infraktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFRAKTION
likt i.-epidemier över Europa; epidemien 1510
anses vara den första historiskt säkerställda.
Sedan dess ha under årh:s lopp ett stort antal
i.-epidemier dragit fram över jorden, ofta i
riktning från ö. till v. 1889—90 härjade den
som en förödande farsot över hela världen,
1918 uppträdde den med våldsam intensitet i
Europa. Från 1922 och 1926—29 äro också
i.-epidemier beskrivna. Först under epidemien
1743 kom benämningen i. i bruk; tidigare
användes beteckningen epidemisk katarr;
f.ö. har sjukdomen haft många namn, ofta
angivande det land, där man antog,att epidemien
börjat, ss. kinesiska sjukan, ryska
snuvan el. spanska sjukan, vilket
senare var den vanliga beteckningen för 1918
års epidemi. — 1892 fann Pfeiffer i Kochs
laboratorium en mycket liten, stavformig, lätt
färgbar, gramnegativ bakterie, som han
ansåg vara orsaken till i. Undersökningar under
senare epidemier ha emellertid gjort detta
tvivelaktigt. Åtskilliga omständigheter tala för
att i. orsakas av ett filtrerbart, osynligt
smittoämne. — I. är ytterst smittosam och sprider
sig med oerhörd snabbhet över stora områden.
Varje angripen infekterar vid hosta, nysning,
tal o.d. alla i närheten, vilka sedan, kanske
redan innan sjukdomen brutit ut hos dem, i sin
tur överföra den till andra. Även indirekt,
genom handtryck, näsdukar o.a. föremål, anses
sjukdomen kunna överföras. Smittoämnet är
emellertid föga seglivat utanför organismen.
— Efter en inkubationstid av 1—3 dagar
börjar sjukdomen, i regel helt plötsligt med hög
feber, ofta inledd med en frysning. Den sjukes
allmäntillstånd är starkt påverkat, han klagar
över huvudvärk och värk i rygg och
extremiteter och en ytterlig kraftlöshet. Samtidigt med
febern el. redan tidigare framträda katarrala
symtom: snuva, inflammation i ögats
bind-hinna, i svalget, struphuvudet och luftrören.
I anslutning till luftrörskatarren utvecklar sig
ofta en lunginflammation, mången gång
dubbelsidigt med begränsade
inflammationshär-dar, som vandra fram genom lungvävnaden.
Varbildning i lungsäcken kan tillstöta,
lungvävnaden kan bli säte för variga el. brandiga
nedsmältningar. Vid sidan av förändringarna
inom respirationsorganen spela rubbningar
från nervsystemet en framträdande roll i i:s
kliniska bild. Vid sjukdomens början möter
man ofta yrsel, omtöckning och förlust av
medvetandet, kramper och uttalade psykiska
rubbningar. Under sjukdomsförloppet
uppträder emellanåt hjärninflammation med
förlamningar av en el. flera extremiteter. Bland de
viktigaste av i:s eftersjukdomar äro
neuraste-niska och hysteriska tillstånd, som kunna göra
patienterna till invalider för lång tid. —
Dödligheten vid okomplicerad i. är låg. Vid
spanska sjukan beräknas 2—4 % av alla angripna ha
avlidit. Bland i.-pneumonierna var dödligheten
betydligt högre, på sjukhusen upp till 30—40%.
Enl. en beräkning från England skall under
några mån. av 1918 års epidemi mera än 6
mill. människor ha dött över hela världen i i.
Något specifikt botemedel vid i. finnes icke.
Man har försökt rekonvalescentserum,
anti-streptokokk- o.a. sera, olika vacciner m.m. utan
påtaglig efekt. Behandlingen blir därför
symtomatisk. Av största betydelse är ett tidigt och
under tillräckligt lång tid genomfört sängläge,
ända tills patienten kommit över i en säker
re-konvalescens, som ofta är synnerligen långvarig
i förhållande till det febrila stadiet. Åtgärder
till förhindrande av sjukdomens spridande ha
i regel visat sig fruktlösa, vilket är förståeligt
med tanke på den stora mottagligheten och
smittoämnets allmänna förekomst under
epidemitider. Vid vissa slutna anstalter har en fullst.
isolering med framgång genomförts, åtm. till
en tid. Skydd medelst ansiktsmask har funnit
vidsträckt bruk, i sht bland personalen på
sjukhus. A.Fl.
Influensmaskin, se
Elektricitetsma-s k i n.
Influe’ra, ha inflytande på, påverka.
Influ’xus phy’sicus (lat., ”fysisk inverkan”),
filosofisk term, i läran om en växelverkan
mellan kropp och själ använd för att beteckna
kroppens och särsk. hjärnprocessernas
inverkan på själen. Jfr Descartes och
Växelverkan. A.N.
Inflyttningsbevis, eg. avis om inflyttning,
skriftlig underrättelse om hos församlings
pastorsämbete anmäld inflyttning, som skall
sändas av detta till pastorsämbetet i den
församling, varifrån utflyttning skett. E.K.
Inflyttningsbok, se Kyrkböcker och
Befolkningsstatistik, sp. 391.
In fo’lio (lat.), i folioformat (om böcker); se
F o 1 i o.
Information [-Jo’n], upplysning,
underrättelse, undervisning. — I n f o r m a’t o r, hus- el.
hemlärare. — I n f o r m e’r a, meddela,
underrätta, upplysa.
Information, L’ [lafårmasjå’], parisisk
efter-middagstidn., grundad 1901, specialiserad på
ekonomiska och finansiella frågor, dagl.
innehållande utförliga listor ang. börsnoteringar.
Frankrikes mest lästa finansiella tidn. G.Liv.
Informationsverk, under 1800-talet
benämning på vissa undervisningsanstalter vid armén.
Infrakrusta’la bergarter, se Bergart.
Infraktion [-Jo’n], en form av ofullst.
benbrott (se d.o.). Vid i. föreligger en intryckning
— 1073 —
— 1074 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
